Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarbladet - Arbetarbostadsfonden - Arbetarbostäder - Arbetarbörs - Arbetaren - Arbetarfrågan - Arbetarföreningar - Arbetarförsäkring - Arbetarförsäkringsfonden - Arbetarförsäkringskommittén - Arbetaridrottsförbund - Arbetarinstitut - Arbetarinternationaler - Arbetarkammare - Arbetarkoloni - Arbetarkommun - Arbetarliberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Arbetarbostadsf onden—Arbetarliberalism
688
tare märkes Fabian Månsson. Nuv. red. är Y.
A. Möller.
Arbetarbostadsfonden, ”till minne av 9 febr.
1853”, fond, förvaltad av Stockholms stads
fat-tigvårdsnämnd för beredande av billiga bostäder
åt arbetare. Fondens kapitaltillgångar voro 1945
2,788,000 kr. Fonden bildades genom offentlig
insamling i Stockholm med anledning av konung
Oskar I:s tillfrisknande år 1853 och kronprins
Karls son Karls födelse 1852.
Arbetarbostäder, se Egnahemsrörelsen.
Arbetarbörs (fr. bourse du travail), i Belgien
och Frankrike en institution för arbetsförmedling,
arbetsstatistik m. m., upprättad och underhållen
av fackföreningar, stundom också med stöd av
stat och kommun el. av arbetsgivare. Den första
inrättades 1880 i Liège. Därefter följde Bryssel,
Paris samt en mängd andra städer i Frankrike.
De franska a. motsvara i stort sett Folkets hus
i Sverige. Den franska a :s federation uppgick
1903 i Confédération génerale du
t r a v a i 1. Det eng. ord, som motsvarar a., är
Labour exchange och betyder
arbetsförmedlings-anstalt.
Arbetaren, daglig tidning i Stockholm, sedan
1922 organ för den syndikalistiska ”Sveriges
arbetares centralorganisation”. Red. var F. Severin
till 1928, då han efterträddes av Albert Jensen.
Denne avgick i dec. 1950 och fick Evert
Arvidsson till efterträdare.
Arbetarfrågan utgör en sammanfattning av
alla de skilda, i det moderna samhället
framträdande problem, som röra arbetarklassens
ställning, enkannerligen i ekonomiskt och socialt
hänseende, samt hela det komplex av olikartade
strider och tvister, vilka uppstå som följdföreteelser
till dessa problem. A. kan även tas i mera
subjektiv mening, innebärande arbetarklassens egna
strävanden att förbättra sin ställning. Se f. ö.
olika specialartiklar i detta ämne.
Arbetarföreningar, sammanslutningar mellan
arbetare för att främja el. tillvarataga
gemensamma intressen. Sådana föreningar uppkommo
i större mängd först under 1800-talet. De kunna
avse sällskapliga sammankomster, föredrag,
boksamlingar, sjuk- och begravningshjälp,
under-stödskassor o. dyl., kooperation o. s. v., el. ock
äga de karaktären av yrkesföreningar med syfte
att tillkämpa arbetarna förbättrade villkor i fråga
om arbetstid, arbetslön, inflytande i samhället
m. m. — De under förra århundradet uppkomna,
allt mäktigare fackföreningarna ha ställt a. av
äldre typ i skuggan. Sådana fortleva dock
exempelvis i flera av Sveriges städer, ehuru med
jämförelsevis begränsad verksamhet, ss. i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Linköping,
Gävle, Visby, Kristinehamn m. fl. Den största av
dessa är Stockholms a. (bildad 1867). Den äger
värdefull fastighet och betydande
donationsmedel.
Arbetarförsäkring, se Socialförsäkring.
Arbetarförsäkringsfonden har bildats genom i
riksstaten fr. o. m. 1896 gjorda årliga
avsättningar för att skapa möjligheter att bereda
ar
betare pension vid varaktig oförmåga till arbete.
A. togs i anspråk 1914, då den allmänna
pensionsförsäkringen infördes. Den var då 36 mkr.
Arbetarförsäkringskommittén kallas en av
K. m:t 1884 tillsatt s. k. arbetarkommitté, som
1888—89 avgav förslag till lagar rörande
olycksfalls-, ålderdoms- och sjukförsäkring. A:s
förslag ligger till grund för 1891 års lag om
sjukkassor. 1891—93 arbetade den s. k. nya
arbetarförsäkringskommittén.
Arbetaridrottsf örbund, idrottsorganisationer
på klasskampens grund, finnas i åtskilliga
länder. Det första ”röda” förbundet bildades i
Ryssland 1921 under namnet Röda
sportinternationa-len, som sedan fick underavd. i ett flertal länder.
I Sverige bildades 1922 Arbetarnas idrottsförbund,
som anslöt sig till Röda sportinternationalen. Det
sprängdes 1930, då Arbetarnas idrottsunion
bildades. Under 1930-talet ha a. undan för undan
upplösts i de flesta länderna. Efter 2:a
världskriget uppstod Internationella
arbetarsportkom-mittén.
Arbetarinstitut, benämning på läroanstalter, i
vilka åt män och kvinnor av alla
samhällsklasser — särsk. åt dem, som saknat en högre
undervisning under uppväxtåren — meddelas
undervisning i form av populärvetenskapliga
föreläsningar. Det första a. stiftades i Stockholm
1880 på initiativ av dr A. Nyström,
som till maj 1908 var dess föreståndare.
Institutet, som äger egna lokaler, åtnjuter anslag från
stat och kommun. A. finnes på flera andra orter.
Arbetarinternationaler, se International.
Arbetarkammare, intresserepresentation för
arbetare, i motsats till s. k. arbetskammare,
är en inrättning, vald uteslutande bland arbetare
med huvudsaklig uppgift att ge uttryck åt
arbetarnas synpunkter vid socialpolitiska frågors
avgörande. A. upprättades i Österrike 1920. De i
Schweiz och Italien förekommande
”arbetskam-rarna” hä i Schweiz karaktären av
arbetarsekre-tariat och i Italien av fackföreningsutskott.
Arbetarkoloni, på landet belägen anstalt, där
man enligt grundsatsen ”arbete i stället för
allmosa” bereder arbete och lämnar ett tillfälligt
hem åt arbetslösa personer. Systemet vann
framgång, först då den kände filantropen F. von
Bodelschwingh vid Bielefeld 1882 grundade
ar-betarkolonien Wilhelmsdorf. Efter hand har i
Tyskland uppstått ett flertal sådana kolonier.
Jordbruksarbete är den huvudsakliga
sysselsättningen. — A., mer el. mindre liknande de tyska,
finnas i Holland och Frankrike och även bl. a. i
Belgien, Schweiz och England. — I vårt land
finns ingen direkt motsvarighet till a.
Arbetarkommun kallas svenska
socialdemokratiska arbetarpartiets lokala organisation för
tillvaratagandet av arbetarklassens intressen vid
kommunala och politiska val samt övriga
samhällsangelägenheter på den ort, som omfattar dess
verksamhetsområde. Anslutning till partiet sker
genom a. för såväl fackliga och politiska
föreningar (kollektiv anslutning) som enskilda
personer.
Arbetarliberalism, en av gruvarbetare A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>