Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agricola, Georg - Agricola, Johannes - Agricola, Mikael - Agricola, Rudolf, egentl. Rolef Huysmann - Agri decumates - Agrigento, Girgenti - Agrikultur - Agrikulturfysik - Agrikulturkemi - Agrilus - Agrimonia - Agrion - Agriotes - Ágrip - Agrippa - Agrippa, Marcus Vipsanius - Agrippa av Nettesheim, Heinrich Cornelius - Agrippina, 1. d.ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Agricola—Agrippina
170
Georg Agricola
grund av
religionsstri-digheter. Hans
skrifter i mineralogi och
metallurgi äro
mönstergilla och tjänade
senare förf, till förebild.
Agri’cola,
Johannes, tysk lutersk
teolog (1494—1566).
Gentemot Luther och
Melanchton framhöll
han med yttersta
skärpa: ”Lagen hör
hemma blott på rådhuset”
(jfr Antinomistiska
striden).
Agri’cola, Mika-
el, Finlands reformator (omkr. 1508—57).
Återkommen från några års studier i Wittenberg blev
han 1539 rektor vid Åbo skola, 1554 blev han
biskop över Åbo stift. A. blev skaparen av ett
finskt skriftspråk och grundade en finskspråkig
litteratur. A:s tidigaste arbete är en abc-bok,
tryckt 1542. Hans ”Bönebok ur bibeln”, tryckt
1544, är ett större arbete, innehållande ett
kalen-darium och astrologiska regler, därjämte ett stort
antal böner, trosbekännelser, utdrag ur bibeln o.
dyl. Dessutom har han bl. a. utgivit
översättningar av N. T. (tryckt i Sthm 1548) och av
Psaltaren m. fl. delar av G. T. ävensom
kyrkohandbok och mässa.
Agri’cola, Rudolf, egentl. Rolef H u y
s-mann, holländsk humanist (1443—85). I sitt
mycket spridda huvudarbete, ”De inventione
dia-lectica” (1480), ger han, i anslutning till
antikens retorik, en vägledning för talare och
förf. A:s största betydelse ligger däri, att
han i Tyskland väckte kärlek för de klassiska
studierna och bidrog att framkalla renässansen.
A’gri decumätes, lat., ”tiondelandet”, kallas
den av romarna i 1 :a årh. e. Kr. erövrade
landsträckan mellan övre Donau och mellersta Rhen.
Landsträckan utskiftades till romerska veteraner
och galliska nybyggare, som hade att erlägga
tionde av jordens avkastning.
Agrige’nto, till 1927 G i r g e n t i, huvudstad
i prov. A. på s. Sicilien, nära kusten, 32,000
inv. Staden har trånga gator och medeltida
murar, katedral från 1300-talet. Den lever till stor
del av turisttrafik. Dess hamnstad är Porto
Empedocle med omfattande svavelexport.
Under forntiden var Agrige’ntum den mest
betydande staden på ön näst Syrakusa.
Grekstadens storartade tempelruiner äro delvis väl
bibehållna, framför allt det s.k. Concordiatemplet.
Vidare finnas rester av ringmurar och av
vattenledningar.
Agrikultür, jordbruk, åkerbruk.
Agrikultürfysik, se Lantbruksfysik.
Agrikultürkemi, se Lantbrukskemi.
Agrflus, lat. namnet på ett släkte
praktbaggar (se d. o.).
Agrimönia lat. namnet på
småborresläk-t e t (se d. o.).
Concordiatemplet i Agrigento.
A’grion, lat. namnet på ett släkte
troll-s ländo r (se d. o.).
Agriötes, lat. namnet på ett släkte k n ä
p-p a r e (se d. o.).
A’grip, ”utdrag”, en kortfattad, isländsk el.
fornnorsk framställning av Norges tidigare
historia. Arbetet är författat omkr. 1190 och
omfattar Norges historia från Halvdan svarte på
800-talet till inemot förf :s tid. Det är känt
endast genom en defekt isländsk avskrift i
en handskrift från förra hälften av 1200-talet.
A. är senast utg. av Finnur Jönsson 1929 samt
med norsk övers, av G. Indrebö 1936.
Agri’ppa, två judiska konungar. Se Herodes.
Agri’ppa, Marcus Vipsanius, rom.
fältherre (63—12 f. Kr.).
Det var han, som
främst hjälpte
Octavi-anus (sedermera
kej-sar Augustus) att
besegra sina medtävlare.
Sina stora
fältherreegenskaper visade han
bl. a. i segern vid
Actium 31 f. Kr. över
Antonius. Till tack
förmälde Augustus
honom med sin dotter
Julia och förlänade
honom de högsta
he-dersposter. Han
utför
de storartade byggnadsverk i Rom, framför allt
Pantheon.
Agri’ppa av Nettesheim, Heinrich
C o r n e 1 i u s, tysk naturfilosof och författare
(1486 el. 1487—1535). Av intresse är hans stora
verk ”De occulta philosophia”, vari han ger en
utförlig framställning av de resultat, till vilka
den medeltida naturvetenskapen i förening med
magien ansett sig ha kommit. Viktor Rydberg
byggde sin studie ”Medeltidens magi” i allt
väsentligt på A:s arbete. Bland A:s övriga verk
må nämnas skriften ”De incertitudine et
vani-tate scientiarum” (1527).
Agrippina. 1) Agrippina d.ä., dotter till
M. V. Agrippa och Augustus’ dotter Julia. A.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
