Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderssonska minnesfonden - Anderstorp - Andesin - Andesit - Andfrid - Andfåglar - Andin - Andira araroba - Andirobaolja - Andizjan - Andliga förbehållet - Andliga ståndet - Andlig släktskap - Andmat - Andning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anderssonska minnesfonden—Andning
507
Anderssonska minnesfonden. Till minne av
sina föräldrar, byggmästaren Joh. Andersson
och hans hustru, Terese A., f. Svanberg,
donerade Knut Andersson (se denne) 1922 till
Karolinska institutet en fond på omkr. 5 mill. kr.
Fondens allmänna ändamål formulerades av donatorn
sålunda: ”för lidandets — det kroppsliga såväl
som det därav som följd uppkomna själsliga —
lindrande, botande och förekommande genom såväl
vetenskaplig forskning som ock praktiska
åtgärder.”
Anderstorp. 1) Socken i v. Småland, vid
övre Nissan; Västbo härad, Jönköpings län;
79,29 km2; 2,898 inv. (1950); 602 har åker; mest
skogs- och mossmarker. Kyrkan är från 1856. A.
är församling i Reftele och A :s pastorat i Västbo
kontrakt, Växjö stift; bildar med A. 2)
storkommunen A.
2) Municipalsamhälle (sedan 1943) i A.i), vid
järnvägen Reftele—Gislaved; 7,91 km2; 1,544 inv.
(1950). A. har talrika småindustrier. Tax.-värde å
skattepliktig fastighet, 4,689,000 kr., till kommun,
inkomstskatt taxerad inkomst 5,400,000 kr. (1949).
Andesin, ett fältspatmineral (se Fältspat).
Andesit, en grå till svart vulkanisk bergart,
som i mer el. mindre glasig grundmassa
innehåller strökorn av kalk-natron-fältspat, pyroxen,
amfibol och glimmer. I Sverige är en
pyroxen-förande a. anträffad på edet mellan
Dellensjö-arna i Hälsingland. Den anses vara av tertiär
ålder.
Andfrid, i fornsvenskt lagspråk uttryck för
skördefrid (åsyftande ej tillåtna tider för
rättegångars anhängiggörande).
Andfåglar, Anseres, ordn. bland fåglarna,
familj Anatidae. Näbben är täckt av en mjuk,
känslig hud men i spetsen alltid försedd med en
hårdare hornbeklädnad, s. k. näbbnagel, samt
längs kanterna av såväl över- som underkäken
med en rad av tunna hornskivor. Halsen är
rätt lång, stundom (ss. hos svanarna) mycket
lång. Vingarna äro hos flertalet av medellängd,
spetsiga. Framtårna äro till hela sin längd
förbundna genom en simhud, baktån alltid fri.
A. rugga två gånger årligen och fälla vid
sommarruggningen alla vingpennor nära nog
samtidigt, så att de förlora förmågan att flyga.
Hanarna i sommardräkt likna honorna. A.
omfatta omkr. 200 arter och äro spridda över hela
j orden.
Fam. Anatidae omfattar underfam. svanar,
sporrgäss, hönsgäss, egentliga gäss, dykänder,
egentliga änder, åränder och skrakar.
A n d j a k t en har till sitt huvudsakliga
föremål gräsanden. Vid jakttidens inträdande skjutes
anden dels från en i vassen framstakad båt,
dels utmed sanka stränder med tillhjälp av
stående fågelhund. Skyttet från stakad båt kan
företagas även om hösten, då änderna ligga
samlade i vassarna, men denna årstid skjutes
även ”på drag” el. ”på sträck”, då änderna
flyga från ett vatten till ett annat el. till någon
betesplats.
Andin, som tillhör el. har avseende på
Anderna.
508
Andira araröba, en sydamerikansk trädartad
ärtväxt, varav framställes krysarobin.
Andiröbaolja, se Carapa.
Andizjän, stad i Uzbekistan i Tien-shans v.
bergland, 84,000 inv. A. blev 1875 rysk
besittning. A. ligger vid den Transkaspiska banan.
Omfattande odling och beredning av bomull.
Andliga förbehållet (lat. Reservätum
ecclesia-sticum) kallas den bestämmelse i fredsslutet i
Augsburg 1555, att de präster, särsk. prelater,
som från den katolska kyrkan övergingo till
den evangeliska, skulle vara förlustiga sina
kyrkliga värdigheter och därtill hörande beneficier.
Andliga ståndet, se Prästeståndet.
Andlig släktskap finnes enligt katolska
kyrkans lära dels emellan dopbarn å ena sidan och
den dopförrättande samt faddrarna å den andra,
dels mellan dopbarnets föräldrar å ena sidan och
den dopförrättande samt faddrarna å den andra.
Denna släktskap utgör enligt den kanoniska
rätten ett äktenskapshinder.
Andmat, Le’mna, växtsläkte, tillhörande
familjen Lemnaceae, en aracéerna närstående liten
familj (omkr. 20 arter). Släktet innefattar
vattenväxter av obetydlig storlek men mycket
egendomlig byggnad. Deras rötter hänga ned i
vattnet utan att vara fästa i bottnen, varför de
fritt simma omkring. Deras vegetativa system
visar ingen skillnad mellan blad och stam utan
består av en plattad, bladlik bål. I dennas kant
sitta de mycket ofullkomliga blommorna, som
emellertid äro ganska sällsynta. — A. är en
begärlig föda för änder och gäss samt även för
fiskar, ss. rudor m. fl.
Andning. I dagligt tal avses med uttrycket
a. de omedelbart iakttagbara
andningsrörelserna. I fysiologien betecknar a.
ett gasutbyte mellan den levande
organismen och det omgivande mediet, bestående i ett
syreupptagande och ett k o 1 s y r e a
v-givande. Detta gasutbyte betingas av
livsprocesserna, som hos djuret i stort sett kunna
betraktas som en förbränning. I växten gå
livsprocesserna så att säga i motsatt riktning.
Vid stärkelsebildningen i de gröna växtdelarna
upptages nämligen kolsyra och avgives syre till
omgivningen. För en del bakterier, s. k.
anaeroba organismer, är frånvaro av syre
i omgivningen ett livsvillkor, och hos dessa är
således a. utesluten. Livsprocesserna hos
djuret förutsätta en ständig gastransport
mellan omgivningen och cellerna i de olika
vävnaderna i djurkroppen. Enklast förmedlas denna
transport på det sätt, att kroppen genomspolas
av det yttre mediet. Hos de högre djuren
tillkommer ett inre medium, blodet, som
genomströmmar kroppens olika vävnader och i vissa
andningsorgan — gälar eller lungor —
står i utbyte med det omgivande mediet, vatten,
resp. luft. Hos dessa djur brukar man skilja
mellan den yttre andningen, gasutbytet i
andningsorganen, och den inre andningen,
gasutbytet mellan cellerna och blodet i
vävnadernas kapillärer. Det blod, som genom lungpuls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
