Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agranulocytos - Agrarer - Agrarisk - Agrarius - Agrarpolitik - Agrate, Marco - Agré, Agreé - Agreabel - Agreement - Agrell, Alfhild - Agrell, Johan - Agrell, Carl Magnus - Agrell, Sigurd - Agremang - Agrestis - Agricola, Cnejus Julius - Agricola, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Agrarer—Agricola
168
amidopyrin, framkallad blodskada. A. var
tidigare ofta dödlig men går vid behandling med
penicillin och blodtransfusion oftast till hälsa.
Agrarer, benämning på medl. av vissa
politiska partier el. ekonomiskt—sociala
sammanslutningar, som arbeta för jordbrukets intressen.
I Sverige uppstodo 1894 i de s.
landskapen några lokala agrarföreningar med syfte
att befordra jordbrukets intressen huvudsaki.
genom tekniska reformer men även genom
ändrad tullagstiftning. Efter uppkomsten av liknande
föreningar inom andra delar av landet och av
länsföreningar bildades 8 mars 1895 ”Sveriges
agrarförbund”. 1903 ombildades detta till
”Sveriges lantmannaförbund”, som upplöstes 1914.
Motsvarande danska och norska föreningar ha
varit ”Dansk Agrarforening”, bildad 1893 och
upplöst 1911, resp. ”Norsk landmandsforbund” av 1896.
Finska småbondepartiet, maalaisliitto,
som bildades 1906, kallas ofta på svenska
agrarer. Det blev 1919 riksdagens största parti och
har sedan dess kunnat hävda sin ställning. Det
har vid flera tillfällen haft regeringsansvaret.
Agrärisk, som hänför sig till jorden,
jordbruket.
Agrärius, artnamn på djur och växter som
höra hemma på åkrar.
Agrärpolitik, den gren av statens ekonomiska
politik, som avser jordbrukets främjande.
Stundom användes a. i mera speciell bemärkelse för
att beteckna en politik, som ensidigt vill främja
jordbrukarnas, i sht storböndernas, intressen.
Agra’te, Marco, italiensk bildhuggare under
1500-talet, bl. a. känd genom sin staty av
aposteln Bartolomeus, framställd fullständigt flådd
med den avdragna huden över skuldrorna (1562,
i koret till domen i Milano).
Agré, A g r e é, en titel, som Akademien för
de fria konsterna före 1887 tilldelade vissa
konst-idkare, vilka ej ansågos vara av den betydenhet,
att de kunde upptagas som ledamöter.
Agreäbel, behaglig.
Agreement [agri’mant], eng., överensstämmelse,
avtal, förlikning. G e n 11 e m e n’s a., ”avtal
mellan gentlemän”, om affärsuppgörelse el. annan
överenskommelse utan lagligt bindande kontrakt
el. dyl. men byggande på ömsesidigt förtroende.
Agrell, Alfhild Teresia, f. Martin,
författarinna (1849—1923). Hennes båda skådespel
”Räddad” (1883) och
”Dömd” (1884), väckte
en betydande
uppmärksamhet såsom två
mycket energiska alster av
den dåtida kvinnliga [-”förtrytelselitteraturen”.-]
{+”förtrytelselitteratu-
ren”.+} Hennes
reseskildringar och
novel-listiska arbeten
utmärkte sig för en
pigg och tilltalande
stil, och hennes
berättelser ”Norrlandsgub-bar och norrlandsgum-
mor” m. fl. inrymma träffande bilder ur det
norrländska folklivet. Den humoristiska berättelsen ”1
Stockholm. Också en reseberättelse av Lovisa
Petterkvist” (1893) blev en stor publikframgång
och efterföljdes av ”Hemma i Jockmock” (1896).
1898 utg. hon norrlandsberättelserna
”Nordan-ifrån” och 1904 ”Guds drömmare”, som mottogs
ganska välvilligt av kritiken.
Agrell, Johan, tonsättare (1701—65). F. i
Östergötland, studerade han i Linköping och vid
Uppsala univ., antogs 1723 till
kammarmusiker i Kassel samt blev senare kapellmästare
i Nürnberg. Han vann rykte både som
pianovirtuos och kompositör. Hans kompositioner
utvisa en intressant övergång mellan barock och
wi enklassicism.
Agrell, Carl Magnus, orientalist (1764—
1840), docent i österländska språk i Uppsala
1789, lektor i Växjö 1794, kyrkoherde i Skatelöv,
Växjö stift, 1805, led. av prästeståndet 1812 och
1815. Han vann ett frejdat namn som forskare
i de semitiska språken, i synnerhet syriska.
Värdefulla manuskript av A. förvaras i Uppsala
universitetsbibliotek.
Agrell, Per Sigurd, slavist,
universitetslärare och skald (1881—1937), 1909 fil. dr i
Lund, förordnades s. å.
till docent i slaviska
språk och 1922 till prof,
därstädes. A:s
viktigaste insats på den
slaviska
språkforskningens område har
gällt betydelseläran,
särsk. verbens
aktions-arter, samt den
slaviska accenten och
into-nationen. Under senare
år ägnade han sig
framför allt åt
runo-logien, varvid han
uppställde nya teorier
om runal fabetets uppkomst och utveckling samt
dess magiska användning.
Under åren 1903—31 utgav A. åtskilliga
diktsamlingar (”Solitudo”, ”Hundra och en sonett”,
”Purpurhjärtat”, ”Antika kaméer” m. fl.), ofta
av spekulativ karaktär och kännetecknade av
utsökt formgivning.
Agrema’ng, särskild förmån, fördel; ofta i
plur.: behag, bekvämlighet.
Agre’stis, artnamn på växter och djur, som
förekomma på åkrar.
Agri’cola, Cnejus Julius, romersk
statsman och fältherre (40—93). Han sändes 77 till
Britannien, där han utvidgade romarnas
besittningar ända till floden Tay och med mycken
framgång utbredde den romerska odlingen. Hans
svärson var Tacitus, som författade en
levnadsteckning över honom.
Agri’cola, Georg, tysk naturforskare (1404
—1555). Hans tyska namn var B a u e r. Han
ägnade huvudsaki. sina krafter åt
metallurgiska och mineralogiska studier. 1546 blev han
borgmästare i Chemnitz men avsattes redan 1552 på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
