Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga - Arboga artiklar - Arboga kontrakt - Arboga landsförsamling - Arboga mekaniska verkstad - Arbogastes - Arbogaån - d’Arbois de Jubainville, Marie Henri - Arborelius, släkt - Arborelius, 1. Olof Ulric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Arboga artiklar—Arborelius
712
Engelbrektsstatyn av Carl Eldh, rest 1935 vid
Trefal-dighetskyrkan i Arboga.
dagar höllos där riksdagar åren 1435, 1436,
1471 och 1517 samt kyrkomöten 1396, 1412,
1417, 1423 och 1474. Riksdagar höllos vidare
1561, då de s. k. Arboga artiklar (se d. o.)
antogos, och 1597 (den märkliga riksdagen
under hertig Karls ledning). Staden var ända in på
1600-talet en av Sveriges mera betydande städer;
vid sidan av handeln blomstrade där under denna
tid ett rikt utvecklat hantverk (harnesksmide,
väverier, urmakerier m. m.). Sedan dess
han-delsområde splittrats genom anläggningen av
bergslagsstäderna Nora och Linde, gick den
starkt tillbaka och har först under senare delen
av 1800-talet genom sin raskt uppväxande
industri återfått något av sin forna ekonomiska
betydelse. — Litt.: Sven Ljung, ”Arboga stads
historia”, I (1950).
Arboga artiklar, en stadga, som av konung
Erik XIV på riksdagen i Arboga 1561 påtvangs
hans bröder och genom vilken den nästan
kungliga makt, som dessa av fadern erhållit i sina
hertigdömen, upphävdes. Invånarna i
fursten-■dömena skulle svärja konungen trohetsed och
krigsfolket i krigstid lyda under hans fältherrar.
•Utan konungens samtycke finge hertigarna ej
inlåta sig i förhandlingar med främmande
mak
ter, ej pålägga skatt el. sammankalla ständerna
till möten. Högsta domsrätten i hertigdömena
skulle tillhöra konungen.
Arboga kontrakt i Västerås stift omfattar
följ, tre pastorat: Arboga stads- och
landsförsamling och Säterbo; Medåker och Himmeta;
Västra Skedvi.
Arboga landsförsamling, kommun i Åkerbo
härad, Västmanlands län, invid Arboga, 70,81
km2; 1,160 inv. (1950). Delen n. om Arbogaån
är en välodlad slättbygd, s. om ån fylles A. av
Käglans utlöpare. 2,362 har åker. I A. ligga
Jäders bruk och egendomen Västerby. Socknens
medeltida kyrka är belägen inom Arboga stad.
En del av Säterbo socken förenades 1947 med A.
A. bildar med Arboga stads församling ett
pastorat i Västerås stift, Arboga kontrakt; ingår i
Medåkers storkommun.
Arboga mekaniska verkstad, Arboga,
tillverkar maskiner för gruvor och anrikningsverk, för
järn-, stål- och metallverk samt smidespressar
och tråddragerimaskiner, kokillgjutna hjul,
kugghjul m. m. Företaget, som etablerades 1856, har
ett aktiekapital av 712,500 kr. och sysselsätter
230 arbetare.
Arboga’stes, romersk fältherre (d. 394), av
frankisk börd. A. försvarade västromerska riket
åt Valentinianus II men bröt med denne och
tillsatte efter hans död 392 en skuggkejsare,
Eugenius. Men den östromerske kejsaren
Theo-dosius ingrep och besegrade A. (394). Eugenius
tillfångatogs och avrättades. A. undkom men
berövade sig kort därefter livet.
Arbogaån, ett av Mälarens viktigaste
tillflöden, utfaller i dess västligaste fjärd, Galten;
vid mynningen Kungsör, 15 km uppåt ån staden
Arboga. Genom Hjälmare kanal står A. i
förbindelse med Hjälmaren. Ån är 145 km och
har ett avvattningsområde av 3,800 km2. Den
uppkommer av två huvudgrenar, Dyltaån, i sitt
övre lopp kallad Rastälven, och Frövi- el.
Vede-vågsån, i övre loppet benämnd Storån, vilken
själv bildas av två, källfloder, Hörksälven och
Nittälven. Vid A. finnes ett stort antal
kraftstationer på sammanlagt c:a 19,500 kW. Ån är
segelbar nedanför Arboga.
d’Arbois de Jubainville [darbcoa’ da $ybavi’l],
Marie Henri, fransk fornforskare (1827—
1910), prof, i keltiska språk vid Collège de
France 1882. Bl. A:s arbeten märkas: ”Histoire
des ducs et des comtes de Champagne”, ”Cours
de littérature celtique”, ”Les premiers hab itants
de 1’Europe” (1877; ny uppl. 1889—94).
Arborelius, släkt, härstammande från
borgar-sonen från Arboga Olaus Petri (1641—82),
vilken blev komminister i Romfartuna.
1) Olof Ulric A., dialektforskare (1791—
1868). A. blev kollega vid Falu trivialskola
1817, var boktryckare där och utgav 1822—28
Fahlu tidning samt blev skolans rektor 1828;
kyrkoherde i Orsa 1830. I sina avhandlingar
”Conspectus lexici linguæ dalecarlicæ” (1813)
och ”Conspectus grammatices linguæ dalecarlicæ”
(1818—22) har han lämnat viktiga bidrag till
kännedomen om dalmålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
