- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
319-320

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkoholstatistik - Förbrukning av alkoholhaltiga drycker - Konsumenternas direkta rusdrycksutgifter - Statsverkets inkomst - Fylleriförseelserna - Alkoholsyror - Alkov - Alkuin - Alkvettern - Alkyl, alkoholradikal - Alkyone - Alkärr - Alla, All’ - Alla breve - Allah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

319

Alkoholsyror—Allah

320

konjunkturerna, uppgick 1948 till 8,400,000 1.
Ölkonsumtionen 1948 var 163,700,000 1.

Alkoholstyrkan var hos de starka och
medelstarka maltdryckerna intill 1916 lägst 3,6 vikt-%,
från 1942 är den c:a 2,5%. Alkoholstyrkan hos
svagdricka har alla år utgjort c:a 1,2%.
Konsumtionen av maltdrycker har gått ned i
jämförelse med tiden före 2:a världskriget. År 1939
konsumerades sålunda 27,2 1 pr inv., år 1945 20,5 1
pr inv. och 1948 23,9 1.

Konsumenternas direkta rusdrycksutgifter voro
1920 281,2 mkr, 1921/25 per år 193,1, 1933 181,
1939 270, 1945 531,1, 1948 744,9 mkr. Den
starka stegringen de senare åren beror främst
på den avsevärt skärpta rusdrycksbeskattningen.
— Enl. beräkning voro 1944 konsumenternas
utgifter för medelstarka maltdrycker 135 mkr och
för svagdricka 25 mkr.

Statsverkets inkomst av alkoholhanteringen var
under perioden 1916/20 årligen 50 mkr, ökades
1921/25 till 103 mkr för att 1941/45 stiga till
383 mkr pr år. Under år 1948 var den icke
mindre än 667 mkr,

Fylleriförseelserna. Antalet fylleriförseelser
var i Sverige 1913 58,909, 1916 43,911, 1918
17,855, 1920 45,972, 1937 29,684, 1940 31,095,
1943 39,932, 1945 36,700, 1947 29,994 och 1948
33,532.

För Norge var siffran för 1937 34,799, för
Danmark 11,642, för Finland 119, 784; 1943 voro
resp, siffror 22,158, 12,743 och 80,408. 1945 visar
Norge siffran 20.202 och Finland icke mindre än
144,974-

Genom förbättrad kontroll över den legala
försäljningen och ett effektivare beivrande av
smugglingen och hembränningen nedbringades
fylleriet under mitten av 1920-talet, för att
därefter under halvtannat decennium visa endast små
växlingar. Efter en tydlig försämring 1941—43
till följd av rörligheten inom befolkningen och
den goda penningtillgången förbättrades
tillståndet märkbart 1944. I samband med fredskrisen
1945 inträdde någon försämring. Antalet
avdömda förseelser var 1923 för hela riket 30,000,
1931 29,800, 1939 31,700, 1943 39,400, 1944
35,300, 1948 31,402.

Städernas fyllerisiffror hade 1939 jämfört med
1931 och 1923 sjunkit, landsbygdens däremot
starkt stegrats. 1944 jämfört med 1939 befinnes
fyll eri frekvensen märkbart ha stigit i Stockholm,
något ha avtagit i Göteborg, varit tämligen
oförändrad i övriga städer och något ha ökat på
landsbygden. Fyllerifrekvensen befinnes
genomgående ha varit mycket högre i Göteborg än i
Stockholm och mångdubbelt större i städerna än
på landsbygden. Antalet fall, där kvinna
sak-fällts, stannar numera årl. för hela riket vid
högst 2 °/o av samtliga förseelser. Utvecklingen
har i stort sett varit sämre i de yngre än i de
äldre åldrarna.

I fråga om straffmätningen vid
fylleri utdömdes i böter för år 1943 begångna
29,348 enkla fylleriförseelser 792,745 kr och för
3,172 fylleriförseelser i kombination med
förargelseväckande beteende 146,635 kr. Det
genom

snittliga bötesbeloppet var för de enkla
förseelserna 27 kr och för de övriga 46 kr.

Stegringen av antalet för fylleri sakfällda
personer har varit betydligt större än stegringen av
antalet fylleriförseelser. Antalet för fylleri
sakfällda personer var sålunda 1931 23,580, 1944
29,537 och 1947 25,654.

Av militära befälhavare ålagda disciplinstraff
för fylleri uppgingo 1939 till 742, 1940 3,367,
1942 4,198 för att därefter successivt minska,
1945 var siffran 1,380.

Alkohölsyror, se Oxisyror.

Alkov [-å’v], till bostadsrum gränsande mindre
utrymme, öppet mot det större rummet och avsett
att utgöra plats för säng.

Adkuin, Karl den stores förtrogne rådgivare
(omkr. 735—804). Han fick en utmärkt
undervisning i Yorks berömda domskola. På Karl den
stores enträgna uppmaning överflyttade A. jämte
flera av hans lärjungar till det frankiska riket
(782). Under den första tiden vistades han vid
det frankiska hovet och meddelade där
undervisning åt Karl och dennes söner, på samma gång
som han ledde och reformerade hovskolan och
i alla större städer runt omkring inrättade högre
och lägre skolor. A. var en av sin tids lärdaste
män, och när han 796 drog sig undan till klostret
i Tours, höjdes dess skola under hans ledning
till en verklig mönsterskola och ett
vetenskapernas huvudsäte. A:s talrika skrifter (tryckta 1777)
och efterlämnade brev äro av stort värde för
kännedomen om den karolingiska
kulturståndpunkten.

Alkvettern, sjö i s. ö. Värmland i Bjurtjärns
socken och Karlskoga stad i Örebro län. A. har
avlopp till sjön Lönnen och Timsälven.

Alkvettern, bruksegendom i s. ö. Värmland
vid n. ändan av sjön Alkvettern; Bjurtjärns
socken och Karlskoga stad; 8,583 har, därav 451
åker. Till egendomen höra såg, kvarn och
kraftverk. — I början av 1600-talet ägdes A. av
släkten Ribbing, senare av bergsfogden G. L:son
Linroth. Bland senare ägare märkas släkterna
Geijerstam, Mitander och Sundin samt
Alkvät-terns ab. Ägare är sedan 1912 Katrinefors ab.

Alkyl, alkoholradikal, den atomgrupp,
som kvarstår, då man ur en alkohols formel
borttager hydroxylgruppen.

Alky’one, se Halkyone.

Alkärr, vid sjöstränder, flod- och åkanter el.
i övrigt på sankmarker förekommande
växtsamhällen, bildade övervägande av al, björk och
vide samt en örtvegetation av kabbeleka,
vattenklöver, mossrot, fräken m. fl.

Alla, A11’, it., motsvarar franskans å la.
Van-ligt i musiktermer.

Alla bre’ve, it., ”på förkortat sätt”, betecknar,
att i 4A takt de större notvalörerna skola utföras
som närmast mindre, d. v. s. hela som halva och
halva som fjärdedelar. Anges av ett lodrätt
streck genom takttecknet.

Alläh, arab., ”guden”, den muhammedanska
religionens namn på det högsta väsendet. Tron

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free