- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
725-726

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arends, Leopold - Arenenberg - Arenga saccharifera - Arenicola - Arenius, Olof - Arensburg, Kuressaare - Arenskij, Anton - Arenstorff, 1. Carl von - Arenstorff, 2. Frederik von - Arent Persson - Areometer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

725

Arenenberg—Areometer

726

O. Arenius: Astronomen Per Wargentin.
Göteborgs museum.

tarskap. Mest känd är han emellertid som
uppfinnare av sitt stenografiska system, vilket
överflyttats till nio olika språk och särsk. i Sverige
fått mycket stor användning.

Arenenberg, slottslikt gods i schweiz. kant.
Thurgau vid Bodensjön, ägt av drottning
Hor-tense och sedan av kejsarinnan Eugénie, som
1906 skänkte det till kantonen.

Are’nga saccharifera, sé Sockerpalm.

Areni’cola, se Sandmasksläktet.

Arenius, Olof, porträttmålare (1701—66),
lärjunge av D. von Krafft. Efter utbildning
företrädesvis i Holland blev A. porträttören på
modet. Han står på övergången från barock till
rokoko. — Av hans porträtt äro de officiella
av riksråd och ämbetsmän mera dekorativa och
ytliga, medan de intimare porträtten äro ärligare
och sträva efter natursanning.

Arensburg, estn. Kuressaare, hamnstad
på ösels s. kust (Estland); 4,500 inv. Badort med
havsbad och gyttjebad. 1645—1710 var A. svensk
fästning. Under 2:a världskriget skadades staden
svårt.

A’renskij, Anton, rysk tonsättare (1861—
1906), kompositionslärare vid konservatoriet i
Moskva 1883, direktör vid kejserliga kapellet i
Petersburg 1895. Bland hans kompositioner
märkas operor, symfonier, en pianokonsert,
kammarmusik, piano-, violin- och violoncellstycken,
sånger m. m.

Arenstorff. 1) Carl von A., dansk general
(1625—76). A., som var född i Mecklenburg,
deltog som svensk officer i trettioåriga kriget och
sedermera i kriget mot Polen och tjänade sig
upp till generalmajor. Han övergick 1673 i
dansk tjänst, där han genast blev generallöjtnant.

I slaget vid Lund 1676 var han danska härens
överbefälhavare. Genom ett överilat
flygelangrepp torde han ha bidragit till den för danskarna
olyckliga utgången. Han sårades dödligt i slaget.

2)Frederik von A., den föreg:s bror,
dansk general (1626—89). Efter att ha varit i
svensk tjänst övergick han 1661 i dansk tjänst,
där han slutligen blev generalmajor. I slaget vid
Lund anförde A. med mycken duglighet danska
härens högra flygel och måste, sedan brodern
sårats, övertaga överbefälet men kunde icke rycka
till sig segern och ledde återtåget på ett
olyckligt sätt. 1678 måste han övertaga befälet för
den bristfälligt utrustade expeditionen till
Kristianstads undsättning och gjordes sedan till
syndabock för alla begångna fel och dömdes från liv,
ära och gods. Domen mildrades, och han togs
åter till nåder. Han blev senare general över
kavalleriet.

Arent Persson (d. omkr. 1548). A. är känd
för sitt försök att tillfångataga Gustav Vasa
under dennes äventyr i Dalarne. De utstofferade
historierna om honom sakna emellertid stöd i de
tidigare källorna. Känt är, att A. innehade
betydande egendomar i Dalarne, bl. a. Granhammar
och Ornäs, som han erhållit med sin hustru
Barbro Stigsdotter. Vidare vet man, att han vid
olika tillfällen understödde Gustav Vasa i
Dalarne och att han 1534 blev häradshövding i
Bro hd.

Areometer, sänkvåg, instrument för
bestämmande av fasta kroppars och vätskors specifika
vikt. Man skiljer mellan viktsareometrar,
huvudsaki. använda för fasta kroppar, och
skalareomet-rar, mest använda för vätskor. Av
viktsareometrar är den nicholska
vanligast. Den utgöres av en ihålig flytkropp a,
nedtill och upptill
b och d. Den övre
är förenad med
flyt-kroppen medelst en
smal metallstav med
ett märke vid c. I
den nedre b är
insmält en viss mängd
bly, vilket tjänar till
barlast. Bestämning
av spec. v. hos en
fast kropp utföres
sålunda. Den fasta
kroppen lägges på
övre vågskålen, och
densamma belastas
med vikter = pi g,
tills märket vid c
just berör
vätske

ytan. Den fasta kroppen borttages, och
skålen belastas med vikter = p2 g, tills
märket ånyo berör vätskeytan. Skillnaden mellan
pa och pi är den fasta kroppens vikt; sedan
lägges kroppen i undre vågskålen, och övre
vågskålen belastas ånyo, tills c når vätskeytan, med
P3 g. Är kroppen lättare än vatten, vändes undre
vågskålen och upphänges vid b, och kroppen
lägges under vågskålen och nedtryckes så i
vatt

Nicholska viktsareometern
(t. v.) och skalareometer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free