Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alsnö kungsgård - Alsnöstadgan - Als-ob-filosofi el. fiktionalism - Alsophila - Alstad - Alstenöy - Alster (benved) - Alster (socken) - Alster (egendom) - Alster (flod) - Alsterbro - Alstermo bruk - Alstern (Brattfors socken) - Alstern (Alsters socken) - Alsterån - Alstrin, Eric - Alstringslinje - Alstrup, Carl - Alströmer, ätt - Alströmer, 1. Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Alsnöstadgan—Alströmer
382
sin monumentalitet och sin belägenhet på en låg
kulle ha dominerat hela kungsgårdsanläggningen.
Alsnöstadgan, en av konung Magnus Ladulås
vid en herredag på Alsnö kungsgård, sannolikt i
mars 1279, utfärdad stadga. Den innehöll bl. a.,
att skattefrihet skulle åtnjutas av konungens och
hans bröders män samt dessas brytar (förvaltare)
och landboar (arrendatorer), av ärkebiskopens
och biskoparnas svenner och ”av alla de män,
som tjäna med häst, vem helst de än tjäna”.
Härigenom ges den första regleringen av
rust-tjänsten. Dessutom förbjödos våldgästning och
olaga beskattning från ämbetsmännens sida,
varjämte Birger jarls fridslagar förnyades.
Als-ob-filosofi el. fiktionalism (av ty.
als ob, som om), en modern positivistisk
åskådning, framställd av H. Vaihinger (se denne).
Also’phila, ett till fam. Cyatheaceae hörande
ormbunkssläkte, omfattande över ett 100-tal
arter från såväl Gamla som Nya världens tropiska
och subtropiska trakter. De äro alla trädartade
med ett palmliknande utseende och kunna nå
betydande höjd, ända till 20 m. Många odlas i
växthus, bland dem den från Australien
härstammande A. australis, som i medelhavsländerna även
går på kalljord.
Alstad, två socknar och namn på storkommun
i Skåne, Malmöhus län. Se Fru Alstad och
Västra Alstad.
Alstenöy, ö vid inloppet till Vefsenfjorden på
Norges n. v. kust, Nordlands fylke; 152,94 km2,
3,000 inv. Inre delen är uppfylld av det
långsträckta fjällpartiet ”Syv söstre” (1,066 m). I
n. v. spetsen handelsplatsen Sandnessjöen, på den
s. v. Alstahaugs kyrka med den gamla
prästgården från Peter Dass’ tid.
Alster, detsamma som benved (se d. o.).
Alster, socken i s. Värmland, n. ö. om
Karlstad; Väse härad, Värmlands län; 111,42 km2;
1,263 inv. (1950); belägen kring Alsterån och
sjöarna Gapern och Alstern. Enstaka
bergshöjder, rätt stora delar flacka med odlade fält och
mossar. 3,343 har åker. I A. ligger Byn, Gustav
Alsophila crinita.
Frödings barndomshem, Allström (Alstrum) med
kvarn och såg, Höja m. m. Kyrkan av trä är
från 1600-talets sista år. Pastorat i Karlstads
stift, Nyeds kontrakt; ingår i storkommunen
Nyed.
Alster, egendom i Karlstad.
Alster, liten, segelbar biflod till nedre Elbe,
Tyskland; rinner upp i Holstein och utmynnar
vid Hamburg, där den bildar de små sjöarna
Aussenalster och Binnenalster.
Alsterbro, stations- och industrisamhälle (629
inv. 1946) i Kråksmåla och Bäckebo socknar,
Kalmar län; bildar tills, m. dessa socknar
storkommunen Alsterbro.
Alstermo bruk, i Småland, se Älghult.
Alstern, sjö i ö. Värmland, Brattfors socken,
avrinner till sjön Lungen, Lungsälven och
Tims-älven; 10 km2.
Alstern, sjö i s. Värmland, Alsters socken;
avrinner genom Alsterån till Vänern; 6 km2.
Alsterån, vattendrag i s. ö. Småland,
upprinner i det inre av landskapet (i Hjärtasjön i
Granhults socken) och utmynnar i Kalmar sund
nedanför Strömserum och strax n. om Pataholm.
A. är omkr. no km lång och genomflyter
Alstern (vid Sävsjöströms station), Ulvasjön, St.
Hinsjön och Allgunnen.
Alsterån, å i ö. Värmland, utrinner ö. om
Karlstad. 42 km lång; tillför Vänern vatten från
Molkomsjön, Gapern och Alstern.
Alstrin, Eric, biskop (1683—1762). A., som
blivit akademisekreterare i Uppsala 1719 och
prof, i teoretisk filosofi 1723, blev 1731
kyrkoherde i Leksand, 1734 pastor primarius i
Stockholm samt därefter biskop, först i Växjö 1742
och sedan i Strängnäs 1748. A. hade på sin tid
stort anseende både som filosof och teolog. Hans
filosofi var en modifierad kartesianism, och han
polemiserade mot den leibniz-wolfska filosofien.
Han var intresserad även för svenska språket
och rättskrivningen samt ivrade för ökad
folkundervisning. Som riksdagsman (1734—51)
tillhörde han de moderata mössorna.
Alstringslinje, se Generatris.
Alstrup, Carl, dansk skådespelare (1877—
1942). Han engagerades 1904 vid
Frederiksbergs-teatern i Köpenhamn, kom 1911 till
Centralteatern och 1913 till Scalateatern, vars populäraste
och mest bärande kraft han var. Från 1928
ledde han Sönderbro Teater. Som
revyskådespelare har han med ett genuint köpenhamnskt
humör skapat en mängd dråpliga typer.
Alströmer, adlig ätt, härstammande från
borgaren i Alingsås Tore Karlsson (d. 1702), far
till kommerserådet Jonas Alström, adlad
Alströmer 1751. Dennes söner Patrik och Klas A.
erhöllo 1778 friherrlig värdighet. Patrik A. blev
stamfader för den nu fortlevande friherrl. ätten.
Familjens äldre papper äro deponerade i Uppsala
universitetsbibliotek.
1) Jonas A., ”svenska slöjdernas fader”
(1685—1761). A., som var en fattig borgarson
från Alingsås, måste tidigt försörja sig själv
och blev 1707 handelsbokhållare i London samt
1710 skeppsklarerare och engelsk medborgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
