Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arminius - Arminius, Jacob - Armitage, Edward - Armitage, Thomas - Armled - Armorica - Armorikanska bergskedjan - Armour, Philip Danforth - Armpennor - Armpolyp, Hydra - Armsby, Henri Prentiss - Armstrong, Edward Frankland - Armstrong, Edwin - Armstrong, Hamilton Fish - Armstrong, Martin Donisthorpe - Armstrong, William George - Armtäckare - Armveck - Armödla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Arminius—Armödla
800
Han hade även att kämpa mot sina stamfränder,
bl. a. mot Segestes, vars dotter Thusnelda han
rövat och äktat. År 17 utbröt ett krig mellan
A. och markomannerna. Striden betecknades som
oavgjord men ledde till markomannerkonungen
Marbods fall.
Armi’nius, Jacob, se Arminianer.
Armitage [ä’mitéid%], Edward, engelsk
historiemålare (1817—96), elev av Delaroche. I
hemlandet utförde han fresker, bl. a. i
parla-mentshuset i London och i katolska kyrkan i
Islington, utmärkta av en kraftfull, monumental
stil. Han utförde även oljemålningar med
historiska, mytologiska och bibliska motiv samt
batalj- och genremålningar.
Armitage [ä’miteid$], Thomas, engelsk
blindfilantrop (1824—90). Han var läkare i
London till 1860 och ägnade sig därefter åt de
blinda, vilkas undervisning han fullständigt
omdanade. Han grundade föreningar för de
blindas bistånd och skrev ”Education and employment
of the blind” (1871).
Armled, se Armbågsled.
Armörica (av ett keltiskt ord, ”kustlandet”)
kallades på Caesars tid Galliens kust mellan Seine
och Loire, d. v. s. Normandie och Bretagne.
Armorikänska bergskedjan, en gammal, under
senare delen av stenkolsperioden och den
per-miska perioden uppbyggd bergskedja, numera till
största delen förstörd och bortdenuderad. Av a.
finnas ännu stycken kvar i franska centralplatån,
Normandie, Bretagne, Cornwall samt i s. Irland.
Den var samtidig med den variskiska
bergskedjan.
Armour [ä’mä], Philip Danforth,
amerikansk köpman (1832—1901). Han grundade
1863 i Milwaukee en fläskförpackningsfirma, som
1870 överflyttades till Chicago och fick namnet
A. & co. och snabbt utvecklades till världens
kanske största livsmedelsaffär. A. upprättade det
efter honom uppkallade tekniska institutet i
Chicago. — A:s son, Jonathan Ogden A. (1863
—1927) blev vid faderns död chef för Armour
& co, som utvecklades till väldig omfattning.
Armpennor, de fjädrar i en fågelvinge, vilka
sitta fästa vid armbågsbenets yttre kant.
Armpolyp, H y d r a, ett till
färskvattenspoly-perna hörande släkte,
som givit namn åt en
stor underordning i
systemet, Hydroidea.
Det intager lägsta
rummet i systemet.
A. utgöres av en
enkel, av tvenne
cellskikt bildad säck
med den av smala
tentakler omgivna
munnen i ena ändan,
under det att djuret
sitter fästat med den
andra. Hydran är
vanlig i våra
sötvatten.
Armsby [ä’mzbi], Henri Prentiss,
amerikansk djurfysiolog (1853—1921). Han var
föreståndare för inst. för näringsfysiologi och
ut-fodringslära i Pennsylvania 1897—1921 och
utförde där ett banbrytande forskningsarbete över
nötkreaturens energiomsättning. Från A.
härstammar begreppet nettoenergi, den del av
det upptagna fodrets energimängd, som kan
komma djurkroppen till godo för dess underhåll
och för framställning av animaliska produkter.
Armstrong [ä’mstråij], Edward
Frankland, engelsk kemist (1878—1945), en av vår
tids största kännare av sockerarternas kemi. Inom
sitt område har han bedrivit högst värdefulla
undersökningar; han samarbetade därvid delvis
med sin fader, den framstående kemisten prof.
Henry Edward A.
Armstrong [ä’mstråjj], Edwin, amerikansk
fysiker (f. 1890), dir. för Institute of Radio
Engineers och prof, vid Columbia University.
A. har gjort viktiga uppfinningar, särsk. inom
radiomottagartekniken, bl. a. den
superregenerativa mottagaren och superheterodynen.
Armstrong [ä’mstråu], Hamilton Fish,
amerikansk publicist (f. 1893). Han var vid 1 :a
världskrigets slut militärattaché i Serbien,
senare tidningskorrespondent i Europa, blev 1922
biträdande utgivare av tidskr. Foreign Affairs
och 1928 dess utgivare. A. har utgivit en del
arbeten om modern europeisk historia och politik, bl. a.
”The new Balkans” (1926), ”Hitler’s Reich —
the first phase” (1933), ”Where there is no
peace” (1939)-
Armstrong [ä’mstråu ], Martin D o n i
s-t h o r p e, engelsk författare (f. 1882). Efter
att ha deltagit i 1 :a världskriget har han bl. a.
varit medred. av The Spectator 1922—24. Utom
en ”legend” från kristendomens första tid,
”Desert” (1926), har han skrivit romaner: ”The
stepson” (1927), ”St. Christopher’s day” (1928),
”The sleeping fury” (1929), "Mr Darby” (1931),
”Lover’s leap” (1932), ”The foster mother”
(1933), och noveller: ”The puppet show” (1922),
”The bazaar” (1924), ”The fiery-dive” (1929)
m. m.
Armstrong [ä’mstråul, William George,
Lord A., engelsk ingenjör (1810—1900). Han
grundade 1847 Armstrongverken i Elswick. A.
är uppfinnare bl. a. av en
hydroelektricitetsma-skin, en hydraulisk kran, en räfflad
bakladd-ningskanon (armstrongkanonen) och
pansarkonstruktioner.
Armtäckare kallas de täckfjädrar på
fågelvingen, som i flera lager täcka basaldelen av
armpennorna.
Armveck, den fördjupning, som finnes på
armbågstraktens framsida mellan överarmens
muskler och de från armbågsledens yttre och inre
sidor framspringande muskelgrupperna. I a.
kännes biceps’ sena, och här löpa stora ytliga
blodådror, lätt åtkomliga för åderlåtning och
in-sprutningar i blodet.
Armödla, Siren lacertina, ett stjärtgroddjur,
tillhörande Perennibranchiata. A. är långsträckt,
ålformig samt svartaktig till färgen, stundom
Armpolyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
