Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ascidier, sjöpungar - Ascites - Asclepiadaceae - Asclepiades - Asclepiasull - Ascoceras - Ascoli, Graziadio Isaia - Ascoli Piceno - Ascomycetes, Ascus - Ascophyllum - Ascorbinsyra - Ascot - Asdic - Asdinger el. hasdingar - ASEA - Asef - Aselli, Gasparo - Asenovgrad - Aseptik - Aseptisk - Asera - Aserbeidjan - Asexual el asexuell - Asfalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Ascites—Asfalt
864
av m a n t e 1 d j u r e n. De flesta äro fastvuxna
vid underlaget el. sitta nedstuckna i sanden på
havsbottnen. Kroppen är i regel säckformig samt
omgiven av en brosk- el. läderartad kutikula,
vari stundom kalknålar finnas inbäddade. Jämte
den könsliga fortplantningen förekommer i stor
utsträckning knoppning, som leder till
kolonibildning.
Ascites, se Bukvattusot.
Asclepiadäceae, se Asklepiadacéer.
Asclepi’ades, se Asklepiades.
Ascle’piasull, se Asklepiadacéer.
Asco’ceras, ett fossilt bläckfisksläkte. Skalet
är långt och något böjt. Det består av en
bo-ningskammare och en rad av luftkamrar, skilda av
septa, som sitta på oregelbundna avstånd från
varandra. Släktet är känt från silurtiden från
bl. a. Gotland.
A’scoli, Graziadio Isaia, italiensk
språkforskare (1829—1907), prof, i jämförande
språkforskning i Milano 1860—1902. Han var en av
de första, som tillämpade den nya fonetikens
resultat på den historiska språkforskningen och
lade grunden till en förträfflig italiensk
dialektforskning samt utgav ”Archivio glottologico
ita-liano”. Inom den keltiska filologien har han
gjort värdefulla insatser genom utgivande av
forniriska texter.
Ascoli Piceno [a’skåli pitje’nå], stad i mellersta
Italien, huvudstad i prov. Ascoli Piceno, vid
Tronto. 38,000 inv. A. har en del antika
bygg-nadsrester samt palats och kyrkor från
medeltiden och renässansen. Staden har omfattande
industri och stor silkesmaskodling.
Ascomycétes, A’s c u s, se Askomyceter.
Ascophy’llum, se Brunalger.
Ascorblnsyra, dets. som C-vitamin.
Ascot [ä’skät], by i Berkshire i s. ö. England,
nära Windsor. Vid A. hållas i juni stora
kapplöpningar, Ascot Races, sedan 1711.
Asdic [ä’sdik], ett instrument, varmed man
genom att utsända ljudvågor och registrera
dessas ekon kan bestämma avstånd och riktning till
föremål under vatten. Användes bl. a. vid
bekämpning av ubåtar.
A’sdinger el. h a s d i n g a r, namn på en
vandalisk konungaätt men även på den vandaliska
stam, över vilken ätten härskade.
ASEA, kortnamn för Allmänna svenska
elektriska ab.
Asef, se Azev.
Ase’lli, Ga spar o, italiensk anatom (1581—
1626), prof, i anatomi och kirurgi i Pavia,
upptäckare av chyluskärlen el. de lymfkärl, som
komma från tarmkanalen och här upptaga det genom
tarmväggen resorberade fettet.
Ase’novgrad, stad i Bulgarien, se Stanimaka.
Aseptik (av grek, nekande a och sépsis,
förruttnelse) är tillvägagångssättet att göra och
bibehålla föremål (instrument, sår etc.) fria från
sjukdomsalstrande organismer av alla slag och
deras sporer. A. är av den största och mest
grundläggande betydelse, bl. a. för kirurgien.
Man söker således att genom utestängande av
smittämnen bibehålla såret rent.
Ase’ptisk, fri från sjukdomsalstrande
organismer el. deras sporer.
Ase’ra, ett i G. T. flerstädes förekommande
gudinnenamn, liktydigt med Astarte. A. var den
sinnliga kärlekens gudinna och härskarinna över
det vegetativa livet i naturen. A. betecknar i
G. T. också den heliga träpålen, gudinnans
symbol. A. dyrkades i Palestina, redan innan
israeliterna inträngde där. Även israeliterna synas ha
dyrkat A. rätt ivrigt. A.-profeter och bilder av
A. omtalas (i I Kon. 18:19; 15:13). Vid
utgrävningar i Palestina ha talrika bilder av en
naken gudinna funnits.
Aserbeidjän, provins i Persien, se Azerbejdjan.
Asexuäl el. a s e x u e’l 1, utan kön, könlös.
A’sfalt, vissa svarta, tjockflytande till fasta
massor, vilka äro olösliga i utspädda syror och
baser men till största delen lösliga i organiska
lösningsmedel. Urspr. användes ordet a. endast
för i naturen färdigbildad a. (n a t u r a s f a 11).
Nu inbegripas däri även genom kemisk
(pyro-gen) sönderdelning av trä, kol, olja etc.
erhållna produkter. Ibland sammanföras
naturasfalterna och de dem i kemiskt hänseende nära
stående, ur oljor erhållna konstgjorda asfalterna
(petroleumasfalt, oljeasfalt) under det
gemensamma namnet asfalt, under det de övriga allt efter
hårdhetsgraden kallas tjära, resp. beck.
Den naturliga asfalten antages i
allmänhet vara en omvandlingsprodukt av bergolja.
Den förekommer dels som ytavlagringar i s. k.
asfaltsjöar (Trinidad, Venezuela, Kalifornien),
dels under jordytan i gångar och körtlar. A.
har antagligen bildats på så sätt, att först de mera
lättflyktiga beståndsdelarna i bergoljan avdunstat
och återstoden sedan omvandlats. Den naturliga
a:s konsistens kan växla starkt, från
tjockflytande till fast. Somliga sorter äro så mjuka,
att de kunna skäras med kniv, andra åter
glashårda. Färgen är oftast matt brunsvart till svart.
Starkt glänsande äro asfaltiterna, som äro
nästan fria från mineralbeståndsdelar. De i den
naturliga såväl som i den konstgjorda a.
ingående organiska beståndsdelarna gå under det
gemensamma namnet b i t u m e n.
A. brukas huvudsaki. för framställning av
väg-och gatubeläggningar samt inom
byggnadsindustrien för beläggnings- och isoleringsarbeten. För
vägbeläggningar nyttjas vanl. oljeasfalt,
erhållen som återstoden vid destillation av
bergolja. Genom att driva destillationen olika långt
kan man erhålla hårdare el. mjukare a. Hårdare
asfaltsorter användas i allm. för
vägbeläggningar, framställda genom blandning av stenmaterial
och a. i varmt tillstånd, t. ex. sandasfalt och
topeka. Något mjukare a. begagnas vid
indränk-ning av ett utlagt makadamlager. De mjukaste
asfaltsorterna användas vid ytbehandling av
vägbeläggningar samt vid tillverkn. av asfaltemulsioner
för vägändamål. För vissa slag av
asfaltbelägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
