Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmogekultur - Allmogemål - Allmogemålningar - Allmogestil - Allmogevävnader - Allmosa - Allmoseutdelare - Allmänbegrepp - Allmänbildning - Allmän farled - Allmänfarliga brott - Allmän flaggdag - Allmän flottled - Allmän idrott - Allmänkyrkliga världsförbundet - Allmänna arbeten - Allmänna arbetsgivareföreningen - Allmänna arbetstidslagen - Allmänna arvsfonden - Allmänna avdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329 Allmogemål—Allmänna avdrag 330
folklager i motsats till dels de s. k. högre
samhällsklasserna, dels invånarna i andra länder el.
trakter.
Allmogemål, se Landsmål.
Allmogemålningar, se Kistbrev och
Väggbonader.
Allmogestil. Detta till sitt begrepp ganska
svävande uttryck brukas vanligen som en
gemensam beteckning på alla de stilriktningar, som
uppstått därigenom, att allmogen vid
tillverkningen av sitt husgeråd efter egen smak och eget
omdöme omgestaltat och bearbetat motiv, som
under tidernas lopp lånats från de högre
samhällsklasserna och stadsbefolkningen. — Såsom
a. plägar man ock beteckna en stilriktning, som
framkonstruerats med allmogeslöjdens alster
såsom förebilder och med tillämpning för industriell
tillverkning. — Obestridligt är, att a., sedan de,
ehuru långt tidigare uppmärksammade, omsider
genom Nordiska museet och landsortsmuseerna
vunnit sin välförtjänta uppskattning, tack vare
sina enkelt ändamålsenliga men ofta vackra
former och sina glada färger, särsk. under den
senare tidens strävan efter egna hem på landet,
avsevärt inverkat på bostädernas både inre och
yttre utseende. Ett nödvändigt villkor för a:s
rätta bevarande och utnyttjande är hemslöjdens
återupplivande. Med insikt om detta förhållande
stiftades ock redan år 1899 Föreningen för svensk
hemslöjd, som följts av ett flertal
landsorganisationer med liknande syfte.
Allmoge vävnader, svenska, se Vävning samt
Dukagångs vävnad, Flossa, Krabbasnår,
Munka-bälte, Opphämta, Rosengång och Rödlakan.
Allmosa, frivillig gåva åt nödlidande. I de
första kristna samfunden var det sed att genom
frivilliga gåvor underhålla prästerna, som endast
på detta sätt kunde avlönas, vidare änkor,
sjuklingar o. s. v. Redan hos kyrkofäderna uppkom
emellertid den föreställningen, att
allmosegivan-det vore en förtjänstfull ”god gärning” med
makt att utplåna synd.
Allmoseutdelare kallades urspr. den medlem
av en religiös orden, som hade sig ålagt att
utdela allmosor åt de fattiga. Sedermera voro
vanligen de katolska furstarnas biktfäder tillika
a. — I Frankrike fanns sedan Frans I:s tid
en s. k. ”stor-allmoseutdelare”, grand aumönier
de France. Detta ämbete fanns kvar till 1870.
— I England finnes en liknande ämbetsman,
lord high almoner, vanligen en biskop.
Allmänbegrepp äro art- och släktbegrepp i
motsats till individualbegrepp. De bildas genom
fixerande av det hos flera individuella
företeelser lika och gemensamma under abstraktion från
det olika.
Allmänbildning, en bildning, som omfattar
alla för människan viktiga ämnen, till skillnad
från fackbildning el.
specialbildning. Allmänbildningens betydelse ligger däri,
att man bör så pass känna till även andra
verksamhetsområden än sitt eget, att man ej står
alldeles främmande och oförstående inför den
övriga verksamheten inom samhället.
Allmän farled, se Farled.
Allmänfarliga brott, brott mot 19 kap.
strafflagen. Dit räknas mordbrand, allmänfarlig
öde-läggelse, sabotage och allmänfarlig vårdslöshet.
Allmän flaggdag är i Sverige nyårs-, påsk-,
pingst- och juldagarna, i:a maj, Svenska
flaggans dag (8/ø), midsommardagen, Gustav
Adolfs-dagen (8/n), Nobel-dagen (W12) samt konungens,
drottningens, och kronprinsens födelse- och
namnsdagar.
Allmän flottled, se Flottled.
Allmän idrott, se Fri idrott.
Allmänkyrkliga världsförbundet, se
Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom
kyrkosamfunden.
Allmänna arbeten, gemensamt namn på
sådana byggnadsarbeten, som utföras för det
allmännas el. statens räkning el. ock med understöd av
statsmedel.
Allmänna arbetsgivareföreningen, Malmö,
ortförbund inom Svenska arbetsgivarefören.,
konstituerades 1902 för att bistå till fören. anslutna
arbetsgivare vid uppkommande tvister mellan
dem och hos dem anställda arbetare. A. verkade
som självständig organisation till 1906, då den
ingick som ett ortförbund i Svenska
arbetsgivarefören. Fören. handlägger närmast
avtals-frågorna för sådana industrier och företag,
framför allt i s. Sverige, vilka icke lämpligen kunna
tillföras ett yrkesförbund.
Allmänna arbetstidslagen, beteckning för 1930
års lag om arbetstidens begränsning. A. äger
tillämpning å varje rörelse, industriell el. annan,
så vitt i rörelsen el. företaget i regel användas
mer än 4 arbetare. Från a. undantages bl. a.
arbete, som utföres i arbetarens hem el. som
till sin natur är så oregelbundet, att det ej kan
förläggas till bestämda tider. Arbete inom
jordbruk, detaljhandel samt hotell- och
restaurangrörelse regleras genom särskild lagstiftning.
Detsamma gäller om skeppstjänst och arbete inom
hushåll. Särskilda bestämmelser gälla för
arbete, som bedrives av Staten. Huvudregeln är,
att arbetsgivare ej må använda arbetare under
längre tid än 48 tim pr vecka. I regel skola
dessa fördelas på 8 tim pr dygn. Undantag från
denna regel kunna dock medges.
Allmänna arvsfonden tillkom 1928, sedan
kusiner och avlägsnare släktingar uteslutits från
arvsrätt genom en ny arvslagstiftning. Arv efter
personer, som ej efterlämna närmare släktingar
eller testamente, skola gå till fonden och
användas till ”främjande av barns och ungdoms vård
och fostran”. Med K. m:ts och riksdagens
samtycke kan arv, som tillfallit fonden, helt el.
delvis avstås till någon, som stått arvlåtaren nära.
Medlen förvaltas av Statskontoret. Ansökning
om understöd ur fonden skall senast 30 juni s. å.
understödet åstundas inges till Socialdep.
Allmänna avdrag benämnas de avdrag, vilka
för uppnåendet av den skattepliktiga
nettoinkomsten få göras från summan av de intäkter,
vilka erhållas från olika förvärvskällor. A. äro
bl. a. underskott å förvärvsverksamhet,
perio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
