Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afzelius, 5. Arvid August - Afzelius, 6. Fredrik - Afzelius, 7. Anders Johan - Afzelius, 8. Ivar - Afzelius, 9. Arvid - Afzelius, 10. Axel - Afzelius, 11. Märta - Afzelius, 12. Nils Arvid - Ag (kemi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Ag
152
snart efterföljdes av det vida viktigare arbetet
”Svenska folk-visor från forntiden” (3 bd, 1814
—17). Det senare verket utgavs i förening med
Geijer, vilken emellertid endast bidragit med
inledningen. Om än samlingen på många sätt
är okritisk, har dock den svenska forskningen
såväl inom folklorens som folkmusikens område
haft stort gagn av det arbete, som A. utfört.
Betydelsefullt var det också genom de starka
impulser, som det gav
den samtida lyriken.
En ny, tillökad och
med kommentarer
försedd upplaga utgavs
1880 av Rikard
Bergström och L. Höijer.
A. sysselsatte sig även
med eget skönlitterärt
författarskap, dock
utan egentlig
framgång. Bättre lycka
hade han som nordisk
språkforskare; bl.a.
har han översatt den
äldre Eddan till sv.
(1818). Han utgav även ”Swenska folkets
sago-häfder” (11 delar, 1839—70) med ett rikt men
okritiskt behandlat sägenmaterial.
Hans efterlämnade självbiografi, ”Minnen”,
utgavs 1901.
6) Fredrik Georg A., universitetslärare
(1812—96), adjunkt i filosofi vid Uppsala univ.
1842—93. A. anslöt sig till den hegelska
filosofien och utgav 1843—44 sitt bombastiska
arbete ”Hegelska philosophien. Historisk
framställning”, som rönte skarp kritik. Han utgav
1844—45 ”Intelligensbladet”. Politiskt
intresserad, tillhörde han riksdagen några år.
7) Anders Johan A., skald, sign. A f z e
(1817—65), slutligen tullinspektör i Simrishamn.
A. deltog som frivillig i dansk-tyska kriget 1848
—49. Bland hans dikter märkas ”Vårminnen”
samt ”Frids- och stridsbilder”. Flera dikter av
hans hand tonsattes av honom själv. Ett
flerårigt kroppsligt lidande drev honom till
självmord.
8) Johan Fredrik Ivar A., son till A.6),
rättslärd, politiker (1848—1921), 1877 jur. dr
och 1879 e. o. prof, i processrätt vid Uppsala
univ., deltog därefter dels i Nya lagberedningens
arbete på ny
rättegångsordning och dels
i förarbetena för 1891
års sjölag, i vars
tillkomst han hade stor
förtjänst. 1891—1902
var han justitieråd.
Sistn. år blev han
ordf, i den då tillsatta
Lagberedningen, som
under hans ledning
utarbetade ett
omfattande förslag till ny
jordabalk. A. var 1910
—18 president i Svea
hovrätt. Av Första kammaren var A. led. 1898
—1903 och 1905—15 samt var dess talman 1912
—15. Han var bl. a. preses i Vitterhetsakademien
1905—18 och led. av Svenska akad. sedan 1907.
A:s författarskap har genom sin tankeklarhet och
sin fria syn på tingen skaffat honom namn som
en av Sveriges främsta rättslärde. Han har
bl. a. utgivit ”Om cession af fordringar enligt
svensk rätt” (1877), ”Om parts ed såsom
pro-cessuelt institut” (1879), ”Grunddragen af
rät-tegångsförfarandet i tvistemål” (1882) och
”Sjölagen” (11 uppl. 1891—1920).
9) Jon Arvid A., läroboksförfattare (1856—
1918), lärare vid Göteborgs handelsinstitut 1882,
fil. hedersdr vid Göteborgs högskola 1916. A.
författade läroböcker i engelska, i vilka nya
metoder tillämpades, bl. a. fonetisk
uttalsbeteck-ning. Vidare utgav A. ”Engelsk uttalsordbok”
(1909) och ”Svensk-engelsk synonymbok” (1911).
10) Johan Fredrik Axel A., son till A.8),
jurist (f. 1885 25/4), jur. kand. 1908, hovrättsråd
1921, chef för lagavdelnihgen i justitiedep. 1922,
regeringsråd 1928, justitieråd 1932. Högsta
domstolens ordf. 1948; utger från 1949 årliga
editionen av Sveriges rikes lag.
11) Märta A., textilkonstnärinna (f. 1887
14/s), dotter till A.8), studerade vid
Konsthögskolan i Stockholm och utomlands. Hon har
gjort ett stort antal ritningar, särsk. till
inred-ningstextilier. Hon är representerad bl.a. på
Nationalmuseum i Stockholm, Röhsska museet
samt Kunstindustrimuseet i Oslo.
12) Nils Arvid A., sonsons son till A.5),
biblioteksman, litteraturhistoriker (f. 1894 21/i);
förste bibliotekarie vid Kungl. bibi, sedan 1945,
fil. hedersdr 1949; utgav 1921—45
litteraturhistorisk bibliogr. i Samlaren och 1928—35
musikhi-storisk i Sv. Tidskr. för Musikforskning samt
har utarbetat flera specialbibliogr. Han har även
utgivit A. Törneros’ ”Sommar-odyssé” (1932),
J. Wallenbergs ”Samlade skrifter” (1928 ff.), C.
M. Bellmans ”Fredmans epistlar” (1940) och ett
urval av Selma Lagerlöfs efterlämnade skrifter.
Ag, kem. tecken för en atom silver.
Ag i Fardume träsk, Gotland.
Foto G. Lundquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
