Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Areometer - Areopagen - Arequipa (departement) - Arequipa (stad) - Ares - Areschoug, 1. John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Areopagen—Areschoug
728
net. Skillnaden mellan p3 och pi är lika med
vikten av den volym vatten, som kroppen
undantränger, och anger således dess volym. Specifika
, P2–pl
vikten blir da vikten genom volymen = ––.
P3 — pi
Skalareometern, oftast benämnd endast
areometer, utgöres av en ihålig flytkropp,
nedtill försedd med en kulformig del,
innehållande en barlast av blyhagel el. kvicksilver,
och upptill en smal, cylinderformig del, spindeln,
vari skalan är anbragt. Skalan kan vara
graderad på olika sätt, kan dels direkt ange spec. v.
(densimeter), dels volymen av den undanträngda
vätskemassan (volymeter). Utom dessa skalor
finnas andra villkorligt definierade
areometer-skalor, ss. de av Baumé, Brix, Beck, Cartier,
Twaddle o. a. införda, av vilka den bauméska
skalan (bé-skalan) fått vidsträckt användning.
Vid vätskor lättare än vatten fastställes denna
skala genom att nedsänka a. i 10 °/o
koksaltlösning och beteckna den punkt, till vilken a.
sjunker, med o samt den punkt, som erhålles i rent
vatten, med io, dela avståndet i io lika delar och
fortsätta samma gradering uppåt och nedåt på
spindeln. För vätskor tyngre än vatten bestämmes
o-punkten i rent vatten och i o-punkten i io°/o
koksaltlösning. Utom a., avsedda för allmänt
bruk, finnas sådana för speciella ändamål,
t. ex. alkoholmeter, lutprovare,
mjölkprovare, saltprovare, s y r
e-p r o v a r e, ölprovare.
Areopagen, ”Areskullen”, en kal och skrovlig
klippmassa i Aten, v. om Akropolis. På detta
berg sammanträdde den berömda domstol, som
själv kallades A. liksom berget. I äldre tider var
den icke blott domstol utan utövade även en
omfattande regeringsmyndighet. Sedan
inskränktes denna dess makt, men ännu under perserkriget
(i början av 400-talet f. Kr.) kunde den ingripa
Areopagen med Akropolis i bakgrunden.
Arequipa. I bakgrunden vulkanen Misti.
i statsstyrelsen och ägde fortfarande att
kontrollera lagarnas helgd och ämbetenas lagenliga
förvaltning. Under den genomförda demokratiens
tid i mitten av 400-talet fick den vidkännas nya
inskränkningar i sin befogenhet. Men den
bibehöll alltjämt domsrätten i mordprocesser av
svårare art. I äldre historisk tid och ännu under
300-talet f. Kr. bestod domstolen, vars ledamöter
kallades areopagiter, av de avgångna
arkonterna, vilka sutto där för livstid. —
Uttrycket användes stundom i överförd betydelse:
(vitter) domstol.
Arequipa [aräki’pa], dep. i s. Peru, vid kusten.
56,842 km2; 308,000 inv.
Arequipa [aräki’pa], huvudstad i dep. Arequipa,
s. Peru, i en vacker floddal, 2,300 m ö. h., vid
foten av vulkanen Misti; omkr. 93,000 inv. A.
ligger vid järnvägen Mollendo—Cuzco. A. har en
vacker katedral, ett univ., grundat 1827, och ett
observatorium. Fabriker för ylle- och
bomullsvaror samt järnvägsverkstäder. A. är ett viktigt
centrum för ullhandeln. Flygstation. A. har
upprepade gånger varit utsatt för jordbävningar,
särsk. förödande åren 1600, 1868 och 1877- I
stadens närhet finnas heta mineralkällor.
A’res, stridens gud hos grekerna, son till Zeus
och Hera; motsvarar romarnas Mars. Han
företräder krigets vilda, barbariska sida. Men
hjälten Diomedes lyckas med hjälp av Athena —
representant för den högre, intelligenta
krigskonsten — såra honom, varvid han skriker lika
högt som nio el. tio tusen man. A. var Afrodites
älskare. Efter honom har Areopagen sitt namn.
A. framställes i den äldre grekiska konsten
som en skäggig, väpnad krigare, i den yngre
som en kraftig yngling. Den berömdaste statyn
är A. L u d o v i s i i Nationalmuseet i Rom.
Till Polykleitos’ skola hör den stående s. k. A.
Borghese i Louvren i Paris. Se bild nästa
sida.
Areschoug [-skög]. 1) John Erhard A.,
algo-log (1811—87), fil. dr 1838, e. o. prof, i botanik
i Uppsala 1858, ord. prof. 1859—76. A. gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
