- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
119-120

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aere perennius - Aerob - Aerobat - Aerobatik - Aerobiologi - Aerodrom - Aerodynamik - Aerofagi, luftslukning - Aerofobi - Aerofon - Aerofotografi - Aerofyr - Aerograf - Aerokarp - Aeroklubben - Aerolit - Aerologi - Aeromekanik - Aeronaut - Aeronautiska sällskapet - Aeroplan - Aeroport - Aerosfären - Aerostat - Aerostatik - Aerotaxis - Aerotemper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

119

Aere perennius—Aerotemper

120

Aere pere’nnius [e-], lat. varaktigare än brons.

Aerob [-rä’b], om organism, som för sin
livsprocess förutsätter fritt syre.

Aerobät, luftspringare, luftkonstnär,
lindansare.

Aerobatik, konsten att kunna göra mer eller
mindre invecklade rörelser i luften.

Aerobiologi, läran om luftens växt- och
djurliv.

Aerodröm, byggnad eller etablissemang för
luftfartstjänst, flygplats.

Aerodynamik, se Aeromekanik.

Aerofagi, luftslukning, en särsk. hos
nervöst lagda personer förekommande vana att
nedsvälja luft, som sedan vanligtvis återuppstötes
med rapning.

Aerofobi, fruktan för frisk luft.

Aerofön, en numera föråldrad apparat,
uppfunnen av Edison; genom att förbinda en pipa
och ett talrör kunde man få en människoröst att
höras på några km.

Aerofotografi, se Flygfotografi.

Aerofyr, se Flygfyr.

Aerogräf, en med komprimerad luft el.
kolsyra driven apparat för retuschering av
fotografier o.d. (se fig.).

AerokaFp, om en växt, vars frukter mogna
i luften.

Aeroklubben, se Kungliga svenska
aeroklub-ben.

Aerolit, se Meteorsten.

Aerologi, den del av meteorologien, som rör
studiet av företeelserna inom den fria atmosfä-

ren.

A. har under senare år undergått en kraftig
utveckling, sedan numera systematiska
aerolo-giska undersökningar utföras i nästan alla länder
och bl.a. för flygtrafikens skull aeronautiska
observationer äro inrättade i ett flertal länder.
I främsta rummet omfatta de aerologiska
undersökningarna mätning av temperatur, tryck,
fuktighet, vindriktning och vindstyrka och utföras
med hjälp av ballonger, flygplan och drakar,
ofta utrustade med meteorologiska instrument,
s.k. meteorografer, bestående av registrerande
termometrar, aneroidb ar ometrar och hy gr ometrar.
Ballongerna kunna varä av olika slag. De, som
först kommo till användning, voro bemannade;
med sådana ha undersökningar företagits
sedan 1783. 1901 nådde Süring och Berson i öppen
gondol 10,800 m. Till 15,600 m nådde Piccard
i en hermetiskt tillsluten gondol 1932. Det andra
slaget ballonger är de förtöjda, som uppsläppas
till bestämda höjder, på vilka temperaturens och
fuktighetens ändring med tiden registreras. Vi-

Radiosond, typ Väisälä. Vikt c:a 0,4 kg;
ytterdimen-sioner c:a 10X10X11 cm.

dare användas friballonger, som också medföra
registrerande instrument, som falla till marken,
då ballongerna brista på stor höjd — den största
uppnådda torde vara c:a 33,000 m. En modern
friballongtyp är radiosonden, som överför
registreringen av temperatur, tryck och fuktighet
medelst radiosignaler till en mottagare på
upp-sändningsplatsen. Ballonger av detta slag
uppsändas regelbundet i Sverige sedan 1938, men
de äldre friballongtyperna användas fortfarande
för vetenskapliga undersökningar. För
bestämning av vindriktning och vindstyrka användas
pilotballonger, som följas under rörelsen med
teodolit. Pilotballongerna ha fått en allt större
användning på gr. av de fordringar, som
flygtrafiken ställer på väderlekstjänsten.
Observationer med sådana ballonger göras i Sverige
regelbundet från ett tiotal stationer. Utom för den
moderna lufttrafiken ha de aerologiska
undersökningarna sin stora betydelse såsom medel att
få kännedom om de atmosfäriska lagarna och
utnyttja dessa i prognossyfte, d.v.s. för
förutsäg-ning av väderleken.

Aeromekanik, läran om gasformiga kroppars
jämvikt (aerostatik) och rörelse (aerodynamik).

Aeronau’t, luftseglare. — Aeronautik,
luftseglingskonst, luftfart.

Aeronau’tiska sällskapet, se Svenska
aeronautiska sällskapet.

Aeroplan, flygmaskin, flygplan.

Aeroport [-på’rt], flyghamn, flygstation.
Aerosfären, lufthöljet kring jorden.

Aerostät, luftballong.

Aerostatik, se Aeromekanik.

Aerota’xis, hos vissa bakterier påvisade
rörelser, som betingas av koncentrationen av syrgas
i omgivningen.

Aerote’mper, apparat för luftuppvärmning.

Aerogräf i genomskärning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free