- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
159-160

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agau - Agave, aloe - Agde - Agder - Agduhr, Erik - Ageladas från Argos - Agelastica alni - Agen - Agence France Press - Agence Havas - Agenda - Agenesi - Ageniaspis fuscicollis - Agent - Agent provocateur - Agenzia Stefani - Ager - Agera - Ageratum, leverbalsam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

Agau—Ageratum

160

Afrikansk agatsnäcka.

Agave americana.

Agau, urgammal hamitisk befolkningsgrupp i
Etiopien. Se Hamitiska språk.

Agäve, a 1 o e, växtsläkte av fam.
Amarylli-dacae, utmärker sig genom hög, trädartad stam
och tjocka, taggiga blad. Arterna härstamma
alla från de varma trakterna i Amerika (Mexico
o.s.v.). Märkligast är den s.k. amerikanska
a g a v e n, Agave americana. Denna växt
infördes i Europa 1561. Den odlas allmänt som
stängsel på murar och som prydnadsväxt och
har en rosett av nära 1,8 m långa och 10—15
cm tjocka, i kanten taggiga, blåaktiga blad.
Växten står i Amerika 4—6, i våra orangerier 40—60
år (oaktat den allmänt kallas ”den hundraåriga
aloen”), innan den framskjuter blomstängeln. Av
saften beredes genom jäsning mexikanernas
nationaldryck, pulque. Bladens fibrer tjäna till
tå-gor (till hängmattor o. dyl.) och kallas p i t a
el. falsk manilahampa. Sisalhampa el. h
e-n e q u e n erhålles av sisalagaven.

Agde [agd], hamnstad i s. Frankrike, nära
floden Héraults
utlopp i
Medelhavet och vid Canal
du Midi; depart.

Hérault; c:a
10,000 inv. A.,
som blev
biskopssäte på 400-talet,
har en befäst
katedral från
11ootalet.

Agder, det
gamla namnet på
en del av södra
norska
kustlandet. Namnet A.
bortföll 1797 men
återupplivades vid
j uryinstitutionens
införande i
namnet ”Borgartings
och Agders
lag-dömme” och 1919
i ”A.
bispedöm-me”.

Agduhr, Erik,
anatom (1886—
1942), prof, vid
V eterinärhögsk.
1922, prof, i
ana

tomi i Uppsala 1926. A. har utgivit ett flertal
avhandlingar i histologi och embroyologi samt
verkställt betydelsefulla undersökningar rörande
nervsystemet och de endokrina organen.

Agela’das från Argos, grekisk
bildhuggare, omkr. 500 f. Kr., skapade gudabilder och
statyer över olympiasegrare, säges ha varit lärare
till Myron, Fidias och Polykleitos.

Agela’stica älni, lat. namnet på a 11 ö v b a
g-gen, tillhörande skalbaggfamiljen
bladäta-re (se d.o.).

Agen [a^a’], stad i s.v. Frankrike vid floden
Garonne, huvudstad i depart. Lot-et-Garonne.
33,397 inv. (1946). A. är en mycket gammal stad
med katedral från 11 oo-talet.

Agence France Presse, se Agence Havas.

Agence Havas [a?äs-ava’s], världens äldsta
telegrambyrå. Urspr. var den en
korrespondensbyrå i Paris, som mest sysslade med
översättningar, men 1835 övertogs byrån av Charles
Havas, som 4 år senare ombildade den till en
nyhetsbyrå. A. upprättade regelbundna
brevduve-förbindelser med London och Bryssel, innan han
kunde taga telegrafen till hjälp. Företaget, som
med åren vunnit en storartad utveckling,
ombil-dades 1879 till aktiebolag. Under 2:a världskriget
upplöstes A. men återupprättades 1945, dock
endast som annonsbyrå. Dess informationstjänst
fortsättes av Agence France Presse.

Age’nda, eg. ”vad som bör göras”,
minnesbok, föredragningslista. •— Även bok, som anger,
huru den offentliga gudstjänsten och andra
kyrkliga förrättningar skola utföras.

Agenesi, utebliven utveckling av kroppsdelar;
ofruktsamhet.

Agenia’spis fuscico’llis, lat. namnet på en
liten parasitstekel (se Polyembryoni).

A’gens, plur. a g e’n t i e r el. a g e’n s e r, i
allmänhet orsak till en verkan. Kroppar, som
utöva inverkan på andra, benämnas ofta agenser.

Agen’t. 1) Ombud, förmedlare;
befullmäkti-gat ombud för en myndighet (t.ex. polis-agent),
ett bolag (t.ex. försäkringsagent) el. d.; även
om diplomatiskt ombud för ett land. — A g e
n-t u’r, verksamhet som a.

2) Agent kallas i passiva satser en bestämning
till verbet, vilken består av prep. av + substantiv
el. pronomen, t.ex. han beundras av alla, och
som betecknar den person eller det föremål,
varifrån verksamheten, handlingen el. dyl. utgår.

Agent provocateur [a^ä’ pråvåkatö’r], fr.,
eg. person i hemlig polistjänst, som, i syfte att
få en annan fast, genom förställning lockar och
uppfordrar (provocerar) denne att yppa farliga
åsikter eller begå en lagstridig handling.

Agenzia Stefa’ni [ad^entsi’a], italiensk
nyhetsbyrå, upprättades 1854 i Turin av G. Stefani
och förlädes senare till Rom. A. upphörde 1945.

A’ger, lat., åker. A. pu’blicus, statsjord,
stats-domän.

Agera, spela, ge sig ut för, vilja gälla för.

Ageratum, leverbalsam, växtsläkte av
fam. korgblomstriga, Compositae, med
en stor mängd blomkorgar, innehållande endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free