Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Altoona - Altorf - Altostratus - Altranstädt - Altringer - Altruism - Altuna - Altus - Altvater - Altyn tag el. Astun - Altötting - Alumen - Aluminat - Aluminatcement, alcement - Aluminering - Aluminium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Altorf—Aluminium
394
burg; 80,000 inv. Stora fabriker för tillverkning
av järnvägsvagnar och lokomotiv.
Altorf, se Altdorf.
Altosträtus, se Moln.
Altranstädt, by i preuss. prov. Sachsen, 10
km v. om Leipzig. A. är bekant i Sveriges
historia genom den fred, som där slöts 14 (24)
sept. 1706 mellan Sverige och Polen å ena sidan
och Sachsen å den andra och varigenom konung
August måste avsäga sig polska kronan, erkänna
Stanislaus som konung i Polen, skilja sig från
ryska förbundet och utlämna förrädaren Patkul.
I A. avslöts mellan Karl XII och kejsar Josef I
ett fördrag, undertecknat 22 aug. (1 sept.) 1707,
som återinsatte de schlesiska luteranerna i de
kyrkliga rättigheter, som tillförsäkrats dem i
westfaliska freden.
Altringer, se Åldringen.
Altrui’sm (av lat. altrui, för en annan), en
vilj eriktning, som ej gör eget väl utan andras
bästa till mål; motsatsen är egoism. Den
etiska åsikt, som tillerkänner sedligt värde
endast åt en strävan för andras väl, kallas ock
altruism. Termen är införd av A. C o m t e,
som hyllade en sådan åsikt. — A 11 r u i s t,
anhängare av altruismen. Adj.: Altruistisk.
Altuna, socken i v. Uppland, Simtuna härad,
Västmanlands län; 57,46 km2; 594 inv. (1950).
I n. delen låga, skogklädda åsar och
mosstrak-ter; i s. delen slättbygd kring Revelstasjön. 2,013
har åker. I A. ligga Revelsta och Flosta. Många
järnåldersgravfält finnas. Kyrkan byggdes 1848
—50. A. är församling i Simtuna, A. och
Fröst-hults pastorat, Uppsala stift, Fjärdhundra
kontrakt; ingår i Fjärdhundra storkommun.
Altus, artnamn på växter, som äro högväxta.
Altvater [-fätar], berg i s. ö. Sudeterna;
1,490 m.
Altyn tag el. A s t u n, mellersta delen av
Kun-lun (se d. 0.).
Altötting, vallfartsort i Bayern, 80 km ö. om
München. 6,000 inv. Kapell med en Mariabild
från 700-talet, till vilken årligen tusentals
pilgrimer vallfärda. I A. är Tilly begraven.
Alumen, alun.
Aluminät, salter av aluminiumhydroxid, som
härvid förhåller sig som syra, och baser. Bland
i naturen förekommande a. kunna nämnas k r
y-s o b e r y 11, berylliumaluminat; s p i n e 11,
mag-nesiumaluminat; p 1 e o n a s t, j ärnaluminat, och
g a h n i t, zinkaluminat.
Aluminatcement, förk. a 1 c e m e n t,
”smält-cement”, består väsentligen av kalciumaluminat;
mycket snabbhårdnande. Jfr Cement.
Aluminéring avser metallers och en del andra
ämnens överdragande med ett aluminiumskikt.
A. kan utföras dels enligt Schoops
metall-sprutförfarande, dels (i fråga om järn)
genom glödgning i aluminiumpulver, s. k. al
i-tering el. kalorisering.
Aluminium (Al) är den i naturen allmännast
förekommande metallen. Den utgör enligt
uppskattning 7,3% av den tillgängliga jordskorpan.
Das goldene Rössle, ett berömt franskt
guldsmedsarbete från omkr. 1400 i vallfartskyrkan i Altötting.
Aluminiumföreningar bilda el. ingå i flera av
naturens viktigare mineral och bergarter. I
urbergets g n e j s och granit är fältspat eller
silikat av alkalimetaller, kalcium och aluminium
en av beståndsdelarna. Vid urbergets, speciellt
fältspatens, v i 11 r i n g bildas lerorna, vilka
äro med järn och andra ämnen mer el. mindre
uppblandade aluminiumsilikat. Andra viktigare
aluminiummineral äro hornblände, t u r m
a-1 i n, a u g i t och vissa glimmerarter.
Viktiga aluminiummalmer äro mineralen k r y
o-1 i t och b a u x i t. Bauxit är det viktigaste
råmaterialet.
A. framställdes i fri, metallisk form först
av dansken H. C. örsted 1825 genom
inverkan av kaliumamalgam på aluminiumklorid och
av Wöhler 1827, vilken senare använde metalliskt
kalium och vattenfri aluminiumklorid. 1854
lyckades Bunsen med elektrolytisk framställning,
och vid samma tid erhöll S ainte-Claire Deville
av Napoleon III medel till försök i stor skala.
1855 reducerade Rose och Perch kryolit med
natrium, och följ, år utfällde Deville a.
elektro-lytiskt ur en blandning av kryolit och
natrium-aluminiumklorid. Enär elektrisk energi ett par
årtionden senare blev tillgänglig i stora mängder
och till billigt pris, var förutsättningen given,
för att den elektrokemiska metoden skulle
undantränga den rent kemiska, vilket skedde efter år
1888.
Vid aluminiumfabrikation i stor skala
användes numera ett bad av kryolit, vari upplöses
lerjord, erhållen ur bauxit. Positiva polen (anoden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
