Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arndt, Ernst Moritz - Arndt, Johan - Arne, Thomas Augustine - Arne, Ture - Arneberg, Arnstein - Arnebia - Arnell, Wilhelm - Arnell, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Arndt—Arnell
804
av en kommission, som skulle utarbeta en
översättning av svenska lagen, vilken skulle införas
i Pommern. Dessutom utgav han från Stockholm
en officiös propagandatidskrift, ”Der nordische
Kontrolleur”, avsedd att försvara Sveriges
politik inför kontinenten. 1809—10 skrev han sina
kritiska reflexioner över svensk historia,
”Schwe-dische Geschichten” (tryckt först 1839, sv. övers.
1840). Efter Gustav IV Adolfs avsättning
lämnade han Sverige (sept. 1809); han rycktes sedan
småningom in i de kretsar, som förberedde en
tysk resning mot Napoleon. Han blev
privat-sekr. åt den store preussiske statsmannen Stein.
Efter Napoleons nederlag följde A. de
allierade mot v., alltjämt i massor av småskrifter
förfäktande den fosterländska saken och med
sina sånger eldande de stridande. På de svenska
skalderna hade A:s eldiga förkunnelse
inflytande, och Atterbom hyllade honom i en dikt. —
I sina politiska skrifter kämpade A. bl. a. för att
Rhen skulle bli ”Tysklands ström, ej Tysklands
gräns”. — Sedan flyttade han till Bonn, där han
1818 blev prof, i historia. Den inbrytande
reaktionen med sina förföljelser mot allt, som
hade den minsta likhet med ”demagogische
Um-triebe”, kom emellertid att drabba även A. Han
avstängdes från tjänstgöring vid univ. 1820,
vilket förbud upphävdes först 1840, då Fredrik
Vilhelm IV blivit konung. Som åttioårig gubbe
deltog A. sedan i Frankfurtparlamentet 1848.
A:s valda skrifter i 16 bd äro utgivna på Hesses
förlag (1908). — Litt.: U. Willers, ”E. M. A.
och hans svenska förbindelser” (1945)-
Amdt, Johan, tysk präst, (1555—1621),
pastor i Anhalt och därefter i Quedlinburg,
Braunschweig och Eisleben, 1611 superintendent
i Celle. Föranledd av
krigsårens sedliga
förfall och i avsikt att
vända de andligas
uppmärksamhet från
lärdomsprål till det
kristliga livets
rättfärdighet, begynte han
1606 utgivandet av
sin allbekanta bok
”Om den sanna
kristendomen”. Denna bok
har översatts till
nästan alla europeiska
språk och är en av
världens mest spridda
uppbyggelseböcker. Den efterföljdes snart av
flera andra, ss. ”Paradisets lustgård”, ”Andliga
skattkammaren” m. fl.
Arne [än], Thomas Augustin e, engelsk
tonsättare (1710—78), berömd som kompositör
av den eng. nationalhymnen ”Rule, Britannia”.
Han har satt musik till flera av Shakespeares
skådespel och komponerat en mängd operor,
oratorier m. m.
Arne, Ture Algot J:son, arkeolog (f. 1879
7/s), fil. dr i Uppsala 1914, antikvarie i
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 1909—
44; prof:s titel 1938. Han har företagit vid-
Oslo nya rådhus av A. Arneberg och M. Poulsson.
sträckta forskningsresor i Främre Asien och
Ryssland. Resultaten härav har han bl. a.
framlagt i ”La Suède et 1’Orient” (1914), ”Det stora
Svitjod” (1917) och avsnittet om ”Östeuropas
och Nordbalkans förhistoria” i ”De förhistoriska
tiderna i Europa”, I (1926). A. har även
behandlat material från J. G. Anderssons
kina-samlingar.
A’rneberg, A r n s t e i n, norsk arkitekt (f.
1882), utbildad vid Tekniska högskolan i
Stockholm, praktiserande arkitekt i Oslo. Med
anslutning till äldre norsk bondearkitektur har han
byggt Eidsvolds folkhögskola (1908). Senare
blev A. en av banbrytarna för den nya, sakligt
monumentala byggnadskonsten i Norge. A. har
utfört en rad skolor och privathus, däribland
norska kronprinsparets villa Skaugum. Tills,
med M. Poulsson har han byggt telegrafhuset
och det nya rådhuset i Oslo.
Amèbia, växtsläkte av fam. s t r ä v b 1
a-d i g a, Borraginaceae. Ofta odlad
trädgårdsväxt är A. echioides, en omkr. V2 m hög ört
med gråludna blad och gula blommor.
Arne’ll, Hampus Wilhelm, botanist (1848
—1932), fil. dr och docent i botanik i Uppsala
1875, lektor 1880. A. har som vetenskapsman
huvudsaki. intresserat sig för mossorna,
speciellt levermossorna, (”Flora över Skandinaviens
levermossor”, 1928), men även sysslat med
feno-logien el. de periodiska företeelserna inom
växt-och djurvärlden.
Arne’ll, Lars, skriftställare, ämbetsman
(1781—1856). A. var
till en början militär
(överstelöjtnant i
armén, avsked 1813) men
blev sedan
landshövding i resp. Jämtlands
(1817) och Hallands
(1818) län samt 1824
statssekreterare i
krigsexpeditionen. A.
hade en lysande
begåvning och ansågs som
en mycket skicklig
ämbetsman. Genom
slöseri och spel
råka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
