Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armenisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Armenisk konst
788
Armenisk konst Armenien har under äldre
tid att uppvisa en särdeles rik och för hela
konstutvecklingen synnerligen betydelsefull
konstalstring. Detta gäller i första hand arkitekturen.
De viktigaste armeniska monumenten tillhöra i
stort sett tiden mellan 500-talet och 1000-talet
e. Kr. Med hänsyn till kyrkoarkitekturen kunna
de delas upp i tre huvudgrupper: längsriktade
tunnvalvsbyggnader, centralbyggnader med kupol
och längsriktade kupolbyggnader.
Inom den första gruppen märkes, förutom
några smärre enskeppiga kyrkor, ett antal kyrkor
med tre lika höga skepp (s. k. halltyp). Däremot
är endast en basilikal kyrka (d. v. s. med lägre
sidoskepp) känd från området. Tvärskepp saknas
hos dessa byggnader. Samtliga centralbyggnader
äro konstruerade med strävnischer, som äro
avsedda att från alla håll mottaga trycket från
kupolen. Detta system har i Armenien fört till
en eljest okänd variant form med smärre
strävnischer även i byggnadens hörn, ss. i
Hripsime-kyrkan i Edschmiatsin (618). Ett sällsynt
storslaget byggnadsverk har gått förlorat i
palatskyrkan i Zwarthnotz från 600-talets mitt, vars
utseende kan rekonstrueras på grundval av
utgrävningar. Tre av de fyra nischer, som omgåvo
centralrummet, öppnade sig med
kolonnställningar mot en rund omgång. I ö. låg en fyrkantig
utbyggnad, som dock endast innehöll några
birum. Ytterligare ett par senare kyrkor av
denna idealiskt klara rumsgivning har funnits. Av
de längsriktade kupolbyggnaderna märkas den
genom utgrävning kända Gregoriuskyrkan i
Dwin (606). Den är den äldsta och märkligaste,
medan den något senare katedralen i Thalin f. n.
gör det mäktigaste intrycket. De s. k.
korskupol-kyrkoma, som utvecklats ur strävnischlösa
kupolfyrkanter, äro företrädda av flera ståtliga
exem
plar, bland vilka katedralen i den gamla
kunga-staden Ani är ett av de ståtligaste och senaste
(omkr. 1000). En underform av korskupolkyrkan
utgör korskupolbasilikan, som har smalare och
lägre sidoskepp. Exempel härpå är Sergiuskyrkan
i Tekor — sannolikt Armeniens äldsta bevarade
kyrkobyggnad, uppförd omkr. 486. Säregen för
Armenien är också den enskeppiga kupolhallen.
Av profanarkitektur finnas mäktiga palatsruiner i
Ani, och i Zwarthnotz ha samtidigt med kyrkan
framgrävts resterna av ett vidsträckt palats från
600-talet.
Gregoriuskyrkan i Zwarthnotz. Rekonstruktion.
Frälsarkyrkan i Ani. 1000-talet. Se även bild vid Ani.
Achtamars klosterkyrka på en ö i Vansjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
