- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
459-460

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amundsen, Roald - Amundson, Karl - Amungen - Amur (flod)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

459

Amundson—Amur

460

—99 som styrman i den belgiska sydpolsfärden
under de Gerlaches ledning. Han begav sig i
juni 1903 med sitt fångstfartyg ”Gjöa” ut på
en forskningsfärd efter den magnetiska
nordpolen. Med ”Gjöa” nådde han i sept. s. å. södra
sidan av King William Island och blev liggande
där i nästan 2 år. Omfattande magnetiska
operationer utfördes, en mängd nya öar upptäcktes,
kusten av Konung Håkan VII:s land och n. ö.
delen av s. Victorialand upptäcktes och kartlades,
varjämte viktiga etnografiska studier bedrevos
bland flera nya okända eskimåstammar,
centraleskimåerna. I sept. 1905 framkom ”Gjöa”
till King Point, strax ö. om Herschelön, där
man fick underkasta sig en ny övervintring i
10 mån. Först i juli 1906 kom ”Gjöa” loss igen
och ankrade 31 aug. på Nomes redd i Alaska.
För första gången var då nordvästpassagen
genomseglad i sin helhet. A. har skildrat färden i
sin bok ”Nordvestpassagen” (1907).

1908 framlade A. förslag om en ny färd med
Nansens forna fartyg ”Fram”, avseende en
sjuårs drift i isen från havet norr om Alaska.
Denne tredje färd med ”Fram” började i juni
1910, men A. hade i samråd med Nansen m. fl.
i tysthet ändrat planen till att omfatta en
syd-polsexpedition, då Peary 1909 nått nordpolen. I
jan. 1911 ankom ”Fram” till Valfiskbukten vid
sydöstligaste hörnet av Rosshavet, och A. slog
upp sitt vinterkvarter inne på Rossbarriären. I
okt. 1911 bröt A. upp, åtföljd av 4 man med
4 slädar och 52 hundar. Den 14 dec. nådde man
sydpolen. 17 jan. 1912 kom Scott fram dit
och påträffade där Amundsens flagga. 25 jan.
1912 voro A. och hans män åter i vinter stationen.
30 jan. lämnade expeditionen Valfiskbukten och
var i maj 1912 åter i Buenos Aires. 31 juli
1912 var A. åter i Oslo. A:s redogörelse från
färden, ”Sydpolen” (1912), är övers, bl. a.
till sv.

Redan under hemresan återupptog emellertid A.
förberedelserna till sin huvuduppgift, den stora
nordpolsfärden. På gr. av tidsförhållandena dröjde
det emellertid ända till 1918, innan planerna
kunde förverkligas. 25 juni 1918 startade
expeditionen med det nya, modernt utrustade motorfartyget
”Maud”, med 9 mans besättning och med H. U.
Sverdrup som vetenskaplig ledare. Planen gick
nu ut på att från Norge längs Rysslands n. kust
nå Jeanette-ön, ö. om Nysibiriska öarna, och
därifrån följa med drivisen så långt norrut som
möjligt. Vid Kap Tjeljuskin nödgades ”Maud”
bli liggande fastfrusen från okt. 1918 till 12
sept. 1919. Vid Ajonön utanför Tjaunbukten ett
stycke väster om Koljutjinviken måste ”Maud”
åter gå i vinterkvarter 1919—20. Så snart isen
brutit upp, fortsattes till Nome i Alaska och
därifrån 8 aug. 1920 norrut, men fartyget
hejdades ånyo av is. Färden till Nome beskrives
i A:s ”Nordostpassagen” (1921).

Sommaren 1921 gick ”Maud” till Seattle för
reparation och proviantering för 7 år, varpå
fartyget 1 juni 1922 stävade mot n. genom
Berings sund. Redan i aug. frös det fast i isen
strax ö. om Wrangels land, och nu begynte dess

3-åriga drift med isen och Nansenströmmen mot
v. n. v. Redan i juli 1922 hade A. överlämnat
ledningen av expeditionen till Sverdrup och själv
med sin flygmaskin av Junkertyp landat på
Alaskas v. kust samt därifrån dragit mot n. ö.
för att försöka genom flygning från Alaskas
nordkust över ishavet utforska fördelningen av
land och hav .därstädes. Alla försök 1922 och
1923 misslyckades dock och slutade med att
maskinen förstördes. Amerikanen Ellsworth
erbjöd nu A, ekonomiskt stöd till en
flygexpedition över polarhavet. Med två hydroplan, förda
av flyglöj tnanterna Dietrichsen och Riiser-Larsen,
startade A. och Ellsworth 21/s 1925 från
Kings-bay på Spetsbergen mot n. Flygarna måste dock
nödlanda och lyckades först 15/s med den ena
maskinen återvända till Spetsbergen.
Expeditionen hade dock lyckats fastställa, att land saknas
mellan n. ö. Grönland och polen. Till följ,
sommar konstruerades ett luftskepp på Ellsworths
bekostnad av italienaren Umberto Nobile. Ws
1926 startade A., Ellsworth och Nobile samt
svensken Finn Malmgren som meteorolog med
luftskeppet ”Norge” från Kingsbay. 12/s kl. 3,30
på morgonen passerades polen, där man
planterade Norges, U.S.A :s och Italiens flaggor. Man
flög sedan längs 157 :e meridianen v. Igd i rät
linje en sträcka av 2,000 km över ett hav, som
dittills ingen människa skådat, till Point Barrow
på Alaskas n. kust, vilket man nådde 13/s.
Ingenstädes på hela sträckan såg man något spår av
land. Det hade fastställts, att det icke finnes
någon stor nordpolskontinent, som svarar mot
det stora sydpols fastlandet.

”Norge”-expeditionen föranledde italienarna att
1928 avsända en polarexpedition med
luftskeppet ”Italia”. Den slutade med en katastrof. A.
startade då från Tromsö 18/e med den franska
flygmaskinen ”Latham” till Nyålesund på
Spetsbergen för att där utrusta en
räddningsexpedi-tion. ”Latham” och samtliga dess passagerare
torde ha störtat i polarhavet — den hördes i
varje fall aldrig av.

Utom redan nämnda arbeten har A. utg. tills,
med L. Ellsworth ”Den förste Flukt” over
Polhavet” (1926).

Amundson, Karl Albert Byron, militär
(1873—1938). Han utnämndes 1915 till major
och chef för Fälttelegrafkåren och blev 1918
överstelöjtnant och 1920 chef för Svea
ingenjörkår, överste 1924, chef för flygvapnet 1925—31,
generalmajor vid flygvapnet 1926. A. nedlade
ett verksamt intresse på utvecklingen av vårt
lands ballong- och flygväsen, varvid han ofta
togs i anspråk för offentliga utredningar och
som representant för Sverige vid kongresser
o. s. v.

Amungen, sjö på gränsen mellan Dalarne och
Hälsingland, 227 m. ö. h., har avlopp till Dalälven
genom Böleån-Sävsjöån och sjön Runn. Areal:
63 km2. A. är reglerad sedan 1921 med ett 3,5 m
högt magasin.

Amür, flod i Östasien, 4,480 km lång och med
ett flodområde av 2,050,000 km2. A. uppstår av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free