- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
563-564

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anna (Marias moder) - Anna (Gustav I:s dotter) - Anna (Johan III:s dotter) - Anna (Sigismunds gemål) - Anna av Bretagne - Anna av Kleve - Anna av Österrike - Anna Boleyn - Anna Ivanovna - Anna Komnena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

563

Anna—Anna Komnena

564

Den heliga Anna med Maria och Jesusbarnet.
Skulptur i Vadstena klosterkyrka. Trol. utförd 1427.

ria som en späd flicka i moderns knä, i sin
ordning hållande Jesusbarnet i knät. — A:s
åminnelsedag är inom romersk-katolska kyrkan 26 juli.

A. är i almanackan dagens namn för 9 dec.,
vilken dag i Sverige under 1400-talet blev den
heliga A:s festdag.

Anna, Gustav I:s dotter med Margareta
Leijon-hufvud (1545—1610). Hon blev 1562 g. m.
pfalzgreven Georg Hans I av Veldenz. Frestad
av den för sydtyska förhållanden betydande
hemgiften, kastade denne sig in i en vidlyftig och
ruinerande inre och yttre politik, och familjen
måste efter hans död leva i största torftighet
och ekonomiskt bryderi. Genom sin fasta och
kloka karaktär var A. den sammanhållande
kraften i familjen.

Anna, Johan III:s dotter med Katarina
Jagel-lonica (1568—1625). Hon åtföljde 1587 brodern
Sigismund till Polen, var närvarande vid Johans
och Sigismunds möte i Reval 1589 och återvände
därifrån till Sverige. Hennes i början goda
förhållande till hertig Karl stördes till följd av dennes
brytning med Erik Sparre, och genom att
åtfölja Sigismund vid dennes avresa från Sverige
1598 bröt hon för alltid med farbrodern. Hon
förblev till sin död i Polen trogen sin
protestantiska bekännelse.

Anna, Sigismunds första gemål (1573—98),
dotter till ärkehertig Karl av Österrike, förmäld
1592.

Anna av Bretagne, fransk drottning

(1476—1514). Hon ärvde 1488 Bretagne och
gifte sig 1491 med Karl VIII av Frankrike.
Efter hans död 1498 blev hon omgift med hans
efterträdare Ludvig XII. A. var skön, god
och snillrik. Vid A:s död hemföll Bretagne som
sista feodallänet till franska kronan.

Anna av Kleve, engelsk drottning (1515
—57), Henrik VHI:s fjärde gemål, gift och
skild 1540.

Anna av Österrike, fransk drottning
(1601—66), dotter till Filip III av Spanien och
gemål till Ludvig
XIII av Frankrike.
Med denne hade hon
blivit gift redan
1615, och äktenskapet
var mycket olyckligt.
1638 födde hon sonen
Ludvig (sedermera
Ludvig XIV). Då
konungen dog 1643,
ställdes hon i spetsen
för regeringen och
styrde landet i
förening med sin
gunstling Mazarin ända till
dennes död (1661).

Därefter drog hon sig tillbaka till det av henne
stiftade klostret Val-de-Gråce.

Anna Boleyn [ä’na bo’lin], engelsk drottning
(1507—36). Hon var hovdam hos Henrik VIH:s
gemål Katarina.
Hennes skönhet uppväckte
hos Henrik en
lidelsefull kärlek, och innan
ännu hans förra
giftermål hunnit lagligen
upplösas, blev det
bekant, att han låtit viga
sig vid Anna (1533).
Efter giftermålet
vände han snart sin
kärlek åt annat håll och
lät anklaga A. för
otrohet. Hon blev utan
bevis dömd och
avrättad 1536. Hon hade

med Henrik dottern Elisabet, sedermera
Englands drottning.

Anna Iva’novna, rysk kejsarinna (1693—
1740), brorsdotter till Peter den store. Då
mans-linjen av huset Romanov utdog 1730 med Peter
II, blev hon av rikets stormän upphöjd på ryska
tronen. Den handfästning hon härvid nödgades
avgiva sönderrev hon emellertid senare och
förklarade sig som självhärskarinna. Hon lät sin
gunstling Biron sköta regeringen.

Anna Komnena, dotter till bysantinske
kejsaren Alexios I Komnenos (1083—1148). Hon sökte
efter faderns död förgäves förmå sin gemål,
Ni-keforos Bryennios, till uppror mot hennes
broder Johannes, som var den rättmätige
tronarvingen. Efter mannens död 1137 gick hon i
kloster och ägnade sig där åt en synnerligen
betydelsefull vetenskaplig och litterär
verksam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free