Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna svenska utsädes ab. - Allmänna sången - Allmänna telefon - Allmänna telefonaktiebolaget L. M. Ericsson - Allmänna tidningar - Allmänna understödsföreningen - Allmänna valmansförbundet - Allmänna änke- och pupillkassan i Sverige - Allmänning - Allmänningsfiske - Allmän rådstuga - Allmän rösträtt - Allmänt försvar - Allmänt kyrkligt möte - Allmänt kyrkomöte - Allmänt ombud - Allmän väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
Allmänna sången—Allmän väg
335
som grundades 1891 med uppgift att tjäna som
förmedlare mellan Sveriges utsädesförening och
det svenska jordbruket, har ett aktiekapital å
5 mkr.
Allmänna sången, populär benämning på
Uppsala studentkårs allmänna sångförening.
Allmänna telefon, vanlig benämning på det
telefonnät, som tillhörde Stockholms allm.
tele-fon-ab. och som 1918 sammanslogs med
”riks”-telefonen.
Allmänna telefonaktiebolaget L. M.
Ericsson, Stockholm, tillkom 1918 genom
sammanslutning av det år 1876 grundade fabriksföretag,
vilket efter 1896 bar namnet ab. L. M.
Ericsson & Co. samt Stockholms allmänna
telefon-a.-b., grundat år 1883. Med bolaget sammanstöts
1922 Allmänna industriaktiebolaget H. T.
Ce-dergren, vilket grundats 1907 ss. ab.
Stock-holmstelefon. A:s namn ändrades 1926 till
Te-lefon-ab. L. M. Ericsson (se d. o.).
Allmänna tidningar. Då i lagar och
författningar stadgas, att kungörelser och annonser
skola genom allmänna tidningar offentliggöras,
avses därmed Post- och Inrikes Tidningar.
Allmänna understödsföreningen för
livförsäkring, med säte i Stockholm, tillkom 1927
genom ombildning av Nykterhetsfolkets
understödsförening. A. hade 1927 c:a 39,000 medl.
och hade från verksamhetens början i
dödsfalls-ersättning utbetalt sammanlagt 8,6 mkr.
Allmänna valmansförbundet, före 1938 namn
på Högerns riksorganisation.
Allmänna änke- och pupillkassan i Sverige,
Stockholm, grundades 1784 genom
sammanslagning av två äldre pensionsinrättningar
(Civil-och Militiestaternas änke- och pupillkassor).
Allmänning, en menighets samfällda skog
och mark eller vatten. I Sverige kom till en
början endast den jord, som togs i anspråk för
odling, under äganderätt, och den övriga
marken, skogen, gällde såsom ingen tillhörig. Dess
begagnande stod fritt för en var. I den mån
landets uppodling ökades, fingo olika
samfäl-ligheter (by, socken, härad, land = landskap), a.,
som deras medlemmar kunde med andras
uteslutande nyttja och som snart ansågos som
sam-fällighetens egendom. Med stöd av
allmännings-begreppet uppkom det s. k. skogsregalet, vilket,
såsom Gustav Vasa i brev till norrlänningarna
20 april 1542 förklarade, innebar, att ”alla
sådana ägor, som obyggda ligga, höra Gud,
konungen och Sveriges krona till”.
Härads- och lands- (= landskaps-,
läns-)all-männingarna blevo genom k. brev 16 mars 1824
upplåtna till delning mellan jordägarna. Av
landsallmänningar finnes numera icke något kvar.
Häradsallmänningar åter finnas i behåll inom
10 län. Enligt k. förordningen 26 jan. 1894 må
häradsallmänningar icke delas, och de skola
antingen stå under skogsstatens vård och
förvaltning el. ock, under skogstj änstemännens
uppsikt, förvaltas av delägarna, d. v. s. innehavarna
av i mantal satt jord, enligt fastställda
hushåll-ningsplaner och reglementen. Åtskilliga
häradsallmänningar ha sammanslutit sig till Sveriges
häradsallmänningsförbund, som avser att
befordra en gynnsam förvaltning. Nya a.
(sockenall-männingar och besparingsskogar) av betydligt
omfång ha inom Kopparbergs och Gävleborgs
samt Norrbottens och Västerbottens län bildats
i sammanhang med storskifte och avvittring.
För närvarande förekommer benämningen
krono-allmänningar (kronans allmänningar) endast
undantagsvis. Gruveallmänmngar liksom övriga till
bergsbrukets understöd anslagna, staten tillhöriga
skogar stå numera under skogsstatens
överinseende.
Allmänningsfiske, fiske i vatten, som hör
till härads- el. sockenallmänning.
Allmän rådstuga, det organ, varigenom stads
-kommuns beslutanderätt utövas. Sedan alla
svenska städer numera infört stadsfullmäktige, är a:s
befattning inskränkt till sådana angelägenheter,
som äro förbehållna vissa klasser av stadens
invånare, frågor om införande och avskaffande
av stadsfullmäktige samt om dessas antal
ävensom val av nämndemän. Rättighet att deltaga
i a:s överläggningar och beslut tillkommer i
regel envar, som har rösträtt vid
stadsfullmäktigeval. A. hålles inför magistraten el., där
sådan ej finnes, inför valnämnden.
Allmän rösträtt, rätt för varje
statsmedbor-gare, oavsett inkomst, förmögenhet el.
samhällsställning, att efter uppnående av viss ålder,
personligen och aktivt deltaga i beslut om
allmänna angelägenheter. A. vid val till A.k.
infördes i Sverige 1909 för män och 1921 för
kvinnor.
Allmänt förvar, förvar hos offentlig
myndighet (länsstyrelse, överexekutor).
Allmänt kyrkligt möte är beteckningen på
de stora kyrkliga möten, som sedan 1908 i regel
årligen ägt rum på olika platser i landet, sedan
1920 i Stockholm. Ss. inbjudare stå ett flertal
kyrkliga inst. och sällskap. Mötenas uppgift är
att vara ett slags årsmöten för det frivilliga
kyrkliga arbetet och ett medel till allmännare
upplysning i kyrkliga frågor, på samma gång
som de avse uppbyggelse. Sedan 1920 ha de haft
en halvt officiell prägel, i det att varje
församling i riket inbjudes att på lämpligt sätt,
exempelvis genom kyrkoråd eller kyrkostämma,
utse en deltagare.
Allmänt kyrkomöte, se Kyrkomöte.
Allmänt ombud. 1) Person, som förordnats
av Staten att tillvarataga dess el. allmänhetens
intressen i fråga om en enskild verksamhet, t. ex.
en sparbanks verksamhet. — 2) Person, som vid
mellankommunala prövningsnämnden fullgör de
åligganden, vilka vid prövningsnämnd åligga
taxeringsintendenten.
Allmän väg, sådan för den allmänna
samfärdseln upplåten väg, som hålles genom det
allmännas försorg enl. lag 1943. Väghållare på
landet är sedan 1944 Kronan, inom stad el.
stadsliknande samhälle staden el. samhället. A.
indelas i 1) huvudvägar, d. v. s. vägar av
synnerlig betydelse för den genomgående,
långväga trafiken el. av stor vikt för samfärdseln
mellan el. till huvudorter i länet, 2) bygdevägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
