Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbitrage - Arbitrium - Arbiträr - Arbman, 1. Ernst - Arbman, 2. Holger - Arbo, 1. Carl Oscar Eugen - Arbo, 2. Peter Nicolai - Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Arbitrage—Arboga
710
Arbitrage [-trä’$], fr., utslag av skiljedomare,
ungefärlig uppskattning. Som handelsterm
betecknar ordet en jämförelse mellan de vid olika
börser el. handelscentra rådande kursskillnaderna,
och man använder det knappast annat än i fråga
om växel-, penning- och fondregleringar, där
frågan gäller, var man kan billigast köpa el.
med största fördel avyttra dylika valutor.
Arbftrium, lat., gottfinnande; ett av
skiljedomstol el. skiljemän fällt utslag.
Arbiträr, godtycklig, egenmäktig, tillfällig.
Arbman. t) Ernst Gottfrid A.,
religionshistoriker, indolog (f. 1891 12/4), fil. dr 1922,
doc. i indisk filologi
s. å. och i indisk
filologi och
religionshistoria 1923, allt i
Uppsala, prof, i Stockholm
i religionshistoria
1937. Skr.: ”Rudra,
Untersuchungen zum
altindischen Glauben
und Kul tus” (1922;
gradualavh.),
”Untersuchungen zur
primitiven Seelenvorstellung
mit besonderer
Rück-sicht auf Indien”, I—
II (i Le Monde
Orien
tal 1926 och 1927), ”Tod und Unsterblichkeit
im vedischen Glauben” (i Archiv für
Religions-wissenschaft 1927 och 1928) och ”Seele und
Mana” (ibid. 1931).
2) Erik Holger A., den föreg:s syssling,
arkeolog (f. 1904 V9), fil. dr 1937, doc. vid
Uppsala univ. s. å.,
antikvarie vid Statens
historiska museum
1938, prof, i
förhistorisk och
medeltidsar-keologi vid Lunds
univ. 1945. A. har
framför allt gjort
insatser av
grundläggande betydelse inom
vikingaforskningen.
Bland hans arbeten
märkas ”Schweden
und das karolingische
Reich” (1937) och
”Birka I, die Gräber”
(1940—43), vari A. gjort det framgrävda
Birka-materialet tillgängligt för forskningen.
Arbo. 1) Carl Oscar Eugen A., norsk
läkare och naturforskare (1837—1906). A. är
känd genom sina talrika antropologiska
undersökningar, särsk. rörande utbredningen av
antropologiska typgränser, ss. mellan ”kortskallar”
och ”långskallar” i Norge.
2) Peter Nicolai A., den föreg:s bror,
målare (1831—92). A. studerade i Düsseldorf
och behandlade motiv ur historien, företrädesvis
den norska, och ur den nordiska mytologien.
1863—74 vistades han i Paris, där hans
ämneskrets vidgades — han utförde porträtt-,
land
skaps-, djur- och genremålningar — och hans
teknik uppfriskades. Bland A:s arbeten
märkas-”Valkyrien” (i Nationalmuseum) och
”Äsgårds-rejen” (i norska nationalgalleriet).
Arboga, stad i s. Västmanland, på båda sidor
av Arbogaån, 15 km ovanför dess utlopp i
Mälarfjärden Galten; Västmanlands län; 55,32
km2; 9,262 inv. (1950). På södra sidan löper
en skogklädd bergssträckning utmed ån ej långt
från staden; i norr utbreda sig öppna åkerfält,
här och där avbrutna av låga, skogklädda kullar.
Stadens huvuddel ligger n. om ån. Här ligger
Stortorget med rådhuset, som började byggas
1531 och fick sin nuvarande yttre gestalt 1752
—59. Längre österut, vid Järntorget, ligger
stads-församlingens kyrka, Trefaldighetskyrkan, vars
inre har medeltidsmålningar å väggar och valv
samt prydes med en altaruppsats och flera
intressanta epitafier från 1600-talet. Den är byggd
under medeltidens senare del. N.ö. därom ligger
landsförsamlingens el. S:t Nikolai kyrka, som
härstammar från tidig medeltid.
Stadens centrala delar på båda sidor om ån
äro till största delen bebyggda med gamla,
timrade trähus i högst två våningar, de flesta
gamla köpmanshus med stora gårdar, omslutna
av magasins- och stallängor m. m. och ej sällan
försedda med svalgångar. Vid Nygatan kvarstår
en rest av en medeltida tegelbyggnad under
namnet ”S:ta Karins kapell”. N. och v. om
Stortorget äro f. ö. flera kvarter genomdragna
av medeltida murlämningar. Bland märkligare
timmerbyggnader s. om ån må nämnas ”Crugska
gården” och en gammaldags garverigård. —
Vid hamnen ligger Stureparken med ett
minnesmärke över Sten Sture d. ä:s val till
riksföreståndare i A. 1471. Den snabbt fortskridande
industrialiseringen har medfört tillkomsten av
nya stadsdelar n. och s. om ån samt vid
Kungs-örsvägen. A:s industri omfattar 28 arbetsställen
med över 900 arbetare. Centrala flygverkstaden,
startad 1944, är stadd i stark utveckling. Äldsta
företaget är ab. Arboga mekaniska verkstad.
Vidare märkas ab. Arbogamaskiner och ett par
elektriska fabriker. Av livsmedelsindustri finnas
bl. a. Arboga bryggeri, Arboga margarinfabrik
(den äldsta i landet) samt andelsslakteri.
Dessutom märkas konfektionsfabrik,
vassförädlings-fabriker och tegelbruk. A. ligger vid Köping—
Örebro järnväg och har flygfält. A. har
sam-realskola och sjukhus. Taxeringsvärdet å
fastigheter utgör 46 mkr. Den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick 1949 till
20,985,000 kr. och för svenska ab. till 836,000
kr. — A. stads- och landsförsamlingar utgöra
ett pastorat, Västerås stift, A. kontrakt.
A., som fått sitt namn efter läget vid
en kr ökning av ån (fsv. arboghi, ”åbåge”), var
redan under den äldre medeltiden en ansenlig
ort. Flera nu försvunna kyrkor, ett
franciskan-kloster och ett helgeandshus omtalas i gamla
urkunder. Det för samfärdseln gynnsamma läget vid
en segelbar å mitt i landet gjorde staden till
en ofta anlitad plats för allmänna politiska och
kyrkliga möten. Utom flera rådsmöten och herre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
