Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artemis - Artemisia - Artemovsk - Arteriell - Arteriit - Arterioskleros - Arterit, ådergnejs - Artesisk brunn - Artes liberales - Artevelde, 1. Jakob van - Artevelde, 2. Filip van - Artfjället - d’Arthois, Jacques - Arthritis - Arthrodira - Arthrogastres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Artemisia—Arthrogastres
834
Artemis från Versailles. Louvre, Paris.
av Diana. Tydligen har hon i viss
utsträckning varit mångudinna. A. framställdes i den
äldre grekiska konsten i fotsid dräkt, senare som
j ägarinnan i kort dräkt med koger och båge. Den
mest berömda statyn, A. (Diana) f r å n V e
r-s a i 11 e s i Louvre, bär samma stilkaraktär som
”Apollo di Belvedere”.
Artemisia, se Malörtsläktet.
Artemovsk, se Artjomovsk.
Arterie’ll, som står i samband med artärer,
t. ex. arteriell blödning (blödning från artärer),
till skillnad från blödning ur vener el. kapillärer.
Med arteriellt blod förstås det i lungorna
renade blodet, som hjärtat driver ut i
kroppsartä-rerna.
Arteriit, pulsåderinflammation.
Arterioskleros [-å’s], åderförkalkning (se
d. o.).
Arterit, ådergnejs, se Gnejs.
Artésisk brunn, en borrbrunn (rörbrunn), i
vilken vattnet stiger upp över jordytan,
beroende därpå, att det grundvattensskikt, som man
vid borrningen påträffat, är inneslutet mellan
lager av för vatten ogenomträngliga jord- el.
bergarter, vanligen lera, och står i förbindelse
med högre belägna ansamlingar av grundvatten,
Artésisk brunn. BCB vattenförande lager, inneslutet
mellan de för vatten ogenomträngliga lagren ACA och
BDB. Genom borrhålet vid DC strömmar vatten upp.
NF I — 27
vilkas läge betingar det hydrostatiska trycket på
det ”artesiska vattnet”. Namnet a. härleder sig
från prov. Artois i Frankrike, där dylika brunnar
först kommo i bruk.
A’rtes liberales, ”de fria konsterna”, en
hu-vudsakl. under medeltiden brukad beteckning
för de delar av vetandet, som voro föremål för
undervisning i skolorna. A. voro 7 till antalet,
dels artes triviales el. trivium, omfattande
grammatik, retorik och dialektik, dels artes
quadrivia-les el. quadrivium, omfattande aritmetik,
geometri, astronomi och musik.
Artevelde [-fä’l-]. 1) Jakob van A.,
flandrisk folkledare (1290—1345). Han tillhörde
en rik patricisk borgarsläkt i Gent och utövade
stort inflytande genom sin rikedom, klokhet och
talarförmåga. Vald 1338 till hövitsman, förjagade
han greve Ludvig II av Flandern, som med adeln
stod på Frankrikes sida i de pågående
engelskfranska tronstriderna. I stället närmade han sig
engelsmännen, från vilka Gents borgare togo
ullen till sina väverier och med vilka de
sympatiserade. Men hans despotiska styrelse
framkallade ett folkupplopp, varunder han blev
mördad. Det förbund han åvägabragte mellan
Flandern, Hainaut och Brabant var det första
försöket att samla de viktigaste av de provinser,
som bilda nuv. Belgien.
2) Filip van A., den föreg:s son, flandrisk
folkledare (omkr. 1340—82). Han satte sig 1381
i spetsen för Gents borgerskap vid ett uppror
mot greven av Flandern. Han hade i början
framgång, erövrade 1382 Brygge och blev erkänd
som regent över hela Flandern men blev slagen
och stupade i slaget vid Roosebeke.
Artfjället, fjällmassiv mellan norska gränsen,
St. Umevatten och överuman; Tärna socken,
Västerbottens län. Högsta toppen 1,554 m-
d’Arthois [dartwa’1, Jacques, flamsk
landskapsmålare (1613—omkr. 1685). Verksam i
Bryssel, hämtade han sina motiv från denna stads
då skogklädda omgivningar. Han är företrädd
i Nationalmuseum med två målningar, av vilka
den större, en präktig, dekorativ och färgmättad
duk, dock endast med tvekan tillerkännes honom.
Arthritis, se Ledsj ukdomar.
Arthrodira, en grupp av fossila fiskar, som
i devon nådde både en mycket stor formrikedom
och en vidsträckt geografisk utbredning. A:s
Coccosteus decipiens tillhörande Arthrodira.
ställning i det zoologiska systemet är mycket
omtvistad. Nyare undersökningar synas
emellertid giva vid handen, att de stå närmast
hajarna och äro utvecklade från samma stam som
dessa.
Arthroga’stres, en huvudgrupp bland
spindeldjuren, som omfattar former med tydligt ledad
bakkropp. Hit höra låckespindlar,
gisselskorpio-ner. skorpioner, klokrypare och skorpionspindlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
