Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alingsås - Alingsås bomullsväveri - Alingsås landsförsamling och Rödene - Alingsås manufakturverk - Ali pascha - Alir - Alişar Höyük - Alisarin - Alisma - Alismataceae - Aljechin (Aljoschin), Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Alingsås bomullsväven—Aljechin
308
Älvsborgs län; 12,30 km2, 12,558 inv. (1950). A.
genomflytes av Gerdska ström och omslutes å
n. sidan av Säveån. Staden är regelbundet byggd
med raka gator och rikt försedd med planteringar.
På St. Torget restes 1905 en bronsbyst av Jonas
Alströmer. Här ligger rådhuset från mitten av
1700-talet och vid L:a Torget det s. k.
Alström-erska magasinet, nu hembygdsmuseum. Stadens
förnämsta trafikled är Kungsgatan. Nära denna
ligger den 1642 grundlagda stadskyrkan, på vars
kyrkogård Jonas Alströmer är begravd. Större
delen av den nuvarande gamla staden ligger n.
om ån, medan de flesta industrierna och större
delen av den nyare bebyggelsen finnas s. om ån.
På Nolhaga herrgårds område n. om Säveån har
under senare år utvecklats ett industriområde.
Efter den industriella blomstringsperioden
under Jonas Alströmer och det därefter följande
nära hundraåriga stillaståendet har sedan mitten
av 1800-talet fabriksverksamheten i A. varit i
stadigt framåtgående. Industriella företag äro:
A. bomullsväveri, 2 konstsilke- och sidenväverier,
färgeri och 9 konfektionsfabriker, vidare
chokladfabrik, järn- och metallfabrik, läderfabrik m. m.
med en sammanlagd arbetsstyrka på över 2,500
man. A. har samrealskola med kommunalt
gymnasium, länslasarett och epidemisjukhus samt är
tingsställe för Vättle, Ale och Kullings domsaga.
I A. utkomma ”Alingsås tidning” och ”Elfsborgs
läns tidning”, båda 3 ggr i veckan.
Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet var 1949 714,000 kr.,
å annan fastighet 65,374,000 kr; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick
s. å. för fysiska personer till 32,567,000 kr och
för svenska ab. till 2,514,000 kr. A.
stadsför-samling utgör jämte A. landsförsamling, Rödene,
Balinge, Ödenäs och Hemsjö ett pastorat i Skara
stift, Kullings kontrakt.
A. anlades av några borgare från Nya Lödöse,
sedan denna stad förstörts av danskarna 1611,
och erhöll 1619 stadsrättigheter av Gustav II
Adolf samt 1639 formliga privilegier av drottning
Kristina.
Alingsås bomullsväveri, Alingsås, omfattar
bomullsväveri, blekeri, färgeri, tryckeri och
app-returverk för bomullsvävnader. Fabriken
grundlädes 1862, ab. 1884, äges av Nääs fabriks ab.
sedan 1912. Arbetarantal c:a 550.
Alingsås landsförsamling och Rödene,
kommun i v. Västergötland omkring Alingsås stad;
Kullings härad, Älvsborgs län; 9,830 km2; 2,876
inv. (1950). A. består av en bördig och uppodlad
slättbygd kring Säveån och Mjörn; 1,672 har
åker; rätt höglänta skogsbygder i n. v. och s. ö. I
A. ligga egendomarna Vikaryd och Rödene samt
Bolltorps sanatorium n. om staden.
Landsförsamlingens kyrka restaurerades 1942. A. ingår i
Alingsås stads- och landsförsamlingars, Rödene,
Bälinge, ödenäs och Hemsjö pastorat i Kullings
kontrakt av Skara stift.
Alingsås manufakturverk grundades av Jonas
Alström, adlad Alströmer, som 1724 erhöll
privilegium att i Alingsås inrätta ”ett
yllemanufaktur av allehanda slag”. Med A. i spetsen
bildades 1725 av konung Fredrik och andra
in
flytelserika män en ”manufaktursocietet”. Denna
erhöll rikliga understöd ur den vid 1726-—27
års riksdag grundade manufakturfonden. Redan
1729 var arbetet i full gång i strump-,
band-och klädesväverier, kattuntryckeri,
tobaksplantering och -spinneri, tapetmakeri, färgeri m. m.
Alströmer lyckades riksdag efter riksdag få nya
understöd, men någon verklig och varaktig
blomstring kom icke till stånd. År 1755 övertog
Jonas Alströmers son Patrik högsta ledningen
av verket. Vid riksdagen 1760—62 miste A.
sina tillverkningspremier, och riksdagen 1765—
66 förnyade icke verkets privilegier.
Tillverkningsvärdet, som 1765 varit uppe i 250,000 dal.
smt, utgjorde 1778 endast 17,000 riksdaler specie.
En 2:a eldsvåda 1779 fullbordade förödelsen.
Efter denna tid omfattande tillverkningen mest
kläden, filtar och golvmattor. Efter Patrik A:s
död (1804) drevs verket för barnens räkning,
men det övergick senare till andra ägare samt
nedlades 1847.
Ali pascha, albansk hövding (1741—1822),
växte upp som rövare och rövarhövding och
blev 1766 bej av Tepeleni. A. utvidgade sitt
inflytande över hela Albanien och vann samtidigt
sultanens bevågenhet samt blev 1788 pascha av
Janina. Härifrån utsträckte han sin makt över
stora delar av v. Balkanhalvön. I praktiken
intog han en självständig suverän ställning. Denna
blev dock i längden ohållbar. Han sökte då
egga grekerna till uppror mot sultanen, vilket
bidrog till grekiska frihetskrigets utbrott. En
turkisk här sändes mot honom 1820, och efter
två års belägring måste A. kapitulera, varefter
han avdagatogs.
Alir, medeltida namn på s. Hälsingland.
Alisar Höyük [-Jar -jyk], utgrävningsplats i
Turkiet, c:a 80 km s. ö. om Bogazköy, bekant
genom de stora utgrävningar, som sedan 1927
utförts där av en amerikansk expedition. Fynden
från A. äro av stor betydelse för Mindre Asiens
bronsåldersarkeologi.
Alisarin är ett av de färgämnen, som ingå
i krapproten. Dess kemiska namn är
CQ
1 . 2-d ioxiantrakinon, CeH4
C6H2(OH)2.
A:s kemiska byggnad klargjordes 1865 av
Graebe och Liebermann, och fyra år senare
lyckades det dessa forskare att framställa färgämnet
på kemisk väg ur kolvätet antracen, vilket
erhålles ur stenkolstjära. A:s användning vid
färgning och tryckning på tyg beror på dess
egenskap att med metalloxider bilda färgade
föreningar. — Alisarinfärgämnen benämnas
talrika i handeln förekommande tj är färgämnen,
vilka liksom A. äro antrakinonderivat.
Ali’sma, lat. namnet på ett växtsläkte,
tillhörande fam. svaltingväxter (se d. o.).
Alismatäceae, lat. namnet på fam.
svaltingväxter (se d. o.).
Alje’chin (A 1 j o s c h i n), Alexander,
rysk schackmästare (1892—1946). A. erhöll 1927
världsmästartiteln genom att besegra Capablanca.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
