Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anzio - Anzjero-Sudzjensk - Anzoátegui - Anåfjället - A och O - Aomori - Aorist el. aoristus - Aorta, stora kroppspulsådern - Aortit - Aosta - Aosta, 1. Emanuele Filiberto - Aosta, 2. Amadeo - el-Aouina - à outrance - Apa - Apacher (indianstam) - Apacher (Paris) - Apage - Apalacher - Apalachicola - Apanage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Anzjero-Sudzjensk—Apanage
628
marna. Senare blev Antium en av de förnäma
romarna och det kejserliga hovet omtyckt
bad-och tillflyktsort. Det var Neros och Caligulas
födelsestad. Betydande fynd ha gjorts här, bl. a.
marmorstatyn ”Flickan från Antium”, ett grekiskt
originalverk från c:a 300 f. Kr.
Anzjero-Sudzjensk [anzärå-sod^nsk], stad i
Novosibirskområdet, Sovjetryssland, vid
Sibiriska järnvägen, 71,000 inv. A. har uppstått vid
ett rikt stenkolsfält.
Anzoåtegui, stat i Venezuela, vid Karibiska
havet; 43,300 km2; 156,000 inv. Boskapsskötsel.
Viktigaste produkter äro kaffe, kol och hudar.
Huvudstad är Barcelona.
Anåfjället, fjällmassiv i mellersta Härjedalen.
Två toppar nå upp till resp. 1,347 och 1,301 m
ö. h.
A och O, se A.
Aomori, huvudstad i prov. Aomori i
nordligaste Honshu, Japan; 93,000 inv. Hamnstad.
Aori’st el. a o r i’s tus, tempus i grekiska och
sanskrit; anger, att något skett i förfluten tid
utan att framhäva tidslängd el. upprepning.
Ao’rta, stora kroppspulsådern, den
inom bröst- och bukhålan belägna
centralstammen i blodomloppet, vilken för blodet från hjärtat
ut till kroppens olika delar. Hos de övriga
däggdjuren äro a:s lopp och förgreningar i det
väsentligaste desamma som hos människan.
Aortit, inflammation i aorta.
Ao’sta, huvudstad i prov. Aosta (sedan 1946
autonom) i n. v. Italien; c:a 600 m ö. h.; 24,000
inv.; vid uppfartsvägen till de båda passen Stora
och Lilla S:t Bernhard, i Dora Balteas dalgång.
Den vackra dalgången, Val d’A., är känd för sina
mineralkällor. A. var romarnas Augusta
Prae-toria.
Ao’sta. 1) Emanuele Filiberto, hertig
av A., italiensk prins och militär (1869—1931),
äldste son till konung Amedeo. Under 1 :a
världskriget innehade han befälet över 3 :e armén. Bl. a.
erövrade han Görz i aug. 1916.
2) Amadeo, den föreg:s son, hertig av A.
(1898—1942). Han blev 1937 vicekonung i
Etiopien och ledde under 2:a världskriget försvaret
Augustusbågen i Aosta.
Apachehövdingen Geronimo.
av italienska Östafrika. Han kapitulerade i maj
1941 och dog i brittisk fångenskap i Nairobi 1942.
el-Aouina, staden Tunis’ flygplats, Nordafrika,
å outrance [a oträs], fr., till det yttersta.
Bekant är Gambettas lösen guerre å outrance, ”krig
till sista man”, under kriget 1870—71.
Apa. 1) Se Apor. 2) Benämning på två
slags stormsegel, dels stagapan, som är det
nedersta stagseglet mellan de två aktersta
masterna, dels gaffelapan, som är ett gaffelsegel
på stormastens bakre kant.
Apacher [-a’tj- el. -a’J‘-], indianstam, den
sydligaste av den athapaskiska språkgruppen, ett
krigiskt nomadfolk, fordom utbrett över Arizona,
New Mexico och
de mexik.
nordstaterna. Numera
återstå endast
omkr. 6,000
individer, nästan
samtliga
inneslutna på vissa
reservationer i
Arizona. A. voro i
huvudsak ett
jägarfolk. Oaktat
strömmarna voro
fiskrika, förtärde
de av religiösa
skäl dock aldrig
fisk. Ej heller
dödade de
björnar. Såsom
bostäder tjänade
under nomadlivet
enkla hyddor av
grenar och ris.
Efter
européernas ankomst ble-
vo de till sist ryttarfolk och strövade över vida
områden, livnärande sig huvudsaki. av jakt
och plundringar. Mest ryktbara av deras
hövdingar voro Cochise, Nachi och Geronimo. De
sista fria apachebanden blevo på 1880-talet
inringade och efter hårdnackat motstånd tvungna
att kapitulera. Största delen fördes till San
Carlos-reservationen.
Apacher [apa’far], i Paris benämning på den
värsta pöbeln, som genom våldsdåd gör gatulivet
osäkert.
A’page, grek., vik hädan! gå bort!
Apalacher [-lat’Jar], ett av Floridas mest
kända indianfolk av muskogeestammen; numera
utdött. De besöktes först av spanjorerna inemot
mitten av 1500-talet och skildrades av dessa som
ett jordbrukande folk med tappra krigare. Efter
år 1600 blevo de kuvade och kristnade. Omkring
1700 anföllos de av engelsmän och indianer,
varvid byar och odlingar förstördes och ett par tusen
män bortfördes som slavar. 1804 återstodo endast
14 familjer.
Apalachicola [äpalätfikåuUa], flod i Florida,
s. ö. U.S.A. Utfaller i Apalachicola Bay av
Mexikanska viken. 160 km lång och segelbar.
Apanage [apanä’]’] (av lat. panis, bröd),
under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
