Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almkvist, John - Almlöf, släkt - Almlöf, 1. Nils Vilhelm - Almlöf, 2. Knut - Almlöf, 3. Betty - Almlöf, Anders - Almnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Almlöf—Almnäs
350
riksdagen antagna förslaget om den kommunala
flickskolans anknytning till folkskolan.
Almlöf, släkt, härstammande från soldaten L.
Persson Alman (d. 1773) från Lilla Almö i
Skaraborgs län. Namnet A. antogs av dennes
son Nils (1765—1813), kammartjänare slutl. hos
Karl XIII.
1) Nils Vilhelm A., skådespelare (1799—
1875). Var e. o. tjänsteman och vid sidan därav
kantor och organist vid en av huvudstadens
kyrkor, då den vackre ynglingens sköna stämma
väckte Du Puys uppmärksamhet och föranledde
hans antagande 1818 som elev vid Kungl.
teatern. Ett par år senare blev han skådespelare.
För skådespelarkonsten hade A. synnerligen
stora förutsättningar i sin ovanligt ståtliga växt,
karakteristiska drag, välljudande manliga stämma
och hela väsendets ädelhet. Hans konstnärskap
utmärkte sig för överlägsenhet i talets svåra
konst, och över hans uppträdande låg alltid
något förnämt och aristokratiskt, över 400 roller
utförde han under sin femtiosjuåriga, lysande
skådespelarbana. Märkligast bland dessa voro
titelrollerna i sorgespelen ”Othello”, ”Sulla”,
”Wallensteins död”, ”Fiesco”, ”Marino Faliero”
och ”Hamlet” samt i
dramerna ”Herman
von Unna” och
”Falkland”, Shakespeare i
”Shakespeare kär”,
Georges i ”Trettio år
av en spelares
levnad”.
A. bidrog i
betydlig mån att sprida
anseende över den
dramatiska konstens
utövare. A. var gift 1)
med Karin Cederborg
(1794—1838),
skådespelerska vid Kungl.
teatern, 2) med Charlotte Ficker (1813—81),
skådespelerska vid Kungl. teatern.
2) Karl Anders Knut A., den föreg:s son,
skådespelare (1829—1899). Han skulle urspr.
blivit präst, men följde 1851 sin håg för scenen
och debuterade hos P. J. Deland, vars sällskap
han sedan tillhörde till 1861 med undantag av
en anställning vid Kungl. teatern 1852—53. 1861
—63 var han anställd vid dåv. Mindre
teatern (Stjernströms)
och övergick 1863 vid
teaterns inköp till de
kungl. scenerna, som
han tillhörde ända till
1882, varefter han
endast gav gästroller å
de kungl. scenerna el.
i landsorten.
A. kan betraktas
såsom sin tids ypperste
svenske
karaktärsskå-despelare. Utbildad i
Delands förträffliga
skola, i hög grad
intel
ligent, utrustad med den skarpaste
individualise-ringsförmåga och stark självkritik, blev han en
synnerligen mångsidig skådespelare, huvudsaki.
på det komiska området, i synnerhet voro hans
gubbtyper utmärkta. Bland hans omkr. 400
roller må nämnas Schumrich i ”Släktingar”,
Da-moiseau i ”De båda döve”, Perrichon i
”Perri-chons resa”, Poirier i ”Klädeshandlaren och hans
måg”, Gaspard i ”Debutanten och hennes far”,
Daniel Hej re i ”De ungas förbund”, Menelaus
i ”Den sköna Helena”, Benoiton i ”Familjen
Benoiton”, Harpagon i ”Den girige” samt
titelrollerna i ”Advokaten Knifving” och ”Onkel
Sam”.
3) Hedvig Kristina Elisabet (Betty) A.,
skådespelerska (1831—1882), gift 1857 med Knut A.
Föräldrarna voro det ansedda konstnärsparet
Pierre och Hedvig Charlotta Deland. Genom ett
omfattande och mångårigt arbete vid faderns
sällskap (1847—61) fingo hennes anlag en god
utveckling. 1861 var hon sin make följaktig till
Stjernströms Mindre teater och 1863 till de
kungl. scenerna, där hon kvarstod till sin död.
Efter att redan vid inträdet vid Mindre teatern
ha övergått till karaktärsrollerna, utbildade
hon sig än mer därför
vid de kungl.
scenerna. Så i all synnerhet
på det komiska
området, där hennes saftiga
humor, som t. ex.
madam Rundholmen i
”De ungas förbund”,
gjorde henne i sitt
slag ännu oupphunnen.
Bland hennes övriga
roller må nämnas mor
Fadette i ”Syrsan”,
”Bélise i ”Lärt folk
i stubb”, Dorine i
”Tartuffe”, Frosine i
”Den girige”, hertiginnan Marlborough i ”Ett
glas vatten”, fru von der Strass i ”Onda tungor”,
hertiginnan de Réville i ”Sällskap där man har
tråkigt”, Monika i ”Evas systrar”, Amalia i
”Släktingar”.
Almlöf, Anders,, framstående sjökartograf
Ö793—1858), chef för sjökartekontoret 1849,
kommendör och lotsdirektör 1854. A., som haft
stor betydelse för det svenska sj ökarteväsendets
modernisering, planlade utgivning av
segelhandboken ”Den svenske lotsen” och har efterlämnat
en redogörelse rörande avvägning av år 1839
inhuggna vattenståndsmärken m. m.
Almnäs, gods i n. ö. Västergötland, 5 km s.
om Hjo; N. Fågelås socken, Skaraborgs län;
22,5 mtl, 3,300 har, därav 1,222 åker;
taxeringsvärde 1,602,100 kr; tegelbruk, såg och kvarn.
Den slottslika huvudbyggnaden uppfördes 1773—
76 och restaurerades i slutet av 1800-talet av
frih. O. Dickson. — Under medeltiden hörde A.
till Alvastra kloster, indrogs till kronan genom
Västerås recess, kom genom byte till fru
Margareta Bjelke 1586 och tillhörde släkterna Natt och
Dag, Horn, Ehrenstéen och Sparre samt
över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
