Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexandra Pavlovna (rysk storfurstinna) - Alexandraön - Alexandre, René - Alexandrette - Alexandrettefrågan - Alexandria (Egypten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Alexandra Pavlovna—Alexandria
282
Cornichevägen i Alexandria, strandpromenaden längs vilken eleganta strandbad, hotell och kasinon äro belägna.
Alexandra Pa’vlovna, rysk storfurstinna (1783
—1801), dotter till blivande kejsar Paul I och
sondotter till Katarina II. Hon var utsedd till
gemål åt Gustav IV Adolf, som för trolovningen
gjorde ett besök i Petersburg 1796. De ryska
yrkanden om hennes religionsutövning
förorsakade emellertid, att förbindelsen bröts. Tre år
senare förmäldes hon med vicekonungen i
Ungern, ärkehertig Josef.
Alexandraön, se Frans Josefs land.
Alexandre [-sä’dr], René, fransk
skådespelare (f. 1885), 1904—05 anställd vid Théåtre
An-toine och sedan 1908 vid Théåtre francais, där
han uppträder i såväl det klassiska som det
moderna skådespelet. Han är en av vår tids
manligaste skådespelare.
Alexandre’tte, turk. Iskenderün, stad i
vila-jetet Hatay i Turkiet, vid ö. sidan av
Alexandre tteviken av Medelhavet; 14,000 inv. A. är
Aleppos hamnstad, har en djup och skyddad
hamn och järnväg norrut till Bagdadbanan. —
Alexander den store grundläde staden till minne
av slaget vid Issos 333 f. Kr.
Alexandrettefrågan, politisk tvistefråga mellan
Frankrike och Turkiet under mellankrigstiden,
gällande staden Alexandrette med område och
dess politiska ställning. Vid en fransk-turkisk
gränsdragning 1921 hade Frankrike lovat att ge
området autonomi och tillförsäkra dess turkiska
befolkning vissa rättigheter. S. å. upprättades
också det ”autonoma sandjaket Alexandrette och
Antakya”, anslutet till den franska
mandatrepubliken Aleppo, från 1925 till den nyskapade
franska mandatrepubliken Syrien. Krisen blev särsk.
aktuell 1936 i och med att Syrien förvandlades
till en suverän stat. Stark opposition förspordes
från turkisk sida, oroligheter uppstodo mellan
turkar och araber, och turkarna koncentrerade
trupper vid gränsen. Man lyckades dock nå
enighet 1937. Sandjaket skulle utgöra en politisk
enhet med egen grundlag, helt oberoende i det
inre men i tull- och myntunion med Syrien och
utan egen utrikespolitik och utan krigsmakt. En
vald församling proklamerade i sept. 1938 den
autonoma republiken Hatay med Antakya som
huvudstad. Under trycket av den växande
internationella spänningen gick Frankrike med på
att avträda denna republik till Turkiet, och i
juni 1939 slöts en formlig överenskommelse
härom. Kort därefter överlämnades området.
Alexandria, arab. Iskandarija, Egyptens näst
största stad, i n. v. hörnet av Nildeltat; 925,000
inv. Ett brett, i havet utskjutande näs
skiljer den västra, egentliga hamnen från den
östra. Mellan båda hamnarna ligga oregelbundet
byggda turkkvarter och s. därom de arabiska
kvarteren åt v. och främlingskvarteren åt ö.,
med fullkomligt modern prägel, och längst i
n. ö. judekvarteret. Bland byggnaderna märkas
kedivens palats Ras et-Tin, arsenalen, stora
sjukhus m. m. A. har ett univ., grundat 1943;
den grekisk-katolske patriarken har sitt säte i A.
Av forntidens A. finnas i den moderna staden
endast få rester. Märkligast äro de stora
katakomberna i stadens s. del, Kom esch-Schukafa, i
närheten den s. k. Pompejuskolonnen, rest på platsen
för det gamla Serapeion. A. behärskar Egyptens
handel betr, både import och export. Bomull är
den viktigaste exportvaran.
A. grundlädes av Alexander den store 332 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
