Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankarcrona, 2. Sten - Ankarcrona, 3. Gustaf - Ankardävert - Ankare el. ankar (mått) - Ankare (sjöfart)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Ankardävert—Ankare
556
Ankara. Utsikt över en del av den nyanlagda staden.
från beställning på stat men kvarstod i reserven
och utnämndes 1916 till konteramiral i flottans
reserv. A. har deltagit i ett stort antal
sjöexpeditioner, bl. a. som kommenderad officer
å franska örlogsfartyg 1885—89. Därjämte har
A. beklätt maktpåliggande befattningar inom sitt
yrke samt vid sidan av dessa tagits i anspråk
för utredningar rörande sjömilitära spörsmål av
olika slag. 1923 sändes han i speciell mission
till Japan. Sedan han tagit avsked, ägnade han
sig åt affärsverksamhet.
3) Sten Gustaf Herman A., den föreg:s
kusin, målare (1869—1933), Han studerade i
Berlin och München och var sedan 1901 bosatt i
Gustaf Ankarcrona: Sista lasset, 1896.
Leksand. Han har ofta på ett friskt och
kraftfullt sätt skildrat smällkall, nordisk vinter med
glasklar luft och sol över snöfälten. A. har
också målat historisk genre från Karl XTI:s tid.
Han har framgångsrikt deltagit i hemslöjds- och
hembygdsvården samt i folkbildningssträvanden i
Dalarne.
Ankardävert, en vridbar kran, som användes
vid ankarets upptagande ombord och från vilket
ankaret fälles.
Ankare el. ankar, mått för våta varor
(huvudsaki. vin, sprit o. dyl.), innehöll i Sverige
15 kannor, motsvarande 39,26 1.
Ankare användes för att kvarhålla (förankra)
ett fartyg på en viss plats (ankarplatsen). Det
vanliga a:s delar äro: läggen, kronan,
armarna, flyna med sina pyntar,
röringen och stocken. Då a. fälles,
kommer det oftast på sidan med ena ändan av stocken
mot bottnen. Vid dragning i ankarkättingen
(ankartåget) tvingar stocken, som är insatt vinkelrätt
mot armarnas plan, ankaret att vrida sig så, att.
ett av flyna griper i havsbottnen. Stocken är av
järn el. trä, övriga delar av järn. Å nutida
fartyg, särsk. örlogsfartyg, användas i regel
s. k. patentankaren, vilka på grund av
sin konstruktion vid en viss ankarvikt ha större
motståndskraft än det vanliga ankaret.
Patentankaren äro i regel konstruerade med rörliga
armar och så, att båda flyna intränga i
havsbottnen; stocken kan därvid göras mindre el.
helt bortfalla, varigenom ankarets uppläggande
ombord förenklas.
A. har sedan urgamla tider varit symbol för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
