Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aganippiska brunnssällskapet - Agapanthus - Agape - Agaper - Agapetus - d’Agar, Jacques - Agar-agar - Agardh, släkt - Agardh, 1. Carl Adolph - Agardh, 2. John Mortimer - Agardh, 3. Jacob Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Aganippiska brunnssällskapet—Agardh
156
Agani’ppiska brunnssällskapet, en glad
litterär förening i Stockholm 1839—40. Dess
medelpunkt var skalden C. F. Dahlgren. Föreningen
var uppkallad efter källan Aganippe (se d.o.),
som här representerades av tekannan och
punschbålen. Medlemmar voro bl.a. C. J. L. Almquist,
A. Blanche, O. P. Sturzen-Becker, Emilie
Fly-gare-Carlén och Maria Röhl.
Agapa’nthus, sydafrikanskt växtsläkte,
hörande till fam. 1 i 1 j e v ä x t e r, Liliaceae.
Sedan lång tid har
som krukväxt
odlats A.
umbella-tus, som har
talrika blå, luktlösa
blommor i
flockar, vilkas skaft
ofta nå en längd
av över V2 m.
Agäpe, se
Kärlek.
Agäper (av
grek. aga’pe,
kärlek), kärleksmåltider, kallades
gemensamma måltider i den äldsta
kristna kyrkan.
A. voro efterbildningar av Herrens
avskedsmåltid och säkerligen påverkade av judiska
kult-måltider och mysteriereligioners gemensamma
måltider. I 2:a årh. skildes nattvarden från dessa
måltider, och de kommo att mer och mer likna
vanliga gästabud, där omåttlighet och allehanda
oordning insmögo sig.
Agapétus, ”den älskade”. 1) Ett helgon, som
led martyrdöden 270 under kejsar Aurelianus. —
2) Namn på två påvar: A. I, påve 535—36, en
av arianismens ivriga vedersakare; A. II, påve
946—55-
d’Agär, Jacques, fransk porträttmålare
(1640—1715), kom som reformert landsflykting
till Köpenhamn och blev av Kristian V utnämnd
till hovmålare. Ett av hans många porträtt av
Kristian V finnes på Gripsholm.
A’gar-a’gar, asiatiska alger, vilka förekomma
i handeln torkade och som smakfria, hudartade
rör. Utom till appretyr, matlagning m. m.
användas de i stor utsträckning inom bakteriologiska
laboratorier för framställning av ett fast,
genomskinligt närsubstrat. A. är också ett laxermedel.
Agardh, en med bröderna Hans och Jürgen
Mikael Agaardh (senare Agardh) på 1700-talet
från Danmark invandrad släkt. De blevo
stamfäder för var sin släktgren.
1) Carl Adolph A., naturvetenskapsman,
nationalekonom (1785—1859), doc. i matematik
i Lund 1807, adjunkt i botanik och ekonomi
1811 och prof. 1812 samt 1835 biskop i
Karlstad. Sin ryktbarhet som botanist vann A.
hu-vudsakl. genom sin banbrytande verksamhet på
algologiens område. Med det 1824 utkomna
”Systema algarum”, som innefattade släkt- och
artkaraktärerna av de kända algerna, var en
systematiskt ordnad framställning färdig, ord-
ningar och släkten grundade, och arterna, såväl
de sedan länge kända som ock ett stort antal
nya, diagnosticerade. Även på andra botanikens
fält framträdde A:s snille reformatoriskt och
banbrytande. A. blev enligt utländskt
erkännande den förste, som det i högre grad
lyckades att uppställa naturliga ordningar. Även
växternas anatomi och fysiologi behandlades av
A. i flera skrifter, bl.a. i hans ”Lärobok i
botanik” (1829—32).
A. var livligt intresserad av den praktiska
ekonomien. Både i Lund och Karlstad verkade
han för inrättandet av sparbank och
hypoteks-förening samt för brandstods- och
livförsäkringsväsendet. Som riksdagsman (sedan 1817)
kom han även att syssla med nationalekonomiska
frågor. Han utgav 1829 såsom akademisk
avhandling ”Granskning af statsekonomiens
grundläror”. På gamla dagar (1852) började han
tillsammans med K. E. Ljungberg utgiva det
stort anlagda verket ”Statsekonomisk statistik
öfver Sverige”, där han nedlagt många
framsynta tankar.
1817 blev A. led. av Vet.-akad. och 1831 av
Svenska akad. I den stora kommittén 1828 för
granskning av rikets allmänna
undervisningsverk kämpade A. till förmån för den moderna
litteraturen och naturvetenskaperna och mot de
klassiska studiernas allenarådande ställning vid
läroverken.
Sedan A. tillträtt biskopsämbetet, ägnade han
sig med samma kraft och begåvning åt sina
nya uppgifter, icke minst åt det värmländska
folkskoleväsendets utveckling, och sysselsatte sig
ett helt årtionde med författarverksamhet
enbart på teologiens område.
2) John Mortimer A., den föreg:s
brorson, astronom (1812—62), prof, i astronomi i
Lund 1848. I denna egenskap deltog han i de
av regeringen påbjudna höjdmätningarna från
kusten av Ishavet över fjällen till Haparanda.
Han var riksdagarna 1848—60 ombud för Lunds
univ. Han deltog i grundandet av flera skånska
bankföretag.
3) Jacob Georg A., son till A.i),
algo-log (1813—1901), prof, i botanik i Lund (1854
—79). A. fortsatte sin faders verksamhet icke
allenast genom sina algologiska arbeten, fram-
Draködlor, tillhörande fam. agamider.
Agapanthus umbellatus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
