Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argonauterna - Argonnerna, Argonneskogen - Argos (stad) - Argos (jätte) - Argostolion - Argot - Argulus - Argument - Argument (matematik) - Argumentation - Argun - Argus (jätte) - Argus (veckoskrift) - Argus (tidning) - Argus (finländsk tidskrift) - Argusfasan - Argusögon - Argyll (titel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Argonnerna—Argyll
748
sina trolösa män och nu vänligt mottaga a.
Vid framkomsten till Kolchis fordrar lason
skinnet av konung Aietes. Denne lovar att
utlämna det, om lason kan spänna hans
eldsprutande, kopparhovade tjurar för plogen, med
dem plöja ett stycke land och däri utså
drak-tänder, som Aietes skulle giva honom. Med
biträde av Medea, Aietes’ trollkunniga dotter,
lyckas lason betvinga tjurarna. Då av de
utsådda draktänderna vapenklädda män uppväxa,
kastar han på Medeas råd en sten bland dem,
varpå de nedhugga varandra. Men Aietes vill
icke hålla sitt löfte. Då röva lason och Medea
under natten bort vädursskinnet, sedan de sövt
draken, varefter alla fly på Argo.
Efter en mängd underbara öden återkomma
a. till lolkos, där Medea hjälper lason att
hämnas på Pelias.
Argo’nnerna, Argonneskogen,
skog-bevuxen, höglänt trakt i n. ö. Frankrike mellan
Meuse och Aisne. De nå en höjd av 300—400
m och genomskäras av djupa dalgångar.
Under 1 :a världskriget var denna
svårframkomliga skogstrakt skådeplatsen för mycket
intensiva strider. Efter Marneslaget i början av
sept. 1914 fortgick här under 4 år ett förbittrat
ställningskrig. ) ’
A’rgos, grek, stad på n. ö. Peloponnesos, i
nomos Argolis och Korint, 5 km från kusten,
vid järnväg; 12,000 inv. Storartade ruiner. — A.
är en urgammal stad. A. var anlagt på en torr
slätt nära havet och vid foten av en brant klippa,
Larissa (289 m), på vilken stadens borg var
belägen.
A’rgos (lat. A’rgus), en jätte med hundra
ögon, av vilka alltid några vakade. A. sattes
av den svartsjuka Hera till väktare över den
till en ko förvandlade lo, till vilken Heras
make Zeus hade fattat kärlek. Men på Zeus’
uppdrag insövde guden Hermes med tonerna
av sin flöjt alla jättens ögon och avhögg därpå
hans huvud med sitt svärd.
Argosto’lion, stad på västkusten av joniska
ön Kefallenia, Grekland. 8,000 inv. Ryktbart för
sina vattenkvarnar, drivna av det genom klyftor
inrusande havsvattnet. God hamn. Export av
korinter, vin och olja.
Argot [argå’], fr., slangspråk.
A’rgulus, se Karplöss.
Argume’nt, lat. argume’ntum, skäl,
bevis-ningsgrund. — Argume’ntum ad ho’minem, lat.,
skäl, som särsk. pa viss person kan verka
övertygande el. åtminstone förhindra motsägelse. —
Argume’ntum ad rem, lat., sakskäl. — Verb-,
Argumentera.
Argume’nt, se Funktionsteori.
Argumentation, bevisföring.
Argun, flod i Östasien, en av Amurs
käll-floder, genomflyter Dalai-nor och bildar därpå
grans mellan ryska Asien och Manchuriet.
A’rgus, jätte, se Argos.
A’rgus, veckoskrift, se Dalin, O. von.
A’rgus, ”politisk litterär och commerciell tid-
Argusfasaner.
ning” (nov. 1820—aug. 1836), var fortsättning
av Anmärkarne och redigerades av dess
båda redaktörer Georg Scheutz och Johan
Johansson, vilken senare snart blev den egentlige
utgivaren. A. var på 1820-talet Sveriges mest
betydande politiska tidning. Dess kritik av
”styrelsesystemet” ansågs av regeringen
förgriplig och smädlig. A. blev därför snart utsatt
för täta indragningar, vilkas åsyftade verkan
emellertid förtogs genom nya tillståndsbevis,
erhållna efter mindre namnförändringar (A. den
andre, den tredje, Nya A. etc.). En allvarlig
konkurrent fick A. i L. J. Hiertas ”Aftonbladet”
från 1830. A. gick sedan tillbaka för att 1836
upphöra.
A’rgus, finl. tidskrift, se Nya Argus.
A’rgusfasän, Argusiänus a’rgus,
förekommer i Siarn, på Malackahalvön och på Sumatra.
Tuppen är mycket ståtlig. Vingarnas
handpennor ha blå skaft och ett rödbrunt, vitspräckligt
längsband på innerfanet, armpennorna äro starkt
förlängda, vitskaftade samt ha en längsrad med
stora, rödgula ögonfläckar. De mellersta
stjärtfjädrarna äro meterlånga med vita, svartkantade
fläckar. Hönan, som är betydligt mindre än
tuppen, har en enklare, brunspräcklig dräkt. A.
är en utpräglad urskogsfågel. Under
parnings-tiden dansar tuppen med utbredda vingar för
hönorna och visar sin fulla prakt.
A’rgusögon, misstroget vaksamma ögon.
Hän-syftar på grek, mytologiens hundraögde jätte
Argus (se Argos).
Argyll [ägåi’l], skotsk adelstitel inom släkten
Campbell. Earltiteln erhölls 1457,
markis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
