Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alanäs - Alaouite - Alapajevsk - Alarcón, Pedro Antonio de - Alarcón y Mendoza, Juan Ruiz de - Alard, Delphin - Alaria - Alarik I (västgotisk konung) - Alarik II (västgotisk konung) - Alarm - Alarmapparat - Alas. - Alaşehir - Alaska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Alaouite—Alaska
228
Flåsjön. I norr Blomsterberget och Bunkfjället
(740 m). Riklig skog, åker 787 har, blott 1 % av
landarealen. Kyrkan av trä är från 1924—28. A.
är pastorat i Ströms kontrakt av Härnösands
stift; ingår i Ströms storkommun.
Alaouite [alaoi’t], se Alauiternas stat.
Alapa’jevsk, stad i Sverdlovskområdet,
Sov-jetryssland, 130 km n. n. ö. om Sverdlovsk
(Je-katerinburg); 25,000 inv. Betydande
metallindustri.
Alarcön [-kå’n], Pedro Antonio de,
spansk författare (1833—91). Hans mest bekanta
arbete är den realistiska novellen ”El sombrero de
tres picos”, övers, till svenska, ”Den trekantiga
hatten”, 1900.
Alarcön y Mendoza [-kå’n i mändå’ba], Juan
Ruiz de, spansk teaterförfattare (1581—1639).
Det bästa av A:s till ett tjugotal uppgående
dramatiska arbeten är komedien ”La verdad
sospecho-sa”, (sv. övers. ”En bättrad Will-Hierna” av
Karl Gyllenborg, spelad i Stockholm 1745). Hans
inflytande sträckte sig till Frankrike och
England.
Alard [alä’r], D e 1 p h i n, fransk violinist
(1815—88), violinprof. vid konservatoriet i
Paris 1843—75. Han var en högt ansedd lärare
och vann även namn som solist på sitt instrument.
A. har utgivit en förträfflig violinskola och ett
stort antal violinkompositioner.
Aläria, ett till familjen Laminariaceae bland
brunalgerna, Phaeophyceae, hörande
släkte, av vilket ett 20-tal arter, alla mycket
storvuxna, äro kända från de nordliga haven. Den
mest bekanta arten, A. esculenta, kan bli ett par
meter lång. Flera arter ätas med begärlighet av
polarfolken.
A’larik. 1) Alarik I, västgotisk konung
(d. 410). Han bröt 395 från Mesien s. om
Donau härjande in i det östromerska riket, vars
härskare nödgades erkänna honom som
riksfält-herre och åt honom överlämna förvaltningen av
östra Illyrien. 401 bröt han därifrån in i
Italien och förnyade 408 anfallet med än större
framgång. 409 tågade han mot Rom och
uppsatte en egen kejsare. Han skulle sedan
överföra sin här till provinsen Afrika för att
be-mäktiga sig denna ”Roms kornbod”, då han 410
plötsligt dog.
2) Alarik II, västgotisk konung (485—507),
främst bekant som lagstiftare. Han sökte värja
sitt land mot det frankiska riket men stupade
i strid med dess konung Klodvig 507.
Ala’rm, signal eller kallelse att rycka ut el.
fatta vapen; plötslig rörelse, uppståndelse (i
ett läger el. dyl.) till följd av en fiendes
verkliga eller förmodade närmande. Verb’.
Alarmera.
Ala’rmapparat, anordning, som har till
uppgift att automatiskt genom en ljus- eller
ljudsignal tillkännagiva,. att fara är på färde.
Viktigast äro brandalarmapparater, kraftiga sirener
el. visslor för att sammankalla brandmanskap;
även signalanordning för lagerlokaler, fabriker
etc., vilken automatiskt igångsättes vid eldfara.
A. användes även vid ångpannor som varning
för explosionsfara, vidare vid maskiner för att
ange, att tillåten hastighet överskridits el. dyl.,
vid vattenverk, gasverk etc. För tjuvalarmering
användas ringklockor, som vanl. igångsättas med
tillhjälp av elektriska kontaktanordningar el.
fotoceller. Kraftiga sirener användas som a. för
att varna civilbefolkning vid flyganfall.
Alas., förk. för Alaska.
Ala§ehiT, stad i v. Mindre Asien, 120 km
ö. om Smyma, (Izmir), med vilken stad A. har
järnvägsförbindelse. 8,o0o inv. Kurort; A. är
antikens Filadelfia.
Alaska [alja’ska, eng. 91ä’ska el. alä’ska],
förk. A1 a s., territorium i Amerikas förenta
stater. 1,518,800 km2, 90,000 inv., därav c:a
50,000 vita, 11,000 indianer, 15,500 eskimåer och
5,500 aleuter; omfattar världsdelens n. v. hörn
mellan Ishavet och Stora oceanen samt
kuststräckan åt s. med där utanför liggande ögrupper
intill 54° 40’ n. br. Huvudstad är Juneau.
Kusten vid oceanen och Berings hav är djupt
sönderskuren. I Berings hav ligga de stora
öar-na Pribylof. Nunivak, S:t Lawrence ouh S:t
Matthew. Från Alaskahalvön utskjuter
Aleuternas ögrupp. Bland öarna i Stora oceanen
märkas Kodiak, Afognak och
Alexanderarkipe-lagen längst i s. Kuststräckan i s. är fylld av
utlöpare från kustbergen, vilka vid
Lynnfjorden fortsättes av Eliaskedjan, som följer kusten
fram till Kenaihalvön. Bergen stupa ofta brant
i havet och täckas av väldiga glaciärer: inom
Eliaskedjan den ofantliga Malaspinaglaciären
med en ytvidd av c:a 4,000 km2 och utmed
kusten Muirglaciären. Högsta toppen på denna
kedja är Mount Logan, 6,050 m (på
kanadensiskt område intill gränsen). Jämsides med
kustbergen gå Alaskaalperna med en mängd
vulkaner, bland vilka Mount Wrangell når 4,920
m. Här påträffas Nordamerikas högsta
bergstopp, Mount McKinley, 6,190 m. Rika på
vulkaner, fortsätta bergen ut på Alaskahalvön och
Aleuterna. Mellersta och norra A. utgöras av
en vidsträckt platå med milsvida tundror el.
trädlösa stäpper, här och där avbrutna av bergs-
Björnjägare i Alaska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
