- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
501-502

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Gunnar (geolog) - Andersson, Hans, i V. Nöbbelöv, sedan i Skivarp - Andersson, Ingvar - Andersson, J. A. G. - Andersson, Jacob Theofil - Andersson, 1. Johan (biskop) - Andersson, 2. Hilding - Andersson, Johan (byggmästare) - Andersson, John - Andersson, Jonas, i Häckenäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

501

Andersson

502

ståndar eskapet för
Statens östasiatiska
samlingar, som han
innehade till 1939.
1919 ställdes en
summa av 90,000 kr. till
förfogande för A:s
undersökningar och
utgrävningar i Kina. De
av A. medförda
samlingarna äro
synnerligen omfattande och
torde vara av
grundläggande betydelse för
en djupare kännedom

om Kinas äldsta historia. — A. har bl. a. utg.
”Draken och de främmande djävlarna” (1926),
”Den gula jordens barn” (1932), ”Kineser och
pingviner” (1933), ”Under brinnande krig”
(J938), ”Antarctic” (1944), ”Männen kring
sydpolen” (1945) och ”Fred el. förintelse” (1946).
Andersson, Hans, i V. Nöbbelöv, sedan
i Skivarp, politiker (1848—1919), ursprungi.
lantbrukare, sedan 1901 direktör vid Skivarps
sockerbruk. Led. av Andra kammaren 1882
—1918, intog han tidigt en mycket framskjuten
och inflytelserik
ställning. Under
tullstriderna var A. en ivrig
frihandlare och
tillhörde ursprungi. den
jämförelsevis
frisinnade delen av
lantmannapartiet. Så t. ex.
var han en bestämd
motståndare till den
s. k. munkorgslagen
1889. Hans
slagfärdiga och vassa replik i
härordningsf rågan
1892 till dåv.
krigsministern Pnlmstierna

(”vi rösta ej på kommando”) har blivit nästan
historisk. Anhängare av posseska regeringens
förslag i härordningsfrågan 1883, var han
motståndare till regeringsförslagen 1891 och 1892
samt 1901 men var 1911 verksam för
F-båts-beslutet och för antagandet av 1914 års
härordning. I rösträttsfrågan uppträdde A. flera
gånger för rösträttens utsträckning, deltog 1906
i den s. k. Påbodamotionen och anslöt sig som
led. av rösträttsutskottet 1907 till
”Tällbergs-linj en”.

Med åren drog sig A. mer och mer åt
höger. Han medverkade till båda
lantmannapartiernas sammanslutning 1895 och blev 1906
främste inbjudaren till Nationella
framstegspartiet.

Andersson, Carl Ingvar, historiker (f. 1899
19/s), fil. dr i Lund 1928, docent i historia där
s. å., anställd i ab. Radiotjänst 1939, chef för
dess föredragsverksamhet 1942—46, riksarkivarie
1950; led. av Svenska akademien s. å. A. har
skrivit bl. a. ”Källstudier till Sveriges historia
1230—1436” (1928; akad. avh.), ”Erik XIV:s

engelska
underhandlingar” (1935), ”Erik
XIV” (1935; ny uppl.
1948), ”Svenskt och
europeiskt
femtonhundratal” (1943).
Han har även skrivit
en sammanfattande
framställning av
”Sveriges historia”. Av
hans ”Skånes historia”
har del I utkommit
1947-

Andersson, J. A.
G., se Acke.

Andersson, Jacob Theofil, ämbetsman
(1869—1943), fil. dr och docent i statistik och
statskunskap i Lund 1897, 1904 aktuarie och
1906 biträdande förste aktuarie i
Kommerskollegiets avd. för arbetsstatistik. 1912 blev han
byråchef i Socialstyrelsen. Han har inlagt en
betydande förtjänst om ordnandet av
sjukkasse-verksamheten och sjukförsäkringen i Sverige.
Förutom en mängd tidskriftsuppsatser i
sjukkasse- och samhörande frågor har A. skrivit
”Den inre omflyttningen. I. Norrland” (1897)
och ”Handbok vid
till-lämpningen av lagen
om folkpensionering”
(1914).

Andersson. 1) J
o-han A., biskop (1820
—94). Fil. mag. i
Lund 1844, ägnade han
sig först åt
läroverkens tjänst och var i
många år lärare i
Växjö samt rektor där
1853—63 men blev
sedan kyrkoherde i
Gränna och 1879
biskop i Växjö stift. Han

gjorde sig känd som en framstående
Goethe-översättare.

2) Hilding A., lärare, författare (1853—
1918), den föreg:s son, fil. dr och docent i grek,
litteraturen i Lund 1879, rektor i Växjö 1892
och i Lund 1906. A. har utgivit en mängd
översättningar och bearbetningar av grekiska,
latinska och sanskritförf. samt litteraturhistoriska
uppsatser och avhandlingar över grekisk
litteratur.

Andersson, Johan, donator (1823—97),

byggmästare, se Anderssonska minnesfonden.

Andersson, Bror John Fritjof, ingenjör,
donator (1862—1939), ingenjör i telegrafverket
1890—1901, innehade ab. Svensk normaltid och
Åskledarekontrollanstalten i Stockholm. A. och
hans hustru donerade 1918 till Uppsala univ.
fastigheter, värderade till 600,000 kr., och
upprättade i samband därmed B. John F. och
Svea Anderssons stiftelse för
befordrandet av studierna över atmosfäriska elektriska
urladdningar.

Andersson, Jonas, i Häckenäs, riksdags-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free