Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almesåkraformationen - Almfelt, Lorens Axel Fredrik - Almgren, släkt - Almgren, 1. Knut August - Almgren, 2. Oscar - Almgren, 3. Oscar - Almgren, Gösta - Almirante - Almissa - Almkvist, släkt - Almkvist, 1. Herman - Almkvist, 2. Johan - Almkvist, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Almfelt—Almkvist
348
diabasgångar, som fortsätta betydligt utöver A:s
nuv. område.
Almfelt, Lorens Axel Fredrik,
karikatyrtecknare (1781—1844). A. är märklig som
politisk karikatyrtecknare. I synnerhet Gustav IV
Adolf, borgarståndets talman H. N. Schwan och
överståthållaren greve S. af Ugglas voro föremål
för hans satiriska penna i vitt spridda teckningar.
Almgren, allmogesläkt från Närke,
härstammande från bonden Erik Svensson i Almby, vars
sonson, landssekreteraren i Västerås J. V. A.,
blev stamfar för de två nu levande
släktgrenarna.
1) Knut August A., industriidkare,
politiker (1806—84). Efter
att ha studerat
sidentillverkningen i Lyon
grundade han 1832 i
Stockholm en firma i
sidenbranschen, som
vann stort anseende.
A. var den förste, som
i Sverige införde
ja-cquardmaskinen. Såsom medl. av
borgarståndet 1844—58 var
han en av det
rådande tullskyddssyste-mets främste
försvarare. A. var en av
fö
regångsmännen i 1800-talets industriella
utveckling i Sverige.
2) Oscar Maurits A., den föreg:s son,
affärsman, riksdagsman (1842—1910), delägare i
faderns firma 1869 och sedan 1884 ensam
innehavare därav. Han var en varm anhängare av
frihandelssystemet, till vars försvar han med lugn
och klar saklighet ofta uppträdde som led. av
Första kammaren (1890—1910). A. var från 1890
till sin död ordf, i Stockholms köpmannaförening
och från 1902 i Stockholms handelskammare.
3) Oscar A., den föreg:s son, arkeolog
(1869—1945), fil. dr och docent vid Uppsala univ.
1897, prof, där 1913 i nordisk och jämförande
fornkunskap, avgick 1925 på gr. av blindhet.
Han har övat stort inflytande på fornkunskapens
utveckling i Sverige. Han har utfört talrika
vetenskapliga utgrävningar (t. ex. Hågahögen,
Alvastra, Äloppe). Grundläggande är hans arbete
”Studien über nordeuropäische Fibelformen”
(1897). Senare har han
särsk. uppmärksamats
för sina
hällristnings-forskningar, hans
främsta arbete på
detta område är
”Hällristningar och
kult-bruk” (1927). Bland
hans talrika, betydande
arbeten kunna vidare
nämnas ”Kung Björns
hög och andra
forn-lämningar vid Håga”
(1905), ”Tanums
härads fasta fornläm-
ningar från bronsåldern. 1. Hällristningar” (1906
—13), ”Några svensk-finska stenåldersproblem”
(1914), ”Die ältere Eisenzeit Gotlands” (1914).
En utmärkt handbok har A. givit i ”Sveriges
fasta fornlämningar” (1904, 3 uppl. 1934).
Almgren, Gösta Eugen, skulptör (f. 1888
17/io), har studerat i Paris 1913—14 samt i
Tyskland och Italien. Förutom grawårdsskulptur har
A. utfört monument över Gustav II Adolf i Luleå
(1921) och Elias Sehlstedt i Härnösand (1926),
byster av Nils Personne (i Nationalmuseum;
1920) och Tore Svennberg (1923).
Almira’nte, hamnstad i Panama, på n. kusten
vid Almiranteviken, nära gränsen mot Costarica.
Utgångspunkt för en järnväg till Puerto Limon
i Costarica. Export av bananer. Radiostation.
Almi’ssa, kroat. Omis, stad i Dalmatien,
Jugoslavien, 22 km s. ö. om Spalato, vid Cetinas
utlopp i Adriatiska havet; c:a 2,000 inv. Fordom
beryktat sjörövarnäste.
Almkvist. Denna stavning har antagits av följ,
medl. av släkten Almqvist (se d. o.).
1) Herman Napoleon A., språkforskare
(1839—1904), e. o. prof, i jämförande
språkforskning i Uppsala 1880, ord. prof, i
semitiska språk 1892. Av
A:s arbeten på det
österländska språkområdet må anföras ”Den
semitiska
språkstammens pronomen” o ch
”Die Bischårisprache”.
Varm anhängare av
den fonetiska
stavningsprincipen, yrkade
han redan 1870 i
uppsatsen ”Svenskt språk
och rättstafning” (i
Svensk tidskr.), att
man skulle lägga
ljudenligheten såsom
grund för rättstavningen. På ett utmärkt sätt
har han översatt eng., franska, norska och
ryska författares arbeten (bl. a. flera av
Tur-genjev).
2) Johan Reinhold A., den föreg:s brorson,
läkare (1869—1945); med. dr 1903, doc. i
syfilido-logi vid Karolinska institutet 1912, prof, där sedan
1913, avgick 1934. A. har författat ett flertal
skrifter inom sitt ämne. Han ägnade sig även i
tal och skrift åt sexuell upplysning och var
förespråkare för den s. k. nakenkulturen.
Almkvist, Nils Johan (John) Fredrik,
skolman, politiker (1875—1946), folkskollärare i
Härnösand 1897—1915, 1915 folkskolinspektör
och 1930 undervisningsråd och led. av
Skolöverstyrelsen, inspektör för Statens
dövstumsunder-visningsanstalter från 1942, 1919—30 led. av
F. K. I den första Ekmanska (frisinnade)
ministären var A. ecklesiastikminister (1926—28).
Han knöt härvid sitt namn främst till det förslag
till ny organisation av det högre skolväsendet,
som förelädes 1927 års riksdag och som, om än i
väsentligt utvidgad form, antogs av riksdagen.
Av vikt är också det av A. 1928 framlagda, av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
