Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aperçu - Aperea - Aperientia, aperitiva - Aperiodisk - Apéritif - Apertin - Apertometer - Apertur - Apetal - Apetalae - à peu près - Apex - Aphania - Aphaniptera - Aphanizomenon flos aquae - Aphelium - Aphididae, aphis - Aphidina - Aphidiphaga - Aphlebier - Aphodius - Aphrodite - Aphrodite (borstmask) - Aphya minuta - Apia - A piacere - Apiculatus - Apiol - Apion - Apios - Apis (tjur) - Apis (bin) - Apium graveolens - Aplacentalia - Aplanat - Aplanogameter - Aplanosporer - Aplit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Apergu—Aplit
634
Apergu [-sy’], fr., kort framställning,
översikt.
Aperèa, se Marsvin.
Aperie’ntia, a p e r i t i v a, avförande medel.
Aperiödisk kallas en rörelse, varigenom en
kropp närmar sig sitt jämviktsläge utan att
utföra periodiska svängningar kring detsamma.
Apériti’f, fr., aptitretande likör el. cocktail
före måltiden.
Apertin, herrgård i s. Värmland; Stora Kils
socken, 587 har, därav 158 åker. A., vars
huvudbyggnad av trä delvis härstammar från
1600-talet, är mest känd på grund av sägnerna om
den även av Fröding skildrade ”gamla
grevinnan på Gampertin”. A. äges av dir. Åke
Wi-berg, Malmö.
Apertométer, en anordning för att mäta den
numeriska aperturen.
Apertür, öppning; numerisk a. kallas
produkten av sinus för halva öppningsvinkeln hos det
strålknippe, som sammanbrytes i ett optiskt
system, och brytningsindex hos det framförliggande
mediet. Av denna konstant bero såväl
ljusstyrkan hos den erhållna bilden som systemets
upplösningsförmåga.
Apetäl, om en blomma, som saknar kronblad.
Ape’talae, tidigare en växtgrupp i de Jussieus’
naturliga system. I nu allmännast följda system
ingår A. i Archichlamydeae.
å peu près [apöprä’], fr. i det närmaste.
A’pex, lat., spets. — Jordens a. är den
punkt på himmelssfären, mot vilken jordens
rörelse i ett visst ögonblick är riktad. —
Solsystemets a., den punkt på himmelssfären,
mot vilken hela solsystemets fortskridande rörelse
i rymden är riktad. Denna punkt är belägen i
stjärnbilden Herkules. — Den punkt på
himmelssfären, som ligger diametralt motsatt det
ena el. andra apex, kallas a n t i a p e x.
Aphänia, se Sapindaceae.
Aphani’ptera, se Loppor.
Aphanizo’menon flos a’quae, se Vattnets
blomning.
Aphélium, den punkt i en planets el. komets
bana, där avståndet från solen är störst.
Aphididae, a’p h i s, se Bladlöss.
Aphidina, se Växtlöss.
Aphidi’phaga el. bladlusätare kallas de
insekter, vilkas föda utgöres av bladlöss. Hit höra
först och främst nyckelpigorna och
svävflu-gorna men även parasitsteklar, t. ex. släktet
Aphidius.
Aphlèbier kallas egendomliga bladsegment,
som uppträda jämte de normala hos vissa fossila
ormbunksliknande växter, särsk. från
stenkolsperioden, samt hos några nutida ormbunkar inom
tropikerna.
Apho’dius, se Dyngbaggar.
Aphrodite, se Afrodite.
Aphrodite, en av våra största och högst
utvecklade borstmaskar, levande i havet, typen för
en särskild familj.
Aphya minüta, se Klarbult.
Apia, V. Samoaöarnas huvudhamn; c :a 1,500
inv.
A piacere [a pjatfe’re] el. al piacere, it.,
efter behag, med hänsyn till musikaliskt tempo.
Apiculätus, artnamn på växter med något
organ, försett med en liten spets.
Apiol [-å’l], en beståndsdel i persilj ef rönas
flyktiga olja, persiljekamfer.
A’pion, se Spetsvivlar.
A’pios, ett släkte av slingrande örter, hörande
till fam. Papilionaceae. A. tuberosa, j o r d p
ä-r o n, har mj ölksaft och odlas som prydnadsväxt
i trädgårdarna. Dess knölstam är ätlig och
utgjorde en del av de nordamerikanska indianernas
vinterföda.
Apis, en tjur, som av de gamla egyptierna
ägnades gudomlig vördnad. Han ansågs vara en
inkarnation av guden Ptah, senare av Osiris, och
dyrkades särsk. i Ptahs tempel i Memfis, varest
han även meddelade orakelsvar. För att kunna
erkännas såsom en Apis måste tjuren kunna uppvisa
vissa, fastställda kännetecken. Så skulle den t.ex.
vara svart till färgen, ha en fyrkantig, vit fläck
i pannan, bilden av en örn på ryggen m. m.
Apistjurarnas begravningsplats i närheten av
Memfis upptäcktes 1851 vid de av fransmannen
Mariette ledda grävningarna. Den utgör en
storartad anläggning med sina underjordiska, i
klippan inhuggna valv.
Apis, se Bin.
A’pium grave’olens, se Selleri.
Aplacentälia, de däggdjur, som sakna
moderkaka (pungdjur och kloakdjur).
Aplanät, symmetriskt dubbelobjektiv,
sammansatt av tvenne akromatiserade linser.
Aplanogamèter, hos vissa alger förekommande
könsceller, som sakna rörelseförmåga.
Aplanospörer, hos algerna de på könlös väg
uppkomna förökningsceller, som sakna
rörelseförmåga.
Aplit, en ljus, sockerkornig, väsentligen av
al-kalifältspat, kvarts och ljus glimmer bestående
bergart, som vanligen uppträder såsom gångar
i närheten av större granitområden.
Apis, egyptisk bronsstatyett. Ny Carlsberg Glyptotek,
Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
