Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annapolis (Nova Scotia) - Ann Arbor - Annater - Annbok - Anneberg, Smålands - Anneberg—Ormaryds järnväg (A. O. J.) - Annecy - Annedal - Annektera - Annelida - Annelöv - Annenkov, Michail Nikolajevitj - Annér, Wilhelm - Annerstad - Annerstedt, släkt - Annerstedt, 1. Thure - Annerstedt, 2. Ludvig - Annerstedt, 3. Claes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Ann Arbor—Annerstedt
570
viken. A. var intill 1750 huvudstad i Nova
Scotia.
Ann Arbor [än ä’ba], stad i s. ö. Michigan,
n. ö. delen av mell. U. S. A., vid Hudsonfloden.
30,000 inv. Säte för Michigans univ., stiftat
1841.
Annäter, urspr. beteckning för biskopens
årsinkomst av honom underlydande, vakanta kyrkliga
ämbeten. Sedan påvarna reserverat åt sig
rätten att besätta biskops-, kapitels- och lägre
ämbeten, måste dessas nya innehavare, för att av
påven bekräftas, till kurian erlägga en viss
avgift, kallad servitier el. a. I Sverige betaltes a.
under 1400-talet men avskaffades 1527.
Annbok, se Avenbok.
Anneberg, Smålands A.,
industrisamhälle i N. Solberga socken i Jönköpings län.
Förutom ett par mindre snickerifabriker och en
mekanisk verkstad finnas här vaxduksfabrik samt
konstsilkeväveri och konfektionsfabrik. A:s
tändsticksfabrik nedlades 1934.
Anneberg—Ormaryds järnväg (A. O. J.)
mellan Smålands Anneberg och Ormaryd å
Nässjö—Oskarshamnsbanan, smalspårig (0,6 m),
längd 7 km. Trafiken nedlades 1935.
Annecy [ansi’], stad i s. ö. Frankrike,
huvudstad i dep. Haute-Savoie, vid den vackra
Anne-cysjön (27 km2); 27,000 inv. Gamla staden har
ålderdomlig prägel. Pappers-, textil- och
metallindustri.
Annedal, församling i Göteborg.
Annektera, taga i besittning och med sig
införliva, orättmätigt tillägna sig. Subst.:
Annektering el. annexion.
Annelida, se Ringmaskar.
Annelöv, socken i Skåne, s. ö. om
Landskrona; Onsjö härad, Malmöhus län; 14,91 km2;
757 inv. (1950). Skog saknas. 1,376 har åker.
Betydande tobaksodling. Egendom: A:s boställe.
Kyrkan är delvis från äldre medeltid. A. utgör
församling i Södervidinge, A:s, Norrvidinge och
Dagstorps pastorat, Harjagers kontrakt, Lunds
stift; ingår i storkommunen Dösjebro.
A’nnenkov, Michail Nikola jevitj,
rysk ingenjörgeneral (1835—99). Han var 1870
Annecysjön.
—71 kommenderad till preussiska fältarmén och
har utgivit en skildring över kriget (”1870 års
krig”). Under Skobelevs expedition mot
teke-turkmenerna 1880—81 byggde han Transkaspiska
banan till Samarkand. Han blev senare avsatt.
Annér, Per Wilhelm, tidningsman,
politiker (f. 1886 21/s), chefred, för ”Jämtlands
Tidning” 1912—45, led. av Folkpartiets verkst.
utsk., av A. K. 1937—40 och av F. K. sedan
1946. Han har utg. dikter och reseskildringar.
Annerstad, socken i s. v. Småland, s. om
Bolmen; Sunnerbo härad, Kronobergs län;
120,51 km2; 943 inv. (1950). 1,221 har åker.
Bruten, mossrik terräng. Egendom: Skeen. På en
ö i Bolmen låg medeltidsfästet Piksborg. Kyrkan
är från 1824. A. bildar med Nött ja och Torpa
ett pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. A.
bildar tills, m. socknarna Angelstad, Nöttja och
Torpa storkommunen A.; 389,41 km2, 3,359 inv.
(195°)-
Annerstedt, småländsk släkt från förra
hälften av 1600-talet. Släktnamnet antogs efter
An-nerstads socken av kyrkoherden i Femsjö Petrus
Annerstadius (1678—1732) och försvenskades av
hans barn.
1) Thure A., biskop (1806—80), docent i
pastoralteologi i Uppsala 1833, 1852 biskop i
Strängnäs stift. A., som deltog i alla
ståndsriksdagar sedan 1847, utövade i konservativ och
högkyrklig riktning stort inflytande inom sitt
stånd samt var en mycket ivrig motståndare mot
representationsreformen.
2) Per Samuel Ludvig A., den föreg:s
brorson, rättslärd, ämbetsman (1836—1904),
prof, i kriminal- och processrätt (från 1876) i
Uppsala, senare
expeditionschef i
Justitiedepartementet (1879),
justitieråd (1883) och
president i
Kammarrätten (1892). Då A.,
som, ehuru mycket
konservativ, likväl
ansågs moderat i
unions- och
rösträttsfrågorna och därtill var
frihandlare, 1896
inkallades som j
ustitie-minister i Boströms
första ministär,
framkallade det stor ovilja
inom yttersta högern i Första kammaren. Det av
A. vid 1896 års riksdag framlagda förslaget
(första regeringsförslaget i rösträttsfrågan) om
en mycket obetydlig rösträttsutsträckning led ett
grundligt nederlag i båda kamrarna. Han avgick
som justitieminister 1901. A. var led. av Första
kammaren 1890—1904 och hade dessutom varit
ordf, i Nya lagberedningen (1884—92) samt ordf,
el. led. i flera kommittéer i juridiska frågor och
även utövat ett omfattande juridiskt författarskap.
3) Claes A., den föreg:s kusin, historiker,
biblioteksman (1839—1927), 1868 docent i
historia i Uppsala, förestod i flera år adjunktur och
professur i samma ämne samt utnämndes 1882
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
