Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anker, 1. Bernt - Anker, 2. Carsten - Anker, 3. Peder - Anker, 4. Christian August - Anker, 5. Johan August - Anker, 6. Nini, f. Roll - Anker Larsen, Johannes - Anking - Ankises - Anklagelsejury - Anklam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Anker Larsen—Anklam
560
utgjorde medelpunkten för det dåtida livliga
umgängeslivet i Kristiania. Hans förmögenhet
testamenterades till största delen till välgörande
ändamål.
2) Carsten Tank A., den föreg:s kusin,
statsman (1747—1824). Han var konferensråd
och (1792—1811) förste direktör för det
danskasiatiska kompaniet men bosatte sig 1811 å
Eidsvolds egendom, som av honom förstorades
och pryddes med värdefulla konstskatter,
bibliotek och handskrifter. Till prins Kristian
Fredrik stod A. i ett nära
vänskapsförhållande,
och hos A. hölls i febr.
1814 det bekanta
nota-belmöte, varvid
beslöts, att Norge skulle
förklara sig oberoende
och en riksförsamling
inkallas till Eidsvold.
A. utnämndes till
statsråd men kom icke
att deltaga i
regeringen, då han blev avsänd
till England för att
där söka åvägabringa
en engelsk-rysk
med
ling till Norges förmån men kunde ingenting
uträtta. Från statsrådsbefattningen tog han
avsked 1815.
3) Peder A., bror till A.i), statsman (1749
—1824). Han ägde förutom stora järnverk och
skogsegendomar även den i Aker nära Kristiania
belägna gården Bogstad, som blev medelpunkten
för en storartad gammalnordisk gästfrihet. Som
generalvägintendent gjorde A. en betydande insats
i dét norska vägväsendets utveckling. Han stod
Kristian August
mycket nära och blev
genom sin måg Herman
Wedel-Jar Isberg
indragen i dennes och
prinsens förbindelser
med en del ledande
svenska politici. Han
blev den förste valde
presidenten i
riksförsamlingen på Eidsvold
1814 och slöt sig till
det av mågen ledda
partiet, som arbetade
för en förening med
Sverige. Hösten s. å.
blev han den förste norske statsministern i
Stockholm, en post, som han bibehöll till 1822.
4) Christian August A., norsk
affärsman (1840—1912). Han utövade en omfattande
industriell verksamhet och var bl. a. som ägare
av Hönefoss bruk en banbrytare för norsk
trä-masseindustri och den förste norske
trä-masseexportören till England. Av banbrytande
betydelse för norsk marmor- och
järnmalms-industri var ock hans grundläggande av ”Den
ankerske marmorforretning” och av ”Ankerske
jernmalmfelter”. A:s sista affärsföretag var att
vid 68 års ålder (1908) igångsätta
kolgruve-driften på Spetsbergen.
5) Johan August A., den föreg :s son,
norsk ingenjör (1871—1940). A. har blivit
mycket berömd som båtkonstruktör, och av honom
konstruerade båtar ha vunnit stora framgångar.
6) Nicoline (N i n i) A., f. Roll, författarinna
(1873—1942), g. 1) 1892—1907 med godsägare
P. Ander, 2) från 1910 med A.5). Med ett
levande sinne för gammal förnäm norsk
kulturtradition förenade A. en utpräglat frisinnad,
modern åskådning och
starka sociala
intressen. Hon utgav 1906
”Lil-Anna og andre”,
allvarliga och lätt
humoristiska berättelser
från en östländsk
småstad. Den efterföljdes
av ”Benedicte
Stendal”. Innerligt kända
och äkta verka de
korta livshistorierna i
novellsamlingen ”De
vaabenlöse” (1912).
Hennes förnämsta
arbete, den stora
ro
manen ”Det svake kjön” (1915), kännetecknas
av en omsorgsfull karaktärsskildring och ingående
själsstudium. 1918 följde småstadsromanen ”Fru
Castrups datter”. På 1920-talet utkommo
romanerna ”Huset i Sjögaten”, ”1
amtmandsgaar-den”, ”Under skraataket” samt 1932 ”Enken”.
Postumt utkommo romanen ”Kvinden og den
svarte fuglen” (1945) och ”Min venn Sigrid
Und-set” (1946).
Anker Larsen, Johannes, dansk författare
(f. 1874).
Skådespelare i Köpenhamn sedan
1905, slutligen
sceninstruktör vid
Folkteatern, Dagmartea-tern och från 1928
vid Det kongelige
Teater, har han tills,
m. Egill Rostrup
skrivit flera
skådespel, varav särsk.
”Pigernes Alfred” och
”Karen, Maren og
Mette” gjort lycka.
Bland A:s noveller
och romaner märkas
”Karen Kruse” och ”De vises Sten” (1923).
Anking, se Huai-ning.
Ankises (lat. Anchises), fader till Aeneas,
avled under dennes irrfärder.
Anklagelse jury, se Jury.
A’nklam, stad i Pommern, n. Tyskland,
mellan Stettin och Stralsund och nära mynningen
av Peene. 16,000 inv. Möbel-, maskin- och
sockerindustri. — Under 1300- och 1400-talet var
A. en icke oviktig stad, medlem av Hansan,
svensk besittning 1648, avträddes till Preussen
1720.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
