Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arthropoda - Arthrostraca - Arthur, Chester Alan - Articles of religion - Articulata - Artificiell - Artificiell horisont - Artificiellt system - Artigas, José - Artikel - Artikulation - Artikulera - Artilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Arthropoda—Artilleri
836
Arthro’poda, se Leddjuren.
Arthro’straca, en grupp högre kräftdjur, som
utmärker sig genom oskaftade sidoögon, vanligen
sju fria bröstsegment samt lika många benpar.
Till denna grupp höra ordningarna m ä r 1 d j u r
(Amphipoda) och likfotingar (Isopoda).
Arthur [ä^a], Chester Alan, president
i Förenta staterna (1830—86), ivrig
republikan, generalkvartermästare under
inbördeskriget, överinspektör vid tullen i
New York 1871—78.
Han valdes 1880 till
vicepresident, och då
Garfield sept. 1881 föll
för mördarhand,
tillträdde A.
presidentvärdigheten, som han
bibehöll till mars
1885. Under hans
äm-betstid fortsattes
reformerna i
ämbetsförvaltningen.
Artides of religion [ä’tikalz av rili’d?an], eng.,
engelska kyrkans förnämsta bekännelseskrift.
Articuläta användes inom den zoologiska
nomenklaturen i åtminstone tre olika fall. Dels
betecknas med detta namn en ordning bland
hårstjärnorna, omfattande alla nu levande former
av denna klass och fossilt nående tillbaka till
triasformationen. Vidare betecknas som A. en
grupp mossdjur. Slutligen sammanfattar en del
författare annelider och arthropoder under detta
namn på grund av deras fylogenetiska
släktskap.
ArtificieTl (av lat. ars, konst, och fa’cere,
göra), konstgjord; konstlad, onaturlig, ”gjord”.
Artificiell horisont, se Horisont.
Artificiellt system, vetenskapligt system,
uppgjort i klassificerande syfte utan strängt
iakttagande av naturliga släktskapsförhållanden
(motsats: naturligt system).
Arti’gas, José, sydamerikansk general,
Uruguays nationalhjälte (1774—1850). Han deltog
fr. o. m. 1811 i det argentinska frihetskriget och
blev upprorsmännens ledare i sin hemprovins
Uruguay. Han hyllas i Uruguay som statens
grundare.
Arti’kel kallas i språkvetenskapen ett ord el.
ett affix, som fogas till ett substantiv för att
angiva, huruvida det skall fattas i bestämd el.
obestämd pronominell betydelse. I svenskan
finnas tre sådana artiklar: bestämd
fristående (den ädle mannen, det vackra huset), b
e-stämd suffigerad el. s. k. slutartikel
(mannen, huset) och obestämd (en man, ett
hus). Latinet, sanskrit och de flesta slaviska
språk ha inga artiklar, och grekiskan såväl som
de äldre germanska språken ha endast bestämd
artikel. Den bestämda artikeln har uppkommit
av ett demonstrativpronomen, den obestämda av
det första räkneordet.
Artikulation. 1) De mänskliga talorganens
verksamhet för att frambringa ljud, som skola
tj äna till meddelelsemedel (artikulerade
ljud). Alltefter de organ, som härvid äro
särsk. verksamma, talar man om läppartikulation
o. s. v. samt om ljudens
artikulationsstäl-1 e n. — 2) Ledgång, ledförbindelse.
Artikulera, forma ljud (om de mänskliga
talorganen).
Artilleri, benämning på tyngre skjut- och
kastvapen (pjäser) jämte alla därtill hörande
fordon, hästar, ammunition m. m. Ordet
betecknar även det manskap, som strider med nämnda
slags vapen. Man skiljer mellan landartilleri,
avsett för operationer till lands, kustartilleri,
avsett för kustförsvar, sjöartilleri el.
fartygsar-tilleri, utgörande krigsfartygens bestyckning, samt
luftvärnsartilleri för avvärjande av anfall från
luften. Landartilleriet utgöres dels av rörligt a.,
dels av fast bestyckning. Rörligt a. omfattar
dels fältartilleri, dels rörlig bestyckning i
fästningar. Fältartilleri indelas med hänsyn till det
högre förband, vari det ingår, i brigad-,
fördelnings-, kår- och arméartilleri. I Sverige utgöres
brigad- och fördelnings-a. av lätta
fältkanondivisioner (7,5 cm) samt lätta fälthaubitsdivisioner
(10,5 cm); i kårartilleriet ingå tunga
fältkanon-(10,5 cm) och tunga (15 cm) fälthaubits- samt
stormartilleri- (10,5 cm) divisioner. En
artilleridivision består i regel av tre batterier om fyra el.
sex pjäser. A:s huvuduppgift i lantkriget är att
understödja inf.
Efter uppfinningen av krutet började detta
snart användas till drivmedel i skjutvapen. Dylika
eldvapen torde i Europa först ha kommit till
användning i Italien 1326. De eldvapen, som
förekommo på 1400-, 1500- och 1600-talet och
som i allmänhet kallades kanoner, voro stora och
tunga, varför de endast med största svårighet
kunde släpas efter hären under dess rörelser.
Under 1600- och 1700-talen uträttades mycket för
att vinna större rörlighet hos a. Gustav II Adolfs
a. var ett betydelsefullt steg i denna riktning.
De första kanonerna gjordes av trä, förstärkt
med ringar av tackjärn, el. av järnstänger, som
sammansvetsades. Senare, ända in på 1800-talet,
gjordes kanoner av järn el. brons, gjutna i ett
stycke. Numera göras de av stål. Kanonerna voro
ända till mitten av 1800-talet slätborrade, d. v. s.
inuti jämna och släta. Först på 1840-talet började
man räffla kanoner. Man avsåg därmed att giva
projektilen säkrare gång i luften. Sedermera har
vid a. även införts bakladdning. 1900
infördes rekylhäminrättningar, vilka möjliggjorde
pjäsens stillastående under skottlossning, samt
riktmedel för indirekt skjutning, varigenom a.
kunde skjuta från skylda ställningar. Under och
efter 1 :a världskriget ökades a :s skottvidder
avsevärt. Under 2 :a världskriget ha nya principer
för projektilens utskjutande ur pjäsen kommit
till stor andvändning.
Svenska artilleriets utveckling.
På 1400-talet medfördes artilleripjäser
(kärre-b y s s o r) såväl under Erik av Pommerns och
Engelbrekts krigsföretag som under Karl VIII
Knutssons bekanta tåg till Skåne. Det omtalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
