Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anacardium - Anacharsis - Anaconda (stad) - Anaconda (Cucuriubu; orm) - Anacreon - Anacyclus - Anadoli - Anadyomene - Anadyr - Anaerob - Anafor - Anaforisk - Anafrodisi el. anafroditism - Anafylaxi - Anagalaktiska objekt - Anagallis - Anaglyfer - Anagni - Anagnos, Mikael - Anagnost - Anagoge - Anagram - Anahuac - Anaiza, Aneise, Unaiza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
An a char sis—Anaiza
466
Anaconda.
samtliga härstammande från Sydamerika och
Västindien, är den trädartade A. occidentale,
”caju” el. ”acajou”, genom odling spridd till
alla varma länder. Den njurformiga, nötlika
frukten, ”västindisk elefantlus”, Semina
Anacar-dii occidentalis, innehåller i sin vägg en brun,
i luften svartnande, brännande skarp olja, vars
viktigaste beståndsdel är kardol och som på
huden framkallar inflammation och blåsor. Den
begagnas till svartfärgning av bomull och som
hudretningsmedel. Fröna äro ätbara. Det köttiga,
på ytan vackert röda fruktskaftet innehåller i
riklig mängd en syrlig saft, som utgör en
läskande dryck. Veden kallas i handeln vit
mahogny.
Anacha’rsis, en skyt av kunglig börd, vilken
i 6:e årh. f. Kr. försökte införa främmande
seder och bruk hos sitt folk, ett företag, som
kostade honom livet. A. gjordes senare till
Solons vän och en av Greklands sju vise.
Anaconda [änakå’nda], stad i Montana, n. v.
U. S. A., n. v. om Butte. 11,000 inv. A. har
världens största kopparsmältverk.
Anaco’nda, även kallad Cucuriübu,
Eune’ctes murinus, en jätteorm av fam. Boidae.
Dess egentliga hemland är Sydamerika. Den
kan bli 6—8 m lång. Den är ovan olivbrun
med stora, ovala, svarta fläckar; på buksidan
vitaktig med svarta fläckar. Vid tinningarna
har den ett snett, gult band, kantat av svart.
Den simmar och dyker väl. Ofta ligger den
ringlad omkring ett träd vid stranden, tåligt
väntande, till dess en aguti, någon större fågel
el. ett vattensvin kommer i dess närhet, då den
omslingrar, krossar och slukar detta byte.
Indianerna äta dess kött och nyttja huden till läder.
Ana’creon, se Anakreon.
Anacy’clus, växtsläkte, hörande till familjen
korgblomstriga, Compositae, skilt från
Anthemis genom sammantryckta frukter.
Hithörande arter äro hemma i medelhavstrakterna.
Den fleråriga A. pyrethrum lämnar den
offici-nella ”romerska bertramroten”, Radix Pyrethri
romani, den i Tyskland odlade enåriga A.
offi-cinarum ”tysk bertramrot”.
Ana’doli, turkarnas namn på Mindre Asien.
Därav namnet Anatolien.
Anadyome’ne, den ur havet ”uppdykande”
Afrodite (se d. o.).
Anadyr [a’nadir], flod i nordostligaste
Sibirien, kommer från Stanovoj bergen och rinner
ut i A.-viken, en bukt av Beringshav. Längd
o. 8oo km.
Anaerob [-rå’b], organism, som för sin
livsverksamhet är oberoende av luftens fria syre.
Anaför, retoriskt upprepande av ett el. flera
ord i början av flera på varandra följande
satser, t. ex. i följ, verser av Topelius:
Sä är sagan nu om sången,
Sä det ädla Suomifolket,
Sd den vise barden säger.
Anaforisk [-å’-], syftande på en föregående
sats el. satsdel, t. ex. anaforiska pronomen.
Anafrodisl el. a n a f r o d i t i’s m, det
tillstånd, då könsdriften är utslocknad.
Anafylaxi, en djurorganisms överkänslighet
emot någon för arten främmande äggvitekropp,
som tillföres på annan väg än genom tarm och
mage. — Adj.: A n a f y 1 a’k t i s k.
Anagala’ktiska objekt (av grek, ana’, åter,
och galaxi as, Vintergatan), upprepningar av
Vintergatssystemet, i det stora hela av samma
omfattning och struktur som detta.
Anaga’llis, lat. namnet på
rödarvsläktet (se d. o.).
Anaglyfer, se Stereoskop.
Anagni [ana’nji], stad i Italien, 6o km ö. s. ö.
om Rom; 12,000 inv. Under medeltiden var A.
ett fäste, där påvarna ofta funno tillflykt i
striden mot kejsarnas anhängare. Biskopssäte
sedan 487.
A’nagnos, Mikael, amerikansk
blindpedagog (1837—1906), f. i Grekland. Som
tidningsman och politiker arbetade han för Kretas
förening med Grekland och gjorde därvid
bekantskap med grundläggaren av det nordamerikanska
blindväsendet, S. G. Howe, som 1867 kom över
till Grekland med vapen och pengar till
kreten-serna. A. följde Howe i agitationssyfte till
Boston, blev där gift med hans dotter samt
efterträdde 1876 sin svärfar som föreståndare för
Perkins institution, Amerikas förnämsta
blindanstalt, där han bl. a. grundade en förträfflig
kindergarten för blinda och ett betydande
bibliotek i blindskrift.
Anagno’st, föreläsare.
Anagöge, upphöjande, lyftning.
Anago-g i s k tolkning består (i synnerhet i fråga om
bibeln) däri, att man tränger från den
naturliga och bokstavliga betydelsen till en andlig,
bakomliggande, djupare mening.
Anagra’m, en bokstavslek, bestående däruti,
att genom bokstävernas omsättning i ett el.
flera ord ett nytt ord el. en ny sats bildas.
A. är en österländsk uppfinning. Det nyttjades
flitigt av de judiska kabbalisterna och var även
känt av de klassiska folken. T. ex. Amor—
Roma.
Anahuäc, ”i vattnets närhet”, var först
benämning på Mexicos heta kustområde, sedan på
hela det forna konungariket Mexico.
Anafza, Aneise, Unaiza, stad i Nedjd,
n. Arabien, c:a 15,000 inv. A. är en av
wahha-biternas viktigaste handelsorter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
