Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amanitopsis - Aman-Jean, Edmond - Amann, Max - Amanuens - Amanullah - Amapala - Amar, Jean André - Amarakoça - Amarantaceae - Amarant-orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Aman-J ean—Amarant-orden
412
Amalienborg, sett från
Marmorkirkens kupol.
Amanitopsis vaginata, ringlösa
flugsvampen.
Foto O. Andersson.
med 2 svenska arter, båda goda matsvampar. De
hänfördes tidigare till flugsvamparna, från vilka
de numera utbrutits som ett särsk. släkte. A.
skiljer sig från flugsvamparna genom avsaknad
av ring. Ringlösa flugsvampen, A.
va-ginata, har en mestadels kal, i kanten strimmig
hatt. Arten förekommer rikligt i löv- och
blandskog.
Aman-Jean [amä^^ä’], Edmond, fransk
målare (f. 1860), har utfört porträtt och
figurmålningar i starkt lysande färger och oftast elegant
budoarstil.
A’mann, Max, tysk pressman (f. 1891),
urspr. underofficer. A. blev 1921
nationalsocialistiska partiets af färschef och utgav partiets
främsta
tidningar, tidskrifter och
böcker genom
Ehers förlag i
München, fr. o.
m. 1932 Centrala
partiförlaget, och
spelade en stor
roll inom partiets
propaganda. Han
deltog i Hitlers
kuppförsök 1923,
ledde
målmedvetet partipressens
förtrustning och
blev 1933
president i
rikspress-kammaren.
Amanue’ns,
biträde, titel för
tj änsteman av
lägre grad i vissa
ämbetsverk, vid
offentl. inst. o. d.
Amanullah, schah av Afghanistan (f. 1892),
efterträdde 1919 sin far, Habibullah kan, som
emir och antog 1926 titeln schah. Hans
reformpolitik utlöste en upprorsrörelse, vilken ledde till
A:s abdikation 1929. A. måste s. å. lämna landet
och bosatte sig i Itanen.
Amapa’la, hamnstad i Honduras,
Centralamerika, på ön Tigre i Fonsecaviken; 2,000 inv.
A. är republikens viktigaste hamn vid Stilla
havet.
Amär, Jean André fransk revolutionsman
(1750—1816). Han var som led. av konventet en
fanatisk jakobin och förde genom sina
anklagelser och rapporter många till döden. I april 1794
blev A. konventets president. Han slöt sig i
hemlighet till Robespierres fiender och angrep
honom 8 thermidor. Hans partitagande 1795
för Collot d’Herbois och Billaud Varennes förde
honom en tid i fängelse, likaså hans anslutning
till Babeuf under direktoriet. Han tog sedan föga
del i det offentliga livet.
Amaraköga, ”Amara’s lexikon”, den
sanskritiska lexikografiens mest ansedda verk, en
syno-nymisk ordbok i 1,500 verser.
Amarantäceae, se Amarantväxter.
Amara’nt-orden. 1) En hovorden, stiftad av
drottning Kristina trettondagen 1653 vid en av
henne given lysande herdefest, där hon själv
föreställde herdinnan Amaranta. Som
ordenstecken gavs Amarantas dubbelinitial i diamanter,
omsluten av en corona civica (”medborgarkrona”)
med inskrift: Dolce ne sarå la memoria (”Ljuvt
skall minnet härav vara”). I a. upptogos 16
herrar och 16 damer.
2) (”Stora amaranterorden”). En sällskapsorden
i Stockholm. Denna, som upptog den förras
namn, stiftades 24 juli 1760 och äger ännu
bestånd. Småningom utvecklade sig orden till ”den
högre societetens” danssällskap och har filialer i
Göteborg, Karlskrona och Malmö. — Litt.: C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
