Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akrogen - Akrogyn - Akrokarpa mossor - Akrolein - Akrolit - Akromatin - Akromatism el. akromasi - Akromegali - Akron - Akropetal - Akropolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Akrogen—Akropolis
210
Akrogen [-je’n], om organ, som bildas i
toppen av ursprungsvävnaden.
Akrogyn, se Levermossor.
Akroka’rpa mossor, sådana bladmossor, hos
vilka honorganen (arkegonen) utbildas i spetsen
av huvudskottet. Härav följer, att mosskapseln
(sporogonet) också sitter i huvudskottets spets
och därigenom begränsar dess tillväxt, som t. ex.
hos björnmossan (P olytrichum), st järnmossan
(Mnium), spåmossan (Funaria) m. fl. I motsats
härtill kallas de bladmossor pleurokarpa,
hos vilka arkegonen (och således också
sporo-gonen) utbildas i spetsen på sidogrenar, så att
huvudskottet får obegränsad tillväxt, som t. ex.
hos väggmossan (Hypnum splendens),
vattenmossan (Fontinalis) m. fl.
Akrolein, en produkt, som uppstår, då fett
eller glycerin upphettas starkt. A. är en
färglös, flyktig vätska, vars ångor häftigt angripa
ögon och andningsorgan. A. har fått viss
användning som varningsmedel vid
centralkylanläggningar.
Akrolit, inom den grekiska konsten en
bildstod av trä med huvud,
händer och fötter av
marmor el. annan
sten-art.
Akromatin,
beståndsdel av cellkärnan.
Akromati’sm el.
akrom a s i’ säges
förefinnas hos en
prisma-el. linskombination, då
ljuset brytes, utan att
färgspridning äger rum
(akromatiskt prisma,
akromatisk lins).
Akromegali, en
sjukdom beroende på en
stundom av hjärntumör
betingad rubbning i
h j ärnbihangets
avsöndring. Hos växande
individer leder A. till
jät-teväxt. Hos vuxna
medför den en grotesk
för
storing av vissa kroppspartier, t. ex. näsa, haka,
händer och fötter. A. behandlas med
röntgenbestrålning, ev. operation.
Akron [éi’kran], stad i ö. U. S. A., Ohio, 50
km s. om Cleveland. 240,000 inv. A. är världens
förnämsta gummiindustristad.
Akropetäl, se Förgrening.
Akro’polis, högt belägen fästning eller borg
vid de gamla grekiska städerna, motsvarande
romarnas Arx. Där uppe bodde i förhistorisk tid
fursten och hans följe, medan de underlydande
bodde nedanför; i tider av krigsfara togo de
sin tillflykt till den befästa borgen.
Akropolis i Aten, den mest bekanta av
alla akropoler, var belägen på en brant
stupande klippa, som, obestiglig på trenne sidor
men med en jämn sluttning mot v., sträcker
sig från ö. mot v. samt har en längd av 270
Kvinna, lidande av
akromegali.
och en bredd av 156 m. Såsom utgrävningar
visat, har A. redan på mykensk tid (1500 f. Kr.)
tjänat som fästning, och det blev senare
natio-nalhelgedomarnas skyddade hemvist. Sedan A.
under det persiska kriget blivit intaget och
härjat av Xerxes, återuppbyggde man efter
segern så småningom murarna och templen. För
att vinna ökat utrymme terrasserades
akropolis-platån; och i den fyllning, som för detta
ändamål behövdes, nedlades en mängd statyer och
andra votivskänker. På 1800-talet genomgrävdes
denna fyllning ända till klippan, och man
återfann då utomordentligt talrika och viktiga
vittnesbörd från Atens konst före 480 f. Kr., bl. a.
de härliga Korestatyerna (statyer av ungmör).
På Perikles’ initiativ byggdes (447—432 f. Kr.)
av Iktinos och Kallikrates Athena Parthenos’
tempel i dorisk stil, det sedan s. k. Parthenon,
på grundvalen av ett äldre, ofullbordat, vid den
persiska erövringen bränt tempel, som var
ämnat att ersätta ett äldre Athenatempel.
Kult-bilden av guld och elfenben, föreställande
gudinnan Athena, var förfärdigad av Feidias, och
under dennes ledning utförde hans kamrater och
lärjungar de skulpturer, som smyckade själva
templet (gavelgrupperna, med Athenas födelse
och Athenas och Poseidons strid om Ättika,
me-toper och cellafrisen, som framställer festtåget
vid den panateneiska festen). Borgens öppna v.
sida, förut skyddad genom de nio portarna, slöts
nu genom de av M n e s i k 1 e s (437—432 f. Kr.)
uppförda men aldrig i enlighet med planen utförda
propyléerna i dorisk och jonisk stil. Likaledes
planerades på 440-talet på borgklippans s. v.
ut-språng ett tempel åt Nike Apteros (den
obevingade segergudinnan), men det tempel, som
nu står, kan enligt stilen vara uppfört först
omkring 420. Detta tempel nedrevs under den
turkiska tiden, men kunde på 1830-talet
återuppbyggas.
Det på n. sidan av akropolisplatån belägna
tempel, som bär namnet Erechtheion, byggdes
420—407 f. Kr. Dess komplicerade, från den
vanliga tempel formen avvikande plan, som särsk.
röjer sig i den s. k. Korehallen och
Nordhallen, förklaras därigenom, att templet skulle
inrymma ej blott flera kulter utan även
åtskilliga heliga föremål och reliker, vilka voro
lokalt bundna, såsom t. ex. Kekrops’ grav under
Korehallen och märket av Poseidons treudd
under Nordhallen. Erechtheion var ett
dubbeltempel: i det ö. rummet hade Athena, i det v.
bl. a. Erechtheus och Poseidon sina kulter. Ett
oändligt fint skönhetssinne uppenbarar sig i
templets arkitektur. Korehallens tak uppbäres ej
av kolonner i vanlig mening utan av plastiska
kvinnogestalter, attiska jungfrur. Nordhallens
kolonner höra till det elegantaste och mest
smakfulla, som den joniska arkitekturen har skapat.
På akropolisplatån fanns för övrigt en mängd
votivskänker, företrädesvis statyer, bland vilka
den mest bekanta var Feidias’ kolossala
bronsstaty, Athena Promachos. Den stora
marmortrappan, som leder upp till propyléerna,
byggdes först i början av den romerska tiden. Nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
