Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arckenholtz, Johan - Arco - Arco, Georg von - Arcos - Arctander, Sofus - Arctia, Arctiidae - Arctic, ab. - Arctictis binturong - Arctium - Arctogaea - Arctomys - Arctostaphylos - Arcturus - Arcuatus - Arcueil-Cachan - Arcus - Arcusfunktioner - Ardabil, Ardebil - Ardala - Ardalan - Ardaschir - Ardea (häger) - Ardea (by) - Ardeb - Ardebil - Ardèche - Ardelan - Ardenne, Manfred von - Ardennerhästen - Ardennerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Arco—Ardennerna
720
honom illa tåld av det franskvänliga nya
hattpartiet. Utdrag ur skriften översändes 1736 till
Fleury, som blev högeligen förbittrad. Efter
hattarnas och den franskvänliga politikens seger
på riksdagen 1738 ställdes A. inför sekreta
utskottet, som nödgade riksrådet att avsätta
honom. Detta drev A. helt över till oppositionen
mot det härskande hattpartiet och gjorde honom
till en mycket verksam agitator. Arresterad 1741
för misstänkta förbindelser med ryske ministern,
kastades han i fängelse och blev dömd till fästning
på obestämd tid. Från
sitt fängelse på Bohus
fästning frigavs han
1743 på prästeståndets
initiativ och deltog vid
riksdagen i
mösspartiets ryska stämplingar
men begav sig 1744
åter utomlands och
blev 1746 av konung
Fredrik I utnämnd till
bibliotekarie och
hovråd i Kassel. Först
efter hattarnas fall
kunde han 1766
återvända till Sverige.
A. har bl. a. författat ”Mémoires concernant
Christine, reine de Suède” (4 dir, 1751—60), vari
meddelas en betydande mängd av Kristinas
egenhändiga brev.
Arco [a’rkå], turist- och luftkurort i n.
Italien, vid floden Sarca nära Gardasjön; 9,000 inv.;
en mycket besökt kurort.
A’rco, Georg von, greve, tysk ingenjör
(1869—1940). A. har gjort grundläggande
uppfinningar inom radiotekniken, bl. a. rörande
avstämda högfrekvenskretsar. A. blev 1903 dir. i
Telefunkenbolaget.
Arcos [ä’kås], förk. för All Russian
Coopera-tive Society Ltd.
Arctander, S o f u s, norsk politiker och
ämbetsman (1845—1924). Urspr. advokat i Nordland
och sedan länsman där, gjorde A. sig som
stor-tingsman (sedan 1878) snart gällande som en
slagfärdig debattör med betydande kunskaper, särsk.
på näringslivets område. Vid ministären
Sverd-rups bildande 1884 blev A. inrikesminister, men
vid ministärens inre splittring avgick A. 1888
jämte två kolleger. Vid de nya valen hösten s. å.
valdes A. som representant för den ”rena
vänstern” och tog verksam del i oppositionen mot
Sverdrup. Förste borgmästare i Bergen 1890, var
han av hänsyn till ämbetet borta från stortinget
1892—99 men återkom 1900 och blev s. å.
told-skriver (tulldirektör) i Kristiania; var
odelstings-president 1903—05. 1905 ingick han i
unionskommittén och drev där den s. k. aktionslinjen.
Vid bildandet av Michelsens samlingsministär
mars 1905 blev han handelsminister. Som
handelsminister kvarstod han även i Lövlands
ministär, med vilken han avgick mars 1908, då han
utnämndes till förste borgmästare i Kristiania.
Han var med om bildandet av ”Frisinnade
vänstern” och blev 1910 för några månader
(febr.—juni) handelsminister i W. Konows
regering. A. återfick därpå borgmästarbefattningen,
från vilken han tog avsked 1920.
A’rctia, Arctiidae, se Björnspinnare.
Arctic, ab., Stockholm och Motala, tillverkar vid
verkstäder i Motala kylskåp och kylapparater enl.
system Plåten-Munters. Därjämte fabriceras lätta
och medelgrova arbeten av plåt. Verksamheten
övertogs 1925 av Elektrolux-koncernen.
Aktiekapitalet är 600,000 kr., antalet arbetare c:a 550.
Arcti’ctis binturo’ng, se Binturong.
A’rctium, se Kardborrsläktet.
Arctogäea, se Arktogea.
ATctomys, se Murmeldjur.
Arctostäphylos, se Mj ölonsläktet.
Arctürus, se Arkturus.
Arcuätus, artnamn på växter med bågböjda
stammar, grenar o. s. v.
Arcueil-Cachan [arkö’j-kajä’], sydlig förstad
till Paris, i dep. Seine; 16,000 inv. Stenbrott,
flygverkstäder. Ruin av en romersk akvedukt.
A’rcus, lat., båge, valv. — A. triumphälis,
triumfbåge. — A. paläti, gombågarna.
Arcusfunktioner, se cyklometriska funktioner.
Ardabil [ärdäbi’l], Ar de b il, befäst stad i
n. v. Persien, 63,000 inv. Livlig handel. Känt
för sina mineralkällor. Vallfartsort med schejk
Sufis’ praktfulla mausoleum.
Ardala, storkommun i Skaraborgs län, v. om
Skara, omfattar socknarna Händene, Härlunda,
Marum, Vinköl, V. Gerum, Synnerby och
Skall-meja; 168,65 km2, 3,346 inv. (1950).
Ardalän [ardä-], Ar de lan, provins i v.
Persien. Huvudort är Sehneh.
Ardaschir, persisk furste (d. 241 e. Kr.),
stiftare av sassanidernas dynasti, störtade 226 de
partiska arsakiderna. 231 inföll A. i romarriket
och tillfogade kejsar Alexander Severus
betydande avbräck.
A’rdea, se Hägersläktet.
A’rdea, by i Latium, 27 km s. om Rom, med
rester av den betydande fornlatinska staden A.
Svenska arkeologiska inst. i Rom har tagit
verksam del i utgrävningar här på 1930-talet.
Arde’b, spannmålsmått i Egypten, Abessinien
och Syrien, av olika storlek på olika platser.
ArdebH, se Ardabil.
Ardèche [ardä’J], dep. i s. ö. Frankrike,
v. om Rhöne; 5,556 km2, 255,000 inv. A. är till
större delen fyllt av Cevennerna och avvattnas
av bifloder till Rhöne, bl. a. Ardèche.
Silkes-och vinodling. Järn och stenkol brytas.
Huvudstad är Privas.
Ardelän, se Ardalan.
Ardenne [-ä’na], Manfred von, baron,
tysk fysiker och radiotekniker (f. 1907), äger ett
privat forskningslaboratorium för radioteknik. A.
har verksamt bidragit till radioteknikens
utveckling och utfört viktiga arbeten vid utvecklingen
av elektronmikroskopet och inom televisionen.
Arde’nnerhästen, se Belgiska hästen.
Arde’nnerna, fr. Ardennes, bergstrakt i
Belgien, Luxemburg samt n. ö. Frankrike, den
västligaste delen av Rhenska skifferbergen.
Geologiskt tillhöra de den yttre skifferzonen av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
