- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
789-790

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armenisk konst - Arméns brevskola - Arméns fabriker och tygverkstäder - Arméns flotta - Arméns fortifikationsförvaltning - Arméns indelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

789

Arméns brevskola—Arméns indelning

790

Den armeniska kupolen, vilken behärskar
kyr-koarkitekturen och även spelar en framträdande
roll i palatsen, är, utom i några få undantagsfall
(sex- och åttpass), konstruerad på kvadraten.
Visserligen finnas inga säkert daterade kupoler
före 500-talet, men den oerhört rika
mångfaldigheten hos arkitekturen efter denna tid fordrar
med nödvändighet en organisk inre utveckling.
På grund av kristendomens erkännande i det
romerska riket medförde 400- o. 500-talen en stark
påverkan från byggnadskonsten i väster och
sydväst, vilket yttrade sig i att den längsriktade
kyrkobyggnaden, som där var hemmahörande,
trängde in i den armeniska konsten. På 600-talet
inträdde så en reaktion mot det utländska
inflytandet, vilket resulterade i dessa nya
blandformer av riktningsbyggnader med kupol;
dessutom uppnådde den nationella armeniska
centralarkitekturen en blomstring, som ännu är tydligt
skönjbar i de bevarade monumenten, och som
framemot år 1000 upplevde en rik eftersommar
med Ani som centrum. Efter denna tid avtog så
småningom byggnadsverksamheten. Redan på
600-talet uppträder en kapitälform, som starkt närmar
sig det romanska tärningskapitälet, och vid samma
tid finner man i exteriören blindarkader el.
kraftigt skuggverkande triangelskåror. På 800-talet
börjar utvecklingen av rundbågsportalen med
av-trappningar för att på 1 ooo-talet stå fullt färdig.
Samtidigt uppträder den ”gotiska” knippepelaren.

Vid sidan av den armeniska arkitekturens
imponerande verkan och betydelse spela övriga
konstarter en mycket underordnad roll. Av
monumentalmåleri ha här och var torftiga rester
bevarats, vilka visa ett starkt bysantinskt
inflytande. Från Bysans och Syrien är även
hand-skriftsmåleriet påverkat. Först på 1200-talet
uppstår ett till senaste tid bevarat nationellt
ar-meniskt handskriftsmåleri, särsk. karakteriserat
av de ursprungi. bysantinska s. k.
fisk-fågelinitialerna. Den skulpturala bildkonsten
begränsar sig huvudsaki. till utsmyckningsdetalj er å
kyrkoexteriörerna, varvid framför allt
klosterkyrkan i Achthamar på en ö i Vansjön kommer
i betraktande.

Arméns brevskola, se Försvarets brevskola.

Arméns fabriker och ty g verkstäder ha
numera till huvudsaki. uppgift utförande av
reparationsarbeten. Detta sker vid tygstationer
(Stockholms, Bodens, Karlsborgs och Gotlands) och
tyganstalter vid ett antal truppförband, vid
signalverkstäderna i Stockholm samt slutl. vid andra
smärre tygverkstäder vid flertalet truppförband.

Arméns flotta. År 1756 avskildes på förslag
av A. Ehrensvärd skärgårdsfartygen från den
egentliga örlogsflottan under namn av ”arméns
flotta”, vars förste chef Ehrensvärd blev. 1766
sammanslogos de båda flottorna åter. 1770
upprättades ”arméns flotta i Finland”. Denna,
förlagd till Sveaborg, under namn av finska
eskadern, och galäreskadern i Stockholm, under namn
av svenska eskadern, förenades 1777 till en kår,
”arméns flotta”. Sina förnämsta lagrar vann
denna flotta i 1788—90 års ryska krig i striderna

vid Fredrikshamn och Svensksund. 1824
förenades a. med örlogsflottan.

Arméns fortifikationsförvaltning,
omorganiserad 1928, se Fortifikationsförvaltningen.

Arméns indelning i fred är i 7
militärområden, omfattande dessa områdens dels
militärbe-fälsstaber och trupper, dels försvarsområden.
Arméns regementen och kårer äro fördelade på
militärområdena (milo) sålunda: I. milo: I 6, I 7,
I 11, 1 12, K 2, P 2, A 3, A 6, Lv 4, Ing
2 och T 4; II. milo: I 5, I 14. I 21, A 4,
Lv 5 och T 3; III. milo: I 15, I 16, I 17, K 3,
P 4, A 2, Lv 1, Lv 6, S iSk och T 2; IV. milo:
I 1, I 4, I 8, K 1, P 1, P 3, A 1, Lv 2, Lv 3, Ing 1,
S 1 och T 1; V. milo: I 2, I 3, I 13, A 9 och
T 2N; VI. milo: I 19, I 20, JS, K 4, A 5, A 8,
Lv 7, Ing 3 och S iB VII. milo: I 18, P iG,
A 7 och Lv 3G.

MILITÄROMRÅDENAS

STABER ochTRUPPER

SAMT

FÖRLÄGGNINGSORTER

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free