Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alfieri, Vittorio - Alfieri, Dino - Alfifa - Alfolisolering - Alfons (sutenör) - Alfons I (konung av Aragonien) - Alfons V (konung av Aragonien) - Alfons III (konung av Asturien) - Alfons VII (konung av Asturien) - Alfons X, den vise (konung av Kastilien) - Alfons XI (konung av Kastilien) - Alfons XII (konung av Spanien) - Alfons XIII (konung av Spanien) - Alfonso (tronföljare i Spanien) - Alfonsinska tabellerna - Alfonso - Alfred den store (konung i England)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Alfieri—Alfred
292
A:s ”Vita” (1804; delvis i sv. övers. 1819—20)
är en utomordentligt intressant självbiografi. Man
anser A. vara den italienska tragediens skapare.
Alfieri, Odoardo D i n o, italiensk diplomat och
politiker (f. 1886). Han intog en
förgrundsställ-ning inom det fascistiska partiet, bl. a. var han
1936—39 chef för press- och
propagandaministeriet, 1939—40 var han ambassadör vid Vatikanen
och 1940—43 i Berlin.
Alfifa [-i’va] norsk regentinna (omkr. 1030),
av engelsk härkomst. Hon blev frilla till Knut den
store. Med honom hade hon två söner, Sven och
Harald. Sven gjordes av Knut till konung över
Norge, men landets egentlige ledare blev A.
Norrmännen reste sig emellertid och A. måste
fly ur landet. Hon återvände till England, där
hon efter Knuts död lyckades få Harald vald
till konung.
Alfolisolering, värmeisolering med hjälp av
tunna aluminiumblad (tjocklek omkr. 0,007 mm).
Alfo’ns, sutenör, på svenskt gatspråk hallik.
Alfons, furstar av Aragonien.
1) Alfons I, konung 1104—34, erhöll
tillnamnet el batallador ”krigaren”. 1118 erövrade
han Zaragoza från morerna och gjorde det till
rikets huvudstad.
2) Alfons V, konung av Aragonien, Sicilien
och Neapel (1400—58), blev 1416 konung i
Aragonien och Sicilien, kallades 1420 till hjälp av
drottning Johanna II i Neapel men blev snart
oense med henne. Efter Johannas död lyckades
han dock erövra Neapel 1442. Han regerade med
kraft och beskyddade konst och vetenskap.
Alfons, furstar av Asturien och Leon.
1) Alfons III, konung av Asturien, Leon
och Galicien, regerade 866—910, erövrade
konungariket Leon samt delar av Portugal och
Gamla Kastilien från morerna. A. måste
slutligen (910) avstå kronan till sina tre söner, som
delade riket.
2) Alfons VII, konung av Asturien,
Kastilien, Leon och Galicien (d. 1157). Son till
kasti-lianska prinsessan Urraca, var han arvtagare till
Leon och Kastilien och blev redan under moderns
livstid upphöjd till konung 1122 samt efter ett
krig med styvfadern, Alfonso I av Aragonien,
även av denne erkänd som konung av Kastilien.
A. kallade sig sedan kejsare av Spanien och
förde med framgång krig mot morerna. Vid hans
död delades Kastilien och Leon mellan sönerna.
Alfons, furstar av Kastilien.
1) Alfons X, den vise, konung av Kastilien
och Leon (d. 1284). Son till Ferdinand III,
den helige, och på mödernet härstammande från
hohenstauferna, valdes han 1257 till tysk konung
men besökte ej Tyskland. Hans vidlyftiga företag
utarmade Kastilien, där han blev konung 1252,
och han störtades 1282 från tronen av sonen
Sancho. — A. var sin tids lärdaste furste. Han
fullbordade den av hans fader började
lagsamlingen, som 1501 blev allmän landslag, och
författade delvis själv den stora spanska krönikan
”Crönica general”. Han lät utarbeta de
astronomiska s. k. alfonsinska tabellerna (se d. o.).
2) Alfons XI, konung av Kastilien och
Leon (d. 1350). Han gjorde Granada
skattskyl-digt och vann vid floden Salado 1341 en
avgörande seger över morerna.
Alfons, furstar av Spanien.
1) Alfons XII, konung (1857—85), son till
spanska exdrottningen Isabella. Han lyckades
efter konung Amedeos avsägelse med understöd
av ett mäktigt parti inom armén under Martinez
Campos intåga i Madrid och bestiga tronen
1875. Se vidare S p a n i e n, historia.
2) Alfons XIII, konung (1886—1941),
postum son till föregående och ärkehertiginnan
Maria Kristina av Österrike, övertog regeringen
1902 och förmälde sig 1906 med engelska
prinsessan Viktoria
Eugenia (Ena) av
Battenberg. A:s
regering blev stormig för
Spanien. Svåra
oroligheter ledde till att
general Primo de Rivera
år 1923 proklamerade
diktatur, och detta steg
sanktionerades
omedelbart av A. Till följd
av den våldsamma
oppositionen tvangs A.
1930 att avskeda
diktatorn, men oron höll
i sig, och den 14T
1931 såg sig A. föranlåten att med sin
familj lämna Spanien och gå i landsflykt. Cortes
proklamerade A:s avsättning, men A. hävdade
vid olika tillfällen formellt sina tronanspråk.
Kort före sin död överlät A. dessa på den tredje
sonen, don Juan (f. 1913). Se vidare Spanien,
historia.
3) Alfonso, den föreg:s äldste son, till 1933
tronföljare i Spanien (1907—38), gifte sig 1933
mot sin faders vilja med en kubanska efter att
dessförinnan ha avstått från sina rättigheter till
tronen och antagit titeln greve av Covadonga.
Efter skilsmässa gifte A. 1937 om sig med en
annan kubanska, från vilken han skildes 1938.
A. led av blödarsjuka.
Alfonsinska tabellerna (Tabulae
alphonsi-nae), astronomiska tabeller, som prins
Alfonso, sedermera konung Alfonso X av
Kastilien, lät utarbeta i st. f. de ptolemaiska.
Förbättringen blev dock ringa. Detta dyrbara
arbete avslutades 1272. Tabellerna begagnades i
hela Europa ända in på 1600-talet.
Alfo’nso, biskop av Jaén, Birgittas biktfader.
Se Birgitta.
Alfred den store, konung i England (d.
omkr. 900), blev 871 konung i Wessex efter sin
broder Ethelred. A. måste i början av sin
regering föra en förtvivlad kamp mot vikingar. 878
lyckades A. tillfoga danskarna ett svårt nederlag
och tvang deras hövding, Guttorm, att låta döpa
sig. Under de följande åren arbetade A. med
iver på sitt lands utveckling. Han inkallade lärde
och översatte själv till anglosaxiska lat. verk av
filosofiskt och historiskt innehåll, bl. a. Orosius’
världshistoria, till vilken fogats en redogörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
