- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
541-542

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Angola, Portugisiska Västafrika - Angolaärta, Jordärta - Angora - Angoraget - Angorakanin - Angorakatt - Angoraull - Angostura - Angosturabark - Angoulême - Angoulême, 1. Charles de Valois - Angoulême, 2. Louis Antoine de Bourbon - Angoulême, 3. Marie Thérèse Charlotte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

541

Angolaärta—Angouléme

542

jordnöts- och ricinväxtodlingar samt odling av
sockerrör, olje- och kokospalmer, kautschuk,
bomull och sisal. Boskapsskötseln utvecklas
starkt. A. har Afrikas rikaste biodlingar.
Malakit, koppar, järn, petroleum och salt finnas.
Även diamanter och guld ha påträffats. A. har
fått en ny huvudstad i Nova Lisboa. övriga
städer äro bl. a. Säo Paulo de Luanda,
Mossåme-des, Benguela och Ambriz, alla vid kusten. Ett
särskilt område, Kabinda, ligger n. om Kongos
mynning. A. äger flera järnvägar, viktigast är
den 1932 fullbordade Benguela—Katanga-banan.
— Karta vid Sydafrikanska unionen.

Angolaärta, Jordärta, Voandzeia
subter-ränea, ärtväxt, inhemsk i tropiska Afrika, där
den mycket odlas för de oljerika, ätliga frönas
skull. Från den på marken krypande stjälken
utgå långskaftade, trefingrade blad och
fåblom-miga blomställningar, som växa ned i jorden,
där de runda, enfröiga baljorna utväxa.

Angöra, huvudstad i Turkiet, se Ankara.

Angoraget, en tam getras, inhemsk i Mindre
Asien. Den utmärker sig genom sitt långa,
mjuka, silkesfina, glänsande vita ullhår. A. har
hängande öron och skruvformigt vridna horn,
störst på bocken, vanligen riktade rätt utåt.
Bild se sp. 540.

Angörakanin, se Kaniner.

Angorakatt, en möjligen från centralasiatiska
stäppkatten, Felis manul, härstammande tam
kattras med fint och långt hår, yvig svans; till
färgen vanligen vit (stundom grå el. gul) och
med blå ögon. Den är tämligen trög till lynnet.

Angöraull erhålles av angorageten; kallas
även mohair. Ullen är 12—20 cm lång, starkt
glänsande, i allmänhet vit el. gräddfärgad, sällan
brun el. svart. Den användes till plysch,
effektgarn, kamgarnsvävnader, halvsidentyger m. m.

Angostüra, äldre namn på staden Ciudad
Bolivar i Venezuela.

Angostürabark fås av Galipea Cusparia, träd
av fam. Rutaceae, växer ymnigt i Venezuela.
Barkens smak är bitter. Den prisades en tid
såsom ett feberfördrivande medel, tävlande med
kinabarken. — Angosturabitter, bitter,
alkoholstark likör, framställd av angosturabark.

Angouléme [ägolä’m], stad i v. Frankrike, vid
floden Charente, huvudstad i dep. Charente;

Angorakatter.

Katedralen i Angouléme.

44,000 inv. A. ligger inom området för den
franska konjakstillverkningen och har stora
brän-nerier. Sedan gammalt är dess
pappersfabrikation välkänd. Staden intogs av Klodvig 507 och
blev på 800-talet förstörd av nordmännen men
sedermera åter uppbyggd. A. var förr
huvudort i landskapet Angoumois.

Angouléme [ägolä’m]. 1) Charles de
Va lois, hertig av A. (1573—1650), oäkta son
till Karl IX av Frankrike. Invecklad i en
sammansvärjning mot Henrik IV, dömdes han till
döden 1606 men benådades med livstidsfängelse
på Bastilj en och frigavs 1616. Han utnämndes
till hertig av A. 1619 och deltog med utmärkelse
i den tidens krig.

2) Louis Antoine de Bourbon,
hertig av A. (1775—1844), äldste son till Karl
X av Frankrike, emigrerade vid revolutionens
utbrott jämte fadern,
dåv. greven av Artois.
1814 följde han med
den spansk-engelska
här, som över
Pyrenéerna inträngde i
Frankrike, och
utropade i Bordeaux sin
fabroder Ludvig

XVIII till konung.
Vid Napoleons
återkomst tågade han
emot honom men blev
tillfångatagen och
förvisad ur landet. 1823
förde han befälet över

den franska här, som störtade Spaniens fria
författning. 1830 följde han åter sin fader i
landsflykt. Efter sin faders död (1836) lät han av
sitt hov hylla sig som Frankrikes konung (Ludvig
XIX). Gift 1799 med sin kusin (se följ.).

3) Marie Thérèse Charlotte,
hertiginna av A., den föreg:s kusin och gemål.
Ludvig XVI:s enda dotter (1778—1851). Hon
följde 1792 sina föräldrar i fångenskapen i
Tempeltornet men blev 1795 utväxlad till öster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free