Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armbindel - Armborst - Armbåge - Armbågsled el. armled - Armcojärn - Armé - Arméartilleriregemente - Arméchef el. chef för armén - Arméfördelning - Arméfördelningsområde - Arméförvaltningen - Armégrupp - Arméhundväsendet - Arméingenjörkåren - Arméinspektionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Armborst—Arméinspektionen
780
Armborst med gåsfotspännare.
skaffa ett igenkänningstecken för ett större
antal personer, tillhörande samma parti el.
organiserade för gemensamt uppträdande. Typiskt
härför är anläggandet av den vita bindeln på
vänstra överarmen av alla dem, vilka 19 aug.
1772 vid Gustav III:s statskupp ville följa
konungen. — Som trafikskyddsmedel ha blinda och
döva gul a. med för blinda en rad svarta
rund-lar och för döva 3 svarta rundlar inom en svart
cirkel.
Armborst, ett skjutvapen, som användes under
forntiden och medeltiden och bestod av en
skaf-tad pilbåge, vars sträng löpte över en ränna i
skaftet, genom vilken projektilen fick sin
riktning. A. spändes genom en särsk. hävstångs- el.
vevinrättning. Ur detsamma skötos först pilar,
men sedermera nyttjades även blykulor. — Ett
liknande redskap användes under 1 :a världskriget
för att slunga handgranater.
Armbåge, mötespunkten på armens yttersida
mellan över- och underarmen. I vidsträckt
bemärkelse innefattar den ändknölarna av de tre
armbenen med å dem befintliga ledytor samt
omgivande mjukdelar. Vanligen menar man
dock med armbåge blott den vid böjning
starkast framspringande av dessa benknölar. Det
är den utdragna övre ändan av armbågsbenet,
Ä denna fäster sig senan för underarmens
tre-hövdade sträckmuskel.
Armbågsled el. a r m 1 e d, leden mellan
över-och underarmen.
Armcojärn, basisk martinmetall med mycket
låg kolhalt. Namnet är bildat av initialerna i
American Roll Mill co., som urspr. tillverkade a.
Armé kallas i vidsträckt bemärkelse
sammanfattningen av en stats hela krigsmakt till lands
(benämningen liktydig med här och
härsmakt). I mera inskränt bemärkelse betecknar
ordet en stor underavdelning av dessa
stridskrafter. Arméerna kunna benämnas dels efter sitt
ändamål (fältarmé, reservarmé,
inneslutningsar-mé), dels med nummer (1 :a armén o. s. v.), dels
efter sammansättningen (pansararmé), dels efter
väderstrecken (nordarmén, östarmén), dels
slutligen efter landsdelar, floder el. dyl.
En större armé delas i armékårer, en
mindre i divisioner (fördelningar) och
brigader. — Under 1 :a världskriget blev det till
följd av de i fält stående truppmassornas storlek
nödvändigt att sammanföra a. till
armégrupper. Armégrupperna benämndes efter sin
befälhavare, efter sin plats (högra, mellersta), efter
ett landskap el. dyl. — I Sverige var a. tidigare
det högsta operativa förbandet. Sedan 2 :a
världskriget benämnes detta förband armékår.
Arméartilleriregemente kallades i Sverige
1927—42 det art.-regemente, som vid mobilisering
uppsatte art.-förband inom en armé vid sidan av
förband inom fördelningar m. m.
Arméchef el. chef för armén, enl. 1936
års försvarsordning tillkommen befattning som
försvarsgrenschef för lantstridskraftema i fred.
Arméfördelning var 1889—1942 benämning
på den högsta truppenheten inom svenska armén;
motsvaras numera av ett militärområdes
trupper. A. var därjämte en operativ enhet, med
viss ständig indelning, samt slagenhet. A.
ersattes 1936 av fördelningen som slagenhet, vilken
ingår i den operativa enheten armékår.
Arméfördelningsområde, den högsta enheten
vid den militärterritoriella indelningen av Sverige
under tiden 1892—1936.
Arméförvaltningen, som 1865 ersatte
Krigskollegium, organiserades som ett centralt
ämbetsverk, som nämast under konungen utövade högsta
ledningen av förvaltningen för hela
krigsmakten till lands. Verket utgjordes av artilleridep.,
fortifikationsdep., intendentsdep.,
sjukvårdsstyrelsen samt civila dep. Från 1944 omorganiserades
A. till att under K. m:t utöva högsta ledningen
i tekniskt och ekonomiskt avseende endast över
tyg- och intendenturförvaltningen vid armén utom
kassa- och medelsredovisning. Fortifikations- och
Sjukvårdsstyrelserna samt Civila dep. infogades i
Arméns fortifikationsförvaltning, Försvarets
sjukvårdsförvaltning och Försvarets civilförvaltning.
Chef för A. är sedan 1944 chefen för armén.
Souschef är antingen generalfälttygmästaren el.
generalintendenten, chefer för A:s tyg-, resp,
intendenturavd. A. har därjämte en civildepå.
Armégrupp, se Armé.
Arméhundväsendet i Sverige skapades 1936.
Det handhas av arméhundchefen med
underlydande personal och omfattar arméhundskolan,
förlagd till övergård nära Sollefteå med
arméhundgården, samt truppförbandshundgårdama.
Enl. lag av 1945 äro alla till försvarstjänst
användbara hundar underkastade en förberedande
uttagning redan i fredstid. Riket är för
ändamålet indelat i med inskrivningsområdena
sammanfallande hunduttagningsområden.
Arméingenjörkåren, upprättad 1947—48,
innefattar den ingenjörpersonal som var knuten till
Arméförvaltningens tygavdelning, samt
ingenjörer vid vissa arméns staber och truppförband.
A. har som chef arméöverdirektören och om
fattar i övrigt armédirektörer av 1 :a och 2:a
graden, arméingenjörer m. fl.
Arméinspektionen, organiserad 1942—48 med
uppgift att biträda arméchefen vid
handläggning av ärenden främst rörande arméns
utbildning. A. lydde under arméinspektören och
omfattade förutom en centralavd. infanteri- och
ka-valleriavd., pansar-, art.-, luftvärns-, ingenjör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
