Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alleghany (Allegheny) - Alleghanybergen - Allegori - Allegorisk uttolkning - Allegretto - Allegri, Antonio - Allegri, Gregorio - Allegro - Allel - Allelomorf - Allemagne - Allemande - Allemane, Jean - Allen, Carl Ferdinand - Allen, Charles Elmer - Allen, Grant - Allen, Hervey - Allen, James Lane - Allen, William - Allena saliggörande kyrkan - Allenby, Edmund Henry Hyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Alleghany—Allenby
324
Alleghany [äTigeini], äldre form
Allegh-eny, en källflod till Ohio, i n. ö. Förenta
staterna, Pennsylvania, förenar sig vid Pittsburg
med Ohios andra källflod, Monongahela. Är
segelbar.
Alleghanybergen [ä’ligéini-], äldre form A
1-legheny- (amerik. Alleghanies), numera
mindre bruklig benämning på Sydappalacherna;
förr även, fastän felaktigt, på hela bergssystemet
i stället för Appalacherna (se d. o.).
Allegori kallas en personifikation av abstrakta
begrepp, naturkrafter och naturting, genomförd
så, att de uppträda som tänkande, talande,
handlande och lidande väsenden i människo-, stundom
dj urgestalt. A. förekommer företrädesvis i
vitterhet och bildande konst. I målarkonsten frodades
a. yppigast under barocktidevarvet. Prov på vittra
a. äro flera av bibelns profetior. Verb-,
Allego r i s e r a.
Allegorisk uttolkning, bildlig tolkning, som
bakom orden söker finna en hemlig betydelse.
Allegre’tto, rätt livligt, något långsammare
musiktempo än allegro.
Alle’gri, Antonio, se Correggio.
Alle’gri, G r e g o r i o, italiensk tonsättare
(1582—1652), medl. av det påvliga kapellet,
världsberömd genom sitt niostämmiga
”Misere-re”, som varje påskvecka uppföres i Sixtinska
kapellet.
Alle’gro, förk. All:o, it., raskt, livligt
musiktempo. A. betecknar även ett helt musikstycke
i raskt tempo och vanligen då den första eller
sista satsen i ett större instrumentalt tonverk.
— A. ingår även i många musiktermer, t. ex.
a. furioso [-å’så], vilt, med lidelse, a. maestoso
[-å’så], raskt och på samma gång majestätiskt,
a. vivace [-vahje], raskt och livligt.
Allèl. Arvsanlagen äro belägna på bestämda
punkter i kromosomerna, men varje punkt (locus)
kan vara säte för olika arvsanlag, som på olika
sätt inverka på samma yttre egenskap. Dessa
arvsanlag sägas då vara a 11 e 1 e r i förh. till
varandra. Termen a. är en förk. av den äldre
termen a 11 e 1 o m o r f.
Allelomo’rf, se Allel.
Allemagne [alma’nj], franska namnet på
Tyskland (eg. alemannernas land).
Allemande [almä’d], en urspr. tysk dans i
långsam valstakt, särsk. omtyckt i Frankrike
under Ludvig XIV:s och Napoleon I :s tid. —
A. kallas även en i Schwaben och Schweiz
bruklig runddans i livligt tempo och s/4-dakt, som
på 1700-talet infördes i konstmusiken.
Allemane [alma’n], Jean, fransk socialist
(1843 —1935). Han bildade 1890 en egen grupp,
de s. k. a 11 e m a n i s t e r n a, med starkt
utpräglad revolutionär läggning.
Allen, Carl Ferdinand, dansk historiker
(1811—71), prof, vid Köpenhamns univ. 1862.
A:s huvudarbete, ”De tre nordiske Rigers
His-torie 1497—1536”, som han blott lyckades
fullfölja till 1527, intager en framstående plats i
den danska historiska litteraturen.
Allen [ä’lan], Charles Elmer, amerikansk
botanist (f. 1872), prof, vid University of
Wisconsin i Madison 1909. A. var den förste, som
lyckades påvisa könskromosomer inom växtriket
(1917, hos en levermossa), och har senare
publicerat andra, härtill knutna undersökningar.
Allen [ä’lan], Grant, engelsk författare
och estetiker (1848—99). Han gjorde lycka som
populärvetenskaplig författare, i synnerhet genom
sin fängslande framställning av darwinismens
läror. Bland hans många romaner framkallade
”The woman who did” (1895; ”Hon vågade det”,
s. å.), i vilken han satte äktenskapet under debatt,
åtskillig diskussion.
Allen [ä’lan], H e r v e y, amerikansk
författare (1889—1949). Efter universitetsstudier ingick
A. i armén och deltog 1917—18 i världskriget,
där han sårades svårt.
1922—27 var han
lärare vid bl. a.
Colum-biauniv. i New York.
A. försökte sig först
som lyriker och skrev
dessutom biografi över
Edgar Allan Poe. 1932
vann A. plötsligt ett
stort rykte genom den
väldiga historiska
romanen ”Anthony
Ad-verse” (1933; sv.
övers. 1934), som
innehåller livliga
skildringar från Italien,
Frankrike, England och Amerika under 1780—
1830-talet. Bland A:s senare arbeten märkas
”Action at Aquila” (1938; sv. övers. ”Det hände
vid Aquila”, s. å.) samt romancykeln ”The
di-sinherited”.
Allen [ä’lan], James Lane, amerikansk
författare (1849—1925). Han har skrivit flera
utmärkta berättelser, företrädesvis med ämnen
från sin födelsebygd, Kentucky.
Allen [ä’lan], William, engelsk teolog (1532
—94). I följd av sitt glödande katolska nit blev
han landsflyktig från England men lyckades
genom upprättandet 1568 av engelska
prästseminariet i Douai (i Flandern), sedan i Reims, giva
den engelska katolicismen en stödjepunkt, som
räddade den från fullständig förintelse. A.
intrigerade med Maria Stuart, guiserna och de i
England verkande jesuitmissionärerna samt blev
1587 av Sixtus V upphöjd till kardinal.
Allena saliggörande kyrkan, formel för de
anspråk, som redan tidigt uppställdes av den
kristna kyrkan, att ingen, som står utom
hennes gemenskap, kan varda salig (extra ecclèsiam
nu’Ila sa’lus), och som fortfarande principiellt
fasthålles, särsk. av den romersk-katolska kyrkan.
Allenby [ä’lnbi], Edmund Henry
Hynman, Viscount A. of Megiddo and Felixstowe,
engelsk fältherre (1861—1936). A. tjänstgjorde
som officer i Sydafrika 1884—1902. Vid
krigsutbrottet 1914 var han kavalleriinspektör och förde
under krigets början befälet i Flandern över det
engelska kavalleriet, blev chef först för 5:e
armén, sedan för 3:e armén. I juni 1917 blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
