- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
621-622

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antwerpen, stad - Antvorskov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

621

Antwerpen—Antvorskov

622

A’ntwerpen, flam., fr. A n v e r s, stad i n.
Belgien vid Schelde, 88 km från öppna havet;
huvudstad i prov, med samma namn. 267,000
inv. (1948), med förorterna Merxem i n., Deurne
i ö. och Hoboken i s. v. över V2 mill. A. är
Belgiens främsta hamn- och handelsstad och en av
Europas största sjöstäder. De gamla stadsdelarna
ligga åt flodsidan. I båge kring dessa går en
krans av bulevarder på platsen för de äldre
fästningsvallarna, och utanför följa de nya
stadsdelarna med stadens större offentliga parker
(Parcs, Pépinières). I stadskomplexets mitt ligger
centralstationen. Livligaste handelsgatan är Place
de Meir, halvvägs mellan centralstationen och
floden. Därintill ligga kungl. palatset och Börsen.
I den äldsta stadens mitt reser sig i imponerande
storhet den gamla katedralen. Vid Grande place
(Stortorget) kvarstå Hotel de ville (rådhuset),
en ädelt formad renässansbyggnad, uppf. 1561—
65 av Cornelis Flor is, och några gamla
vackra gavelhus, bl. a. armborstskyttarnas
ryktbara gilleshus (1516). Den gamla staden har
till stor del bevarat sin ålderdomliga prägel med
tätt sammanbyggda kvarter. — Av A:s äldre
monumentalbyggnader är katedralen den
förnämsta. Den är Nederländernas största och
vackraste kyrka. Dess östparti började byggas 1352,
det sjuskeppiga långhuset fullbordades omkr.
1500. Bl. kyrkans talrika konstverk finnas tre
målningar av Rubens. Den sengotiska S:t
Ja-kobskyrkan innesluter familjen Rubens’
gravkapell. Rubens’ barndomshem och flera av de gamla
skrånas gilleshus kvarstå. Steen, en del av den
gamla borgen vid Schelde, förr säte för
inkvisitionen, är nu antikvitetsmuseum. Det gamla
Plan-tinska tryckeriet är bevarat som
Plantin-More-tusmuseum, varjämte A. äger ett kungligt
museum, som vid sidan av Bryssels är Belgiens
främsta. Bland läroanstalterna märkas
handelshögskola och det 1923 grundade kolonialuniv. A:s
börs hör till världsmarknadens viktigaste. Den
nuv. börsbyggnaden är uppförd på samma ställe
som den gamla, Europas äldsta anläggning i sitt
slag, som var byggd 1531 och förstördes genom
eldsvåda 1858. — Stadens zoologiska trädgård
är en av Europas förnämsta. Hamnen är
tillgänglig för djupgående fartyg, och därtill sluter
sig i n. ett storartat system av dockor och
hamn-bassänger. Kanaltrafiken oräknad, anlöptes A:s
hamn 1937 av 13,555 fartyg- Belgiens storartade
transitohandel tar till stor del sin väg över A.
Största importvaran är spannmål, vidare
kolonialprodukter, bomull, ull, petroleum, kol etc. A. är
världens främsta stapelplats för elfenben.
Industrien är omfattande. De stora diamantsliperierna
spela dock nu en underordnad roll. — I A. hölls
sommaren 1920 7:e olympiaden.

Historia. A. erhöll en verklig betydelse först
efter Brygges förfall i slutet av 1400-talet, då
de talrika utländska handelshusen överflyttade
från Brygge till A. Detta upplevde nu och
frampå 1500-talet sina mest lysande dagar. Då
byggdes dess arkitektoniska mästerverk, konster och
vetenskap blomstrade, och som ett av
världshandelns förnämsta centra samlade staden betydande

Gamla skrå- och gilleshus vid Groote Markt i
Antwerpen.

rikedomar. I början på 1500-talet hade staden
över 200,000 inv.

Under nederländska frihetskriget inträdde A:s
tillbakagång. 1576 blev det under ”det spanska
raseriet” skövlat och bränt av den spanska
sol-datesken, och 1585 intogs det av Alexander
Far-nese, som sände alla dess protestantiska invånare
i landsflykt. Ett svårt slag för A. som
handelsstad blev den i westfaliska freden 1648 beslutade
stängningen av Schelde. Vid 1800-talets början
stod A. allra lägst och hade mindre än 40,000
inv., då Napoleon, som insåg A:s strategiska
vikt, anvisade medel till byggande av två
dockor och en vågbrytare.

A. har alltid varit av stor militär betydelse
och har därför sedan äldsta tider varit starkt
befäst. Under 1800-talet har staden upprepade
gånger försetts med nya och alltmer utvidgade
befästningar. Sedan tyskarna i början av 1 :a
världskriget infallit i Belgien, drog sig en stor
del av den belgiska armén tillbaka inom A:s
fortgördlar. Sedan dessa trupper lyckats draga
bort, besattes staden av tyskarna lo/io 1914.
Under 2 :a världskriget intogs A. av tyskarna 18/s
1940 och befriades 4/» 1944 av allierade trupper. I
intetdera fallet försvarades staden. Åtskillig
förstörelse vållade den beskjutning med V2-bomber,
som tyskarna började i okt. 1944. Under krigets
sista år kom A. att spela en betydande roll för
tillförseln till de allierade arméerna.

Antvorskov, ett av Valdemar den store på
noo-talet stiftat johannitkloster nära Slagelse på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free