Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Geologiska förhållanden - Klimat - Växtvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Afrika
134
Afrika: årlig nederbörd (t.v.) och nederbördsområden (t.h.).
I ökenområden, 2 områden med vinterregn, 3 områden med sommarregn under en regntid, 4 områden med
sommarregn under två regntider, 5 områden med regn under alla årstider.
och i Tanganjika-territoriet. Yngre vulkaniska
bergarter och vulkaner uppträda i samband med
de stora östafrikanska förkastningslinjerna i
Kamerun och Sudan. I n. Afrika och Sahara
finnas yngre sedimentära bildningar, huvudsaki.
tillhörande krita och tertiär. Bland de kvartära
bildningarna är, förutom de stora flodernas
delta-avlagringar och ökensanden, I a t e r i t att
nämna. Denna rödbruna vittringsj ord är utbredd
inom de nederbördsrikare delarna av A. Av
värdefulla mineral och malmer har A.
diamanter (Sydafrika, Kongo), guld (huvudsaki.
Transvaal), järnmalmer och fosforit (Algeriet och
Tunisien), koppar och uran (Kongo).
Klimat. A. ligger till största delen mellan
vändkretsarna och är därför den heta världsdelen.
De ekvatoriala områdena kännetecknas av
ymnigt regn och fuktig hetta. Närmast i n. och s.
ansluta sig savannklimaten med högre temperatur
och utpräglad regntid under sommarhalvåret,
därefter kommer Saharas och Kalaharis ständigt
torra och regnfattiga ökenklimat, där dagens
olidligt höga temperatur om natten avlöses av
vederkvickande svalka eller t.o.m. frost.
Medel-havstrakternas hälsosamma klimat med måttliga
vinterregn och strålande somrar har sin
motsvarighet i Kaplandets. Klimatet i n.ö. A. har en
mer kontinental prägel med större årstidsväxling
i temperaturen; ö. och v. A:s kusttrakter
påverkas starkt av havsströmmarna. Sahara uppvisar
högre temperaturer över ett större område än
någon annan trakt av jorden. Kongobäckenet
och Guineabukten ha en årlig regnmängd av
1,500—2,500 mm.
Växtvärlden företer stora växlingar. I No r
d-afrikas kustländer består vegetationen
till stor del av xerofila (se d.o.) element.
Syn
nerligen karakteristiska äro ständigt gröna träd
och buskar med tjocka, läderartade blad. Skogar
äro i de lägre regionerna sällsynta, och där de
förekomma, äro de i regel tämligen glesa. Först
högre upp på bergssluttningarna längre inåt
landet förekommer rikligare skogbildning. Den mest
karakteristiska formationen är m a c c h i a n, en
tät buskvegetation, som täcker stora sträckor.
Det afrikanska medelhavssområdet övergår åt
s. utan skarp gräns i det nordafrikanska
ökenområdet. Det är huvudsaki. i wadier och oaser,
som en yppigare växtlighet finnes, med
dadelpalmer, gummiacacior, tamarisker, Pistacia-arter
m.fl. träd, och marken kan här, åtminstone
tidvis, täckas av en grönskande matta av gräs och
andra örter. Den egentliga ökenfloran är
xero-filt utbildad. Många växter ha oerhört långa
och ofta djupgående rötter. Många äro
sucku-lenta, andra ha starkt reducerade bladytor el.
djupt insänkta klyvöppningar el. äro försedda
med vaxöverdrag el. tjock hårfilt o. s. v.
Taggiga växter äro mycket vanliga. Ett stort antal
växter äro halofyter. Under de ytterst korta
regnperioderna uppspirar en mängd små, efemära
örter.
Från Saharas sydgräns ända ned till sydligaste
A. utbreder sig skogs- och
stäppområdet. In. delen, Sudan, där regnmängden är
ringa, förhärska stäpper med högt gräs och ofta
med inströdda träd. Karaktärsträd äro framför
allt apbrödträdet eller baobaben, delebpalmen,
tamarinden och shismörträdet. I de abessinska
och östafrikanska höglands- och bergsområdena
uppträda mediterrana och nordliga floraelement.
Ovanför den varmtropiska skogsregionen, på
1,700—2,000 m höjd och högre, ha bergen ofta
ett montant fuktskogsbälte, vari flera barrträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
