Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkimedes, Archimedes - Arkimediska principen - Arkimediska skruven el. vattensnäckan - Arkipelag - Arkipterygium, urfena - Arkitekt - Arkitektonisk - Arkitektur - Arkitekturmåleri - Arkitrav - Arkiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Arkimediska principen—Arkiv
768
drag bevarats till senare tid. A. synes ha
till-bragt större delen av sitt liv i sin födelsestad,
Syrakusa. Han ägnade sitt liv åt vetenskapliga
arbeten men kom, genom det praktiska livets
krav, att visa prov på sin genialitet även på
andra områden. Det förtroliga förhållande, i
vilket han stod till konung Hieron och dennes
son Gelon, torde även mer än en gång tvungit
honom ut ur studerkammaren att stå till tjänst
med råd och dåd. Han gjorde sålunda en mängd
mekaniska uppfinningar, vilka förskaffade honom
hans samtids beundran. Bland de uppgifter, som
sålunda hänskötos till A., har den s. k.
kronbe-räkningen blivit en av de mest berömda. Konung
Hieron, som hos en guldsmed låtit förfärdiga
en guldkrona, ville få utrönt, utan att kronan
skadades, huruvida densamma var av rent guld
el. till äventyrs innehöll en tillsats av silver.
Traditionen förmäler, att A. vid ett tillfälle, då
han skulle nedstiga i ett till brädden fyllt
badkar, kom att tänka på att det undanträngda
vattnets volym var lika med den i vattnet nedsänkta
kroppsdelens och därigenom plötsligen fick
lösningen av problemet klar för sig. I
förtjusningen häröver gav han sig ej tid att kläda på
sig utan ilade genast hem under utropet: heureka!
(”jag har det! jag har det!”). En annan av A:s
uppfinningar var den arkimediska
skruven (se d. o.).
Under Syrakusas belägring av romarna år 212
kommo A:s kunskaper och uppfinningsrikedom
väl till pass; han inrättade bl. a. kastmaskiner.
Under det tumult, som följde på stadens
intagande, blev A. dödad; enligt en sägen blev han
överfallen, medan han lugnt stod och ritade
geometriska figurer i sanden.
Arkimediska principen, den grundlag i
hydrostatiken, enligt vilken en kropp, som
delvis el. helt nedsänkes i en vätska, förlorar så
mycket av sin vikt, som den av kroppen
undanträngda vätskemassan väger.
Arkimediska skruven el. vattensnäckan,
ett i
korkskruvsform vridet och i
båda ändarna öppet
rör. Nedsänkes
instrumentet i vatten
och lutas mot
vertikalen i en vinkel,
som är större än
skruvens
stignings-vinkel, så tvingas
vid dess
kringvrid-ning vattnet att
strömma genom röret och flyta ut ur den övre
mynningen. A. användes bl. a. i Egypten för
konstbevattningsändamål.
Arkipelag, ”det förnämsta havet”, betecknar
företrädesvis Grekiska arkipelagen, det
örika Egeiska havet. I allm. ett hav el. en
skärgård, rik på öar.
Arkiptery’gium, ur fena, den av zoologen
Gegenbaur antagna ursprungliga bildning, från
vilken de pariga extremiteterna hos
ryggradsdjuren skulle ha utvecklats.
Arkitekturmåleri; östergatan och domkyrkan i Lund
år 1827, målning av G. W. Palm 1868. Lunds univ.
konstmus.
Arkite’kt, person, som vetenskapligt studerat
byggnadskonsten i dess helhet och praktisk
utövar densamma genom att uppgöra ritningar till
byggnader samt leda och övervaka dessas
utförande. I Sverige sker den tekniska utbildningen
vid Tekniska högsk. el. vid Chalmers tekniska
högsk. i Göteborg och den konstnärliga vid
Konsthögsk.
Arkitektonisk, som har avseende på, tillhör
el. sammanhänger med byggnadskonsten i
allmänhet el. en enskild byggnads estetiska
utformning, betraktad i samband med dess konstruktion.
Arkitektür, byggnadskonst; byggnadssätt. Se
Byggnadskonsten.
Arkitekturmåleri, den art av målarkonsten,
som till huvudföremål för framställningen väljer
byggnadskonstens alster. A., som under
senantiken flitigt nyttjades för dekorativ utsmyckning
av rum och pelargångar m. m., framträdde i
nyare tid ss. en särskild konstart först på
1600-talet hos flamländarna med Neefs, hos
holländarna med Steenwyck, E. de Witte m. fl. samt på
1700-talet i den venezianska skolan med Ant.
Canale och Canaletto. Bland svenska
arkitekturmålare må nämnas Palm, Scholander och
Odel-mark samt dessutom åtskilliga arkitekter (Clason,
Boberg m. fl.).
Arkitrav (grek, och lat. ”huvudbjälke”), den
omedelbart på kapitälet vilande och således
understa, bärande delen av ett antikt taklistverk.
Arkiv, urkundsamling; byggnad el. rum, där
urkunder och handlingar förvaras; ämbetsverk,
Arkimediska skruven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
