Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ala-tau - à la tète - Alatornio, Nedertorneå - Alatri - Alatus - Alatyr - Alauda arvensis - Ala-ud-din Childji - Alauiternas stat - Alava - Alaveteli - Alavieska - Alavus, Alavo - d’Alayrac, Nicolas - Alba (mässkjorta) - Alba (stad) - Alba el. Alva, Fernando Alvarez de Toledo - Albacete (provins) - Albacete (stad) - Alba Julia - Alba longa - Alban, S:t - Albaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Ala-tau—Albaner
232
Ala-tau, namn på bergskedjor i Centralasien,
se Tien-shan.
å la tète [alatä’t], fr., i spetsen, ”i täten”
(t. ex. för en trupp).
A’latomio, sv. Nedertorneå,
finskspråkig kommun i Uleåborgs län, Finland, intill
svenska gränsen, 920 km2, 10,200 inv. Åkern upptar
57 km2. _
Ala’tri, stad i mellersta Italien, 70 km ö. s. ö.
om Rom; 19,000 inv. Lämningar av cyklopiska
murar.
Ala’tus, artnamn på växter med något organ,
t.ex. stjälk el. frukt, försett med vinglika
utskott.
Alaty’r, stad i den autonoma
Tjuvasjrepubliken, Sovjetryssland, 195 km s. ö. om Kazan;
28,500 inv.
Alåu’da arve’nsis, lat. namnet på
sånglärka (se d. o.).
Alä-ud-din Childji, sultan av Delhi (1294—
1316), se Indien, historia.
Alaui’ternas stat, autonomt område i f. d.
franska mandatområdet Syrien, vilket omfattade
det bergiga kustlandet närmast n. om Libanon
med huvudort Ladikije. Befolkningen tillhör en
av islam influerad, närmast hednisk sekt.
Fransmännen proklamerade 1920 ”Alauiternas område”,
vilket 1922 omdanades till A. 1930 förvandlades
A. till ”guvernementet Ladikije” med eljest
oförändrad status. Genom fransk-syrisk
överenskommelse 1936 bestämdes, att guvernementet med
autonomi skulle ingå i republiken Syrien.
Föredraget trädde emellertid aldrig i kraft, och under
2:a världskriget inkorporerades Ladikije i Syrien.
Alava, provins i n. Spanien, den största och
sydligaste av de tre Baskiska provinserna; 3,045
km2, 120,000 inv. Huvudstad är Vitoria.
Adaveteli, se Nedervetil.
A’lavieska, finsktalande socken i v. Finland,
Uleåborgs län; 241 km2, 4,200 inv. Åkern
upptar 54 km2.
A’lavus, A 1 a v o, finskspråkig kommun i
Vasa län, Finland; 808 km2, 13,000 inv. Åkern
upptar 99 km2. Till minne av Adlercreutz’ seger
över ryssarna 17/s 1808 vid A. är ett
minnesmärke rest nära kyrkan.
d’Alayrac [dalära’k], N i c o 1 a s, fransk
tonsättare (1753—1809). Bland hans talrika
operetter ha icke mindre än 22 uppförts i Sverige:
”Slottet Montenero”, ”De bägge savojarderna”,
”Gubben i bergsbygden” m. fl.
A’lba, mässkjorta, det fotsida plagg av vitt
linne, som tillhör den liturgiska dräkten. Fr.
o. m. 11 oo-talet ornerades mässkj ortorna ofta
med broderade eller vävda besättningar, senare
med spetsar. Till den i svenska kyrkan brukliga
mässkruden bäres a. under mässhaken.
A’lba, stad i n. v. Italien vid Tanaro, 5 mil
s. s. ö. om Turin; 17,000 inv. Katedralen är från
1486. A. har verkstäder, tegelbruk och berömd
vinproduktion.
Alba [a’læa] el. Alva, Fe r nan do A
1-v a r e z de T o 1 e d o, hertig av A., spansk
fältherre (1508—82). Han deltog i de flesta av
Karl V:s och Filip II :s krig och var bl. a.
överbefälhavare i
kriget mot
Schmalkaldis-ka förbundet, varvid
han kraftigt bidrog
till segern vid
Mühl-berg (1547), samt vid
tåget mot påven Paul
IV i Rom (1556—57).
Då oroligheter
utbrö-to i Nederländerna
(”bildstormen”),
yrkade A. på
kraftåtgärder och sändes dit
1567 med en här på
10—11,000 man. Han
blev snart allenarådande i Nederländerna.
Skoningslöst gick han till väga. En utomordentlig
domstol, blodsdomstolen, tillsattes med A. som
ordf.; under 4 år fällde den bortåt 1,800
dödsdomar. De mest bekanta offren voro grevarna
Hoorn och Egmont. Många sökte genom flykt
rädda sitt liv. Landet tycktes förlamat av skräck,
men harmen över en ruinerande extra beskattning
på alla köp och försäljningar lät motståndkänslan
1572 flamma upp och ledde till det s. k.
nederländska frihetskriget. Trots vunna segrar
lyckades A. ej undertrycka upprorsrörelsen. Han
återkallades 1573. Han levde sedan i onåd och blev
endast använd vid erövringen av Portugal 1580.
Albacete [alcoasä’tä], provins i s. ö. Spanien;
14,863 km2, 394,000 inv. Genomflytes av
Segura och Jücar. Den n. delen av A. är
ett ofruktbart och öde slättland, den s.
upp-fylles av utlöpare från Sierra Morena. Endast
kring Seguras nedre lopp finnas skog och
bördiga dalgångar. Vin och frukt odlas.
Boskapsskötsel. Huvudstad, se följ.
Albacete [alcoasä’tä], huvudstad i provinsen
med samma namn i ö. Spanien, ung. 15 mil från
Alicante, vid Maria Cristinakanalen; 68,000 inv.;
berömd knivtillverkning.
A’lba Julia, ung. Gyulafehérvdr, ty. Karlsburg
el. Weissenburg, stad i Transsylvanien vid floden
Maros; c:a 15,000 inv. A. är sedan 1100-talet
säte för en romersk-katolsk biskop. I den
gotiska S:t Michaelskatedralen ligga flera
sieben-bürgska furstar begravna. A. har ett på
inkunabler rikt bibliotek och ett astronomiskt
obser-vatorium. På stadens plats låg romerska
Apu-lum, under medeltiden kallat Alba Julia. Det var
residens för de gamla vojvoderna och furstarna
av Siebenbürgen.
A’lba lo’nga, forntida stad i Latium,
sannolikt belägen mellan Monte Crescenzo och Castel
Gandolfo, där man funnit betydande rester av
en forntida nekropol. Enl. sagan grundades A.
av Aeneas’ son Ascanius.
Alban [å’lban], S:t, helgon, Englands förste
kristne martyr, död troligen under den
diocle-tianska förföljelsen 303—311. Berättelsen om
martyriet är helt legendarisk. A. avbildas med
huvudet i handen.
Albäner, folk på Balkanhalvön, kalla sig
själva skipetarer (bergfolk). Huvudmassan lever i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
